Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet. Studien visar att respondenterna har behov av att prata av sig, vara ärliga samt att de vill ha ett bra bemötande från omgivningen, främst från personer som ska hjälpa dem för att de ska kunna fortsätta vara drogfri. Vidare anser respondenterna att deras egna tankemönster för att motstå droger, sociala nätverk och att byta miljö har varit viktiga faktorer för att bibehålla drogfrihet.

Syftet med studien är att skapa en ökad kunskap om hur det är att leva i missbruk och vad det är som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förståelse för vad det är som hjälper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar även samhället oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rådet 2012 refererad i Brottsförebyggande rådet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och inslag av grounded theory. Genom intervjuerna har författarna erhållit ökade kunskaper om vad som är viktigt i drogfriheten. Empirin har författarna kopplat ihop och lyckats styrka genom tidigare forskning och litteratur. Våra teoretiska utgångspunkter var bland annat, symbolisk interaktionism, exit teorin, och tidigare forskning samt litteratur om självhjälpsrörelser. Ett större intresse visas för NA (Anonyma Narkomaner) då författarna sympatiserar med deras vision. Uppsatsen fördjupar sig i olika relationer under tillfrisknandet, men även i att bryta med sitt missbruk och de psykosociala konsekvenserna från missbruket. I intervjuerna framkom att relationen till andra människor hade stor betydelse för tillfrisknandet, och även för att bryta missbruket och konsekvenser av detta. Slutsatser från denna studie är att relationen och förhållningssättet till sig själv, till andra, till samhället och allt annat är avgörande i drogfriheten. De skapar förutsättningar som ger det drogfria livet ett värde.

Sammanfattning Studiens syfte var att, med intervjuer, undersöka missbrukares upplevda motivationskällor (motiverande faktorer) för drogfrihet samt skillnader i motivationskällor för drogfrihet hos missbrukare som avslutat missbruket själva jämfört med dem som genomgått behandling. Resultatet visade att motivationskällan önskan av en förändring till ett bättre liv och tron på egna möjligheter att förändras var viktig för samtliga respondenter. Motivationskällan tron på den egna förmågan att kunna lyckas med ett avslut var särskilt viktig för dem som själva avslutade sitt missbruk och motivationskällan saknaden av och önskan att sluta såra människor i deras närhet för dem som slutade efter behandling. Studien visade också att missbrukarens tro på sin förmåga att lyckas avsluta ett missbruk samt nivån i personens upplevda motivation vid lyckade försök att avsluta ett drogberoende är viktiga faktorer för drogfriheten. / Abstract The aim was to investigate, with interviews, the motivational factors for drug soberness and differences in motivational factors between two groups of former addicts; those that ended their abuse by them self and those that ended after a treatment. The results indicated similar as well as different motivational factors for the two groups. It was also shown that the participants’ belief in their ability to successfully end their addiction and the level of motivation at the occasions of successful trials to end their addiction are important factors for soberness.

Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de processer som individer med missbruk och beroende beskriver som centrala för deras tillfrisknande. Vidare undersöks vad som motiverat individen att söka hjälp, har förändringen föranletts av en specifik händelse eller beskrivs det som en större process och vad upplever individen har underlättat och försvårat tillfrisknandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras med hjälp av fyra semi-strukturerade intervjuer bestående av personers berättelser om vägen till drogfrihet. Den transteoretiska modellen och empowerment utgör den teoretiska grunden i analysen. Resultatet visar att den egna viljan, en önskan att leva har varit en stor motivation till förändring. Även negativa sociala, känslomässiga och ekonomiska konsekvenser, påtryckningar och stöd har motiverat intervjupersonerna att söka hjälp eller ta emot hjälp. Beslutet att förändra beskrivs som en del av en stor process och har inte föranletts av en specifik händelse. Det våra intervjupersoner uppgav som underlättande omständigheter i tillfrisknandet var sociala relationer, familj och Anonyma Alkoholister. Sunda sociala relationer är någonting som är väldigt viktigt i både förändringsprocessen men även i bibehållandet av drogfriheten.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band. Resultatet i denna undersökning visar att vägen ut ur missbruk kan se olika ut, men våra intervjupersoners berättelser har ändå ett antal gemensamma nämnare. Vi fann att missbrukets negativa konsekvenser, och olika negativa kritiska händelser, i kombination med stödet i relationer frammanade en insikt om och en inom individen förankrad vilja att bryta upp från missbruket. Dessa tre komponenter utgjorde tillsammans anledningen till varför våra informanter bröt upp från missbruket. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket, framstod som viktigt även för att kunna bryta upp från missbruket. Viktigast för uppbrottet var dock en inre drivkraft som bestod i en, i grunden, positiv självbild och en tro på den egna förmågan att lyckas med uppbrottet. För att sedan kunna upprätthålla drogfriheten framträdde två tydliga trender i våra informanters handlande. Dels tillbakablickar på missbrukets negativa konsekvenser, och dels strävandet efter och värderandet av positiva komponenter i det nya drogfria livet, såsom återuppbyggda och nyetablerade relationer, sysselsättning, bostad och personlig utveckling.

I denna studie görs ett försök att förstå hur tolvstegsprogrammet kan ses som en lärprocess i syfte att uppnå drogfrihet. Studien är kvalitativ, med en hermeneutisk ansats och ett målstyrt urval. Studiens resultat grundas i fem personers upplevelser av tolvstegsprogrammet och hur det hjälpt dem att blidrogfria. Samtliga deltagare har tidigare haft ett beroende av alkohol och droger som de lyckats övervinna med hjälp av tolvstegsprogrammet. Studiens forskningsfrågor syftar till att ta reda på vilka faktorer i tolvstegsprogrammet som hjälper drogberoende att tillfriskna. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade tre faktorer som utmärktes som viktigast för studiens deltagare, vilka var gemenskap, andlighet, samt upprätthållandet av dagliga rutiner. Studien påvisar att tolvstegsprogrammet kan ses som en läroprocess, med sociokulturellt lärande som teoretisk utgångspunkt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Vi undersökte i denna uppsats substansmissbrukares erfarenhet av vändpunkter. Bakgrunden till detta är att vi ville se om specifika vändpunkter kunde användas i preventionsbyggande syfte för att förhindra att individer hamnar i ett missbruk. Detta gjorde vi genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av fem individer som alla hade haft ett substansmissbruk men som lyckats upprätthålla en drogfrihet under olika långa perioder fram till idag. Intervjuerna genomfördes digitalt via Teams på grund av den pågående pandemin. Vi delar upp empirin från intervjuerna utifrån fyra ämnesområden. Dessa är Vägen in i missbruk, Det aktiva missbruket, Vändpunkter och vägen ut ur missbruket samt Upprätthållandet av drogfriheten. I resultatet framkom det att vändpunkter är betydelsefullt, men att det är individuellt hur stor påverkan som vändpunkterna har på individerna. Det finns alltså ingen specifik vändpunkt som gör att en individ upprätthåller sin drogfrihet eller som kan förebygga början på ett missbruk. Vändpunkterna startar dock ett förändringsarbete hos individen och med hjälp av resurser i samhället kan en rehabilitering påbörjas.

Syftet med uppsatsen är att belysa brukares syn på en framgångsrik underhållsbehandling utifrån deras egna betraktelsesätt, uppfattningar och berättelser. Vi har utifrån ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhåller underhållsbehandling lyckas bibehålla sin drogfrihet. I vår analys har vi valt att använda Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhållandet av underhållsbehandling tros ha inverkan på resultaten att hålla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhållbehandling innebär samt dess historiska drag då underhållsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell. Arbetet redogör för vad heroin, heroinmissbruk, Metadon, Subutex och Suboxone är och vad dessa har för farmakologiska egenskaper. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer för att på ett mer djupgående sätt komma åt de framgångsfaktorer som kan ligga till grund för bibehållande av drogfrihet. Resultatet tyder på att upplevelsen av livet som meningsfullt samt förmågan att hantera de problem man ställs inför i drogfriheten har varit central för intervjupersonernas bibehållande av drogfrihet.

Vilka faktorer som främjar återhämtning från substansberoende kan vara komplex. Olika faktorer så som uppväxtvillkor och sociala färdigheter samspelar. I arbetet med substansberoende personer kan främjande faktorer och individuella förutsättningar förbises. Ökad kunskap skulle bidra till att förbättra vården av dessa personer. Syftet med den här studien var att belysa tidigare substansberoende personers upplevelser av främjande faktorer för återhämtning och bibehållen drogfrihet utan behandling med metadon eller buprenorfin. I studien intervjuades tre män och tre kvinnor med tidigare substansberoende. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrev intervjupersonerna sina upplevelser från tidig återhämtning fram till många års drogfrihet. De berättade om att de stärkts genom inre förändring, att de utvecklat sunda relationer och fått gemenskap, att de blivit en del av samhället och att de utvecklats som individer. Slutsatsen är att det är viktigt att lyfta fram dessa erfarenheter för att förbättra vården av personer med substansberoende.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna. Studiens syfte är att undersöka vad som gör det möjligt att behålla en drogfrihet. Detta har vi belyst utifrån frågeställningarna: "Vad anser personer med egen erfarenhet av drogmissbruk att de behövt för hjälp för att hålla sig drogfria", samt "vilka faktorer tycker tidigare drogmissbrukare har bidragit till att de kunnat behålla drogfriheten?" Vi har valt att analysera vår empiri utifrån de teoretiska begreppen förändring, nätverk och identitet. Resultatet visar att denna grupp har stora behov som samhället och det sociala skyddssystemet behöver uppmärksamma. Det sociala nätverk som omger personen är en faktor som fyller en betydande funktion, liksom en fungerande sysselsättning som ger personen förutsättningar att utvecklas på flera plan. Personerna behöver till detta också förståelse och stöd i olika former och de behöver framför allt gott om tid att genomföra sin omfattande förändring i sin egen takt. Nyckelord: Förändring, Nätverk, Sysselsättning, Identitet, Drogfrihet, Behov / Issues related to drug abuse and drug abusers are debated in society. Often the debate is done in combination with economic aspects. Addicts as a group is debilitating to society and often hear opinions on how best to resolve. Our intention with the survey is to illustrate the problem with an inside perspective on the development of an otherwise fairly one-sided debate. The survey is based on interviews with people who themselves were drug addicts. We chose to investigate the post-break point and have no interest in us for their active addiction or how and why they broke away from drugs. The purpose of this study is to examine what makes it possible to maintain a drug-free. This has been highlighted on the basis of questions: "What do people with personal experience of drug abuse that they needed help to stay drug-free", and "what factors like former drug addicts have contributed to those able to maintain drug-free?" We have chosen to analyze our empirical data by the theoretical concepts of change, network and identity. The result shows that this group has great needs that need attention by society and the social protection system. The social network surrounding the person is a factor that plays a significant function, as well as a functional activity that gives the person the opportunity to develop on several levels. Those people also need understanding and support in various forms and they need above all plenty of time to implement its comprehensive change at their own pace. Keyword: Change, Network, Employment, Identity, Drug-free, Needs