Läroboken utgör en viktig grund för undervisning i ämnet matematik. Idag finns det ingen nämnd som aktivt granskar de läromedel som används i skolans verksamhet, vilket ställer krav på att lärare har kunskap att undersöka och välja lämpliga läromedel. Studien syftar till att undersöka hur två olika läromedel erbjuder elever att urskilja kritiska aspekter för tal i bråkform genom olika variationsmönster. Området för tal i bråkform är en viktig del inom matematiken för årkurs 1–3, då detta område ligger till grund för att i de vidare årskurserna utveckla kunskaper inom algebra och division. De läromedel som undersökts i studien är aktuella i dagens skolverksamhet och uppges vara utformade i enighet med de svenska styrdokumenten. Analysen av de valda läromedlen är baserad på en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i variationsteorin.Resultatet av innehållsanalysen visade på stora likheter i läromedlens utformning, där ett stort fokus riktades mot att synliggöra täljarens och nämnarens roll i ett bråkuttryck. Detta kan ses som positivt, då dessa två aspekter anses vara grunden för att förstå och kunna laborera med tal i bråkform. Uppgifterna i läromedlen visades vara repetitivt utformade, vilket kan minimera elevers möjlighet att få uppleva en variation av uppgifter. Läromedel kan användas som en grund i matematikundervisningen, men lärare måste aktivt granska sin undervisning för att tillgodose de delar som inte berörs i läromedlen.

I kursplanen för matematik beskrivs att elever ska ges förutsättningar att tolka vardagliga och matematiska situationer genom att använda matematiska uttrycksformer. Begreppet uttrycksformer likställs i den här studien med representationsformer. Studiens syfte är att ta reda på vilka sätt lärare använder olika representationsformer för att elever ska ges möjlighet att skapa förståelse för tal i decimalform. Utgångspunkten i denna studie är en kvalitativ intervjustudie som inriktas mot lärares beskrivningar av sin undervisning kring tal i decimalform. Den empiriska insamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare. Som utgångspunkt i studien har ett teoretiskt ramverk använts för att analysera den insamlade empirin i form av en tematisk analys. Analysen visar att lärare använder olika representationer i undervisningen inom varje representationsform. I resultatet framgår vad lärare anser vara relevant för att elever ska skapa förståelse för tal i decimalform och hur lärarna väljer att undervisa inom området. Den vanligaste representationen lärarna valde att inkludera i undervisningen var tallinjen men även tio-basmaterial och andra laborativa material används. / The curriculum for mathematics describes that pupils should be given conditions to interpret everyday and mathematical situations by using mathematical different forms of expression. The concept of forms of expression can be equated with representation. The aim of this study is to find out how teachers use representations to give pupils the opportunity to create an understanding of decimal numbers. This study is using qualitative interviews that are focusing on teachers’ description of their teaching of decimal numbers. The collection of data was conducted through semi-structured interviews with eight teachers. As a starting point in this study, a theoretical framework has been used in order to analyze the collected empirical data tough a processed thematic analysis. The analysis shows that teachers use different kinds of representations in their teaching. The results show what teachers consider as relevant for pupils to know to create an understanding to enhance their knowledges of decimal numbers and how teachers choose to teach in the area. The most common representation the teachers chose to include in their teaching was the number line, but base-ten materials and other laboratory materials are also used.

Tal i bråkform är ett område inom matematiken där elever ofta stöter på problem. Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter och missuppfattningar som finns hos elever i årskurs 8 när det gäller tal i bråkform.   Det tillvägagångsätt som valts är en flermetodsforskning. En kvantitativ metod för insamling av data från en skriftlig diagnos samt en kvalitativ metod för insamling och analys av elevintervjuer. Genom elevernas lösningar på diagnoserna och på deras svar vid intervjuerna fick jag en god insyn i hur de tänker, resonerar och ser på tal i bråkform.  Resultatet visar att tal i bråkform är ett område i matematiken där missuppfattningar och svårigheter förekommer. Vissa elever saknar helt enkelt tillräcklig kunskap och förståelse för tal i bråkform. Missuppfattningar och vanliga fel som förekommer inom tidigare forskning går att finna även i denna studie.

Denna studie undersöker förståelsen och konstruerandet av gemenskap bland senmedeltidanunnor. Studien baseras på så kallade Schwesternbücher (”systerböcker”), av hagiografininspirerade textsamlingar om uppkomsten av och livet i nunnekloster. Källmaterialet utgörs avböckerna från klostren Töss, Oetenbach och St. Katharinental i den dominikanska provinsenTeutonia. Fokus för studien är en samlingshandskrift som innehåller dessa tre böcker ochgjordes för att främja 1400-talets Observansreform. Genom en sympatisk läsning ifrågasättsdominanta antaganden ur tidigare forskning om böckernas funktion och betydelse. Böckernavisas ha en genomtänkt utbildningsfunktion för att stärka individerna och deras gemenskap somuppnås genom skicklig navigering av förväntningar från genre, teologi, och klostrets vardag.Studien öppnar för nya forskningsansatser angående rvidden och betydelsen av nunnors nätverki den senmedeltida tyskspråkiga regionen.

Bedömningen av muntliga tal i nationella provet kan vara en utmaning för lärare. Skolans styrdokument och bedömningskriterier innehåller aspekter av tolkningar som sätter lärares retoriska kunskaper på prov. Till nytta för en tolkningsgemenskap bland lärare hade eventuellt ett retoriskt perspektiv för bedömningen kunnat hjälpa. Men trots att den retoriska arbetsprocessen förekommer i svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan så syns inte några av retorikens kanoniserade begrepp till i bedömningskriterierna. Syftet är att genom en kritisk retorikanalys på prisbelönta muntliga tal utanför skolmiljön öka förståelsen för kunskapskriterierna i skolans nationella prov. Frågorna som ställs är: Hur används topiker för att bygga upp innehållet i goda tal? Vilka stilfigurer utmärker goda tal? och Hur syns topiker och stilfigurer i nationella provets bedömningskriterier? Analysen sker med utgångspunkt i en neoaristotelisk teori och topikanalys med ett kanoniserat retoriskt perspektiv. Resultatet visar att bedömningskriterierna för nationella provet kan betraktas vara ytliga i jämförelse med retorikens kanoniserade perspektiv. Detta leder till att lärare troligen behöver komplettera med egna omskrivningar och normer för en funktionell förståelse av innehållet.

Instruktioner i ljudform är något man sällan stöter på, såvida de inte ackompanjeras av video. Vanligast är dock text- och bildinstruktioner. Detta arbete utforskar om instruktioner i ljudform kan stå på egna ben, vilka begränsningar det finns och vad man bör tänka på för att skapa tydliga ljudinstruktioner. Detta uppnås genom en iterativ process där jag testar ett flertal prototyper baserade på två olika användningsområden för instruktioner. Med bakning testar jag enkla instruktioner där ordning och precision inte är kritiskt avgörande. Med Lego testar jag komplicerade processer där varje stegs framgång hänger på att de tidigare stegen blivit korrekt utförda. Oavsett hur avancerade instruktionerna är så spelar språket stor roll. Ju mer komplicerade processerna är desto viktigare är användarens språkkunskaper samt uppläsarens uttal och frasering. Det testerna visar är att endast enklare typer av instruktioner lämpar sig i röstbaserad form. Faktorerna som påverkar röstinstruktioners tillämplighet är processens komplexitet, språk-kompatibilitet, diktion, samt förkunskaper.

Elever i svensk grundskola har dokumenterade svårigheter inom området för rationella tal. I ett normerande utbildningssystem, där elevers kunskaper mäts mot uppställda mål, kommer vissa erfaranden och ageranden att anses mer giltiga än andra. I denna systematiska litteraturstudie har ett fenomenografiskt ramverk använts för att visa på hur erfaranden av rationella tal kan ordnas i en logisk, hierarkisk ordning för att förklara hur en kunskapsutveckling mot sådana mål skulle kunna se ut. Ett lärande i syfte att förstå mening istället för att memorera och återge, som ger en helhetsbild snarare än en bild av vissa delar och som leder till djupinlärning istället för ytinlärning är, enligt denna ansats, vägar mot en sådan kunskapsutveckling. Analysen visar att en sådan kunskapsutveckling inom området för rationella tal bygger på konceptuell kunskap, vilken framför allt omfattar kunskap om de rationella talens relationella karaktär. Resultat och analys har vidare visat vikten av att uttrycka och representera rationella tal på ett varierat sätt för att möjliggöra att så många som möjligt kan erfara så många olika aspekter som möjligt av fenomenets ingående delar såväl som dess helhet. Slutligen visar även studien hur en kunskapsutveckling enligt beskrivningskategorierna samtidigt låter eleverna tillgodogöra sig Läroplanens, Lgr11, fyra kunskapsformer samt möjligheten att arbeta enligt den demokratiska dimensionen för självbestämmande.

Syftet med undersökningen är att kartlägga Grycksbo sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och aktivitet, det vill säga utdelning av olika hjälp i fråga om sjukdom, begravning och mödrahjälp mellan åren 1916 till 1995. Det källmaterial som använts är: protokoll, mötesprotokoll och styrelseprotokoll från 1891 till 1995 samt kassabok. Även verksamhetsberättelser, ekonomi- och revisionsberättelse från 1931 samt en kassa/dagbok rörande åren 1926 till 1953 har använts. Räkenskaper från 1926 till 1933 har även det kommit ifråga för undersökningen. Resultaten visar att medlemsantalet i föreningen var som högst 1952 med 959 personer. Som lägst var medlemsantalet när föreningen lades ner 1995. De manliga medlemmarna dominerade medlemsantalet mellan åren 1934 till 1977. De kvinnliga medlemmarna dominerar från och med 1979 till det att föreningen lades ner. Föreningen betalade som mest ut 31 088 kronor (916 204,94 kronor i dagens penningvärde) i sjukhjälp 1931. Rörande frågan om begravningshjälp betalade kassan som mest ut 19 200 kronor (37 948,91 kronor i dagens penningvärde) 1986. Rörande moderskapshjälp framkom det att högsta beloppet betalades ut 1921. Lägst summa betalade föreningen ut under två år, 1916 respektive 1922.

The aim of this study is to shed light on the women working as prostitutes in Malmö, Swedenduring the years 1874 to 1879. These women were all affected by a law that was implementedin the mid-19th century, which required them to attend regular medical check-ups in order toavoid further spread of sexually transmitted diseases. By applying a quantitative method onthe source material, which is retrieved from Malmö city archive, the study has examined thewomen’s place of birth, nicknames, the age when they were “seduced” and if they succeededin leaving prostitution. These results are presented in diagrams, and the theory of stigma hasalso been applied when analysing and discussing the source material. The results showed thatthe majority of women were “seduced” between the ages of seventeen and eighteen, with theoverall majority having moved to Malmö later on in life from surrounding municipalities orfrom more distant cities. Also, the study has established that the women who left prostitutiondid so by either marrying, moving away from Malmö or passing away.

I en invandrartät klass i en storstadsskola prövades olika typer av kommunikativa situationer, (där det muntligt sker ett utbyte av tankar och funderingar kring ett visst ämnesinnehåll), inom ramen för den vanliga NO-undervisningen. Data om elevernas attityder till situationerna samlades in genom intervjuer, klassrumsobservationer, bandupptagningar och snabbchecklistor. Undersökningen pekar mot att många elever i den undersökta gruppen utvecklar positiva attityder till att i små grupper på olika sätt kommunicera innehållet i det aktuella lärostoffet. Samtalets art tycks spela en viktig roll. Om samtalet är av sonderande, prövande karaktär, där eleverna utan bedömningstryck gemensamt tillåts att treva sig fram till förklaringar eller innebörder i olika fenomen, ökar utvecklingen av positiva attityder. Redigerat tal, där korrekt sätt att uttrycka sig premieras, tycks motverka uppkomsten av positiva attityder.