Kunskapsöverföring, kan medföra konkurrensfördelar för bygg- och fastighetsföretag. Multiprojektmiljöer medför gränssnitt mellan projekt, vilket kan problematisera kunskapsdelningen samt skapa utmaningar. Tidigare studier har bland annat undersökt utmaningarna, metoder och verktyg. De har däremot inte fokuserat på hur erfarenheter tas tillvara och överförs mellan projekt, samt vilka faktorer som gynnar respektive hindrar lärandet mellan projekt, vilket utgör den här studiens syfte och frågeställningar. För att uppnå syftet har en omarbetad kunskapsöverföringsmodell, samt en kvalitativ metod, med semistrukturerade och öppna frågor valts. Datamaterialet har analyserats utifrån två tematiska analyser, en teoriledd samt en induktiv. Resultatet visar olika aktiviteter om hur kunskapsöverföring sker inom valt undersökningsområde. Det vidrör även sex faktorer som anses gynna respektive hindra kunskapsöverföring. Studiens slutsatser är att artikulering är det vanligaste sättet att delge erfarenheter. Exempelvis möten, samtal samt studiebesök. Därefter har kodifiering och internalisering beaktats likvärdigt i uppsatsen. D.v.s. förbättringspotential föreligger hos båda trots att exempelvis check- och förbättringslistor, dokumentation, IT-baserade system, respektive mentorskap, studiebesök samt workshop och grupparbeten genomförs av företagen. Minst fokus har institutionalisering erhållit, trots att det är viktigt vid exempelvis nyanställningar, via exempelvis introduktioner, utbildningar samt överlappning. De sex faktorer som presenteras (ekonomi, företagsklimatet, IT-baserade system, en återkommande projektgrupp, tid samt viljan att förbättras och utvecklas) kan såväl gynna som hindra lärande mellan projekt. Fortsatt forskning bör främst undersöka om företagen lär sig vid kunskapsöverföring, samt hur hela fastighetsbranschen gör. / Knowledge transfer can lead to competitive advantages for construction and real estate companies. Multiple-projects companies’ entails interfaces between projects, which can problematize knowledge sharing as well as create challenges. Previous studies have for example investigated the challenges, methods and tools. On the other hand, research has not focused on how experiences are gained and transformed between projects, as well as the factors that favors or prevent learning between projects, which constitutes the purpose and research question of this study. To achieve the purpose, a revised knowledge transfer model, as well as a qualitative method, with semistructured and open questions was implemented. The data material was analyzed on the basis of two thematic analyzes, one theory- led qualitative and one inductive thematic analysis. The result shows various activities on how knowledge transfer takes place within the chosen examination areas. It also affects six factors that are considered to favor or prevent knowledge transfer. The study’s conclusion is that articulation is the most common way of sharing experiences. For example, meetings, conversations and study visit. After that, codification and internalization has been considered equivalent in this study. I.e. improvement potential exist in both, although, for example check- and improvement lists, documentation, IT-based systems, respectively, mentorship, study visits, and workshops and group work are conducted by the companies. The least focus has been on institutionalization, even though it is important in the case of new jobs, for example, introductions, training and overlap. The six factors presented (economy, business climate, IT- based systems, a recurring project group, time and the desire to improve and develop) can both benefit and prevent knowledge transfer. Further research should primarily investigate whether companies learn something of knowledge transfer, and how the entire industry is doing.

För att bli en framgångsrik organisation talar man om kunskap– och lärprocesser som går genom organisationen, från individen till högsta ledningen. Det innebär att den kunskap som finns hos individerna måste synliggöras, delas, spridas och tas i bruk av andra i organisationen. I denna uppsats ligger fokus på processen. Här är lärandet och ledandet som regel av avgörande betydelse och en viktig framgångsfaktor. Den primära datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med chefer på Region Halland. Avsikten var att informanterna skulle få delge sin syn och erfarenhet inom valt ämnesområde. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet. Peter Senges teorier för den lärande organisationen fungerar i studien likt en ideologisk bakgrund som sammanfattar grunddiskursen och tänkandet kring begreppet den lärande organisationen. Fredrik Tell, Jonas Söderlund och Nancy Dixons modeller för kunskapsprocesser utgör i studien mer konkreta teorier som applicerats på det empiriska materialet. Studiens resultat ses utifrån chefernas perspektiv och uppfattningar. Resultatet gör tydligt att kunskapshantering står centralt och är avgörande för organisationens framgång. Medarbetare lär sig genom att lära tillsammans. Ännu en slutsats är att ledarskapet och medarbetarskapet i den studerade organisationen mer ses likna ett partnerskap, där chefen har stort inflytande över hur kunskapsöverföring sker. Samarbete, deltagande och anpassningsbarhet präglar chefers syn på den lärande organisationen. / The key to a successful organisation lies in knowledge management. In this study we acknowledge that knowledge exists within individuals and believe that this knowledge can serve of use to the organization through learning– and knowledge processes. In this paper we aim to highlight this process, where learning and leadership act as a crucial and important factor on the road to success. The primary empirical data has been collected via semi-structured interviews where informants where allowed to share their views and experience. The results have been analysed based on selected theories and previous research in the area of subject. Peter Senge presents a theory on learning organization which in this paper act as an ideologic framework which summarise the thinking behind the concept. Fredrik Tell, Jonas Söderlund and Nancy Dixon's models on how knowledge management can be applied in a practical context constitute more concrete theories in use. The study’s results are viewed from the managers perspectives and perceptions. The result emphasise that knowledge management is central and crucial in becoming a successful organisation. Employees learn by learning together. Another conclusion is that leadership and employeeship in the studied organization takes form as a partnership, where managers has influence on the way knowledge is transferred, shared and put into use. Teamwork, participation and adaptability characterizes managers' view of the learning organization.

Många studier har genom åren visat på effektiviteten av aktiva lärmetoder hos studenter på universitet och senare även i undervisning av små barn. Effekten av dessa metoder på högstadieungdomar är däremot inte väl kända. Genom nyckelordssökningar fanns tio studier som mötte kriterierna a) en experimentbaserad studie, b) inom naturvetenskapsundervisning, c) för högstadieåldern eller motsvarande och d) en av metoderna; Problembaserat lärande, Peer Instruction, Just-in-time Teaching eller Flippat klassrum. Studiernas resultat undersöktes för att identifiera metodernas effekter och dessa analyserades sedan med bakgrund i sociokulturell utvecklingsteori. Tre huvudsakliga effekter av aktiva lärmetoder identifierades: förbättrade akademiska resultat, utveckling av kognitiva förmågor och ökat engagemang. Dessa effekters implikationer för svensk skola diskuterades, och förslag har getts på fortsatta forskningsmöjligheter.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning och användande av lek i relation till lärande i förskolans verksamhet. Studien ska belysa och handla om att studera lekens betydelse för barns lärande, utifrån några förskollärares perspektiv.  Frågeställningen för studien är: Hur uppfattar förskollärarna leken som redskap för barns lärande och utveckling?  För att besvara på studiens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare med genomgående lång erfarenhet. Detta metodval valdes för att få så utförliga svar som möjligt på de frågor som används under intervjun där eventuella följdfrågor kan ställas. Resultatet har bearbetats genom analys av ljudinspelningar där datamaterialet har transkriberats. Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn på uppfattningen av vad lek är. De menar att barn lär sig genom leken och att lekens roll har en central och betydande plats i förskolan. Det är genom leken förskollärarna har möjlighet för att nå alla barn genom deras intressen och behov. Alla fyra förskollärare påstår att lek och lärande hör ihop, det är genom leken som barnen får möjlighet till att upptäcka och få kunskap om nya saker. Förskollärarna belyser att leken är meningsskapande för barns lärande och utveckling eftersom de tycker att leken är det mest betydelsefulla verktyget att använda för att främja den sociala utvecklingen. Alla förskollärare lyfter att man som vuxen bör vara närvarande i barnens lek eller finnas i närheten, ett deltagande ska ske på barnens villkor. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers' perception and use of play in relation to learn in the preschool's activities. The study will shed light on and be about studying the importance of play for children's learning, from the perspective of some preschool teachers.  The question for the study is: How do preschool teachers perceive play as a tool for children's learning and development?  To answer the study's purpose and question, qualitative interviews were conducted with four preschool teachers with consistently long experience. This method choice was chosen to get as detailed answers as possible to the questions used during the interview where any follow-up questions can be asked. The result has been processed by analysis of audio recordings where the data material has been transcribed. The results of the study show that preschool teachers have a common view of what perception is. They believe that children learn through play and that the role of play has a central and significant place in preschool. It is through play that preschool teachers have the opportunity to reach all children through their interests and needs. All four preschool teachers claim that play and learning belong together, it is through play that children get the opportunity to discover and gain knowledge about new things. The preschool teachers highlight that play is meaningful for children's learning and development because she thinks that play is the most important tool to use to promote social development. All preschool teachers emphasize that as an adult you should be present in the children's play or be nearby, participation must take place on the children's terms.

Syftet med studien är att ur ett arbetsgivarperspektiv undersöka sex organisationers strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling och hur kompetensutveckling kan bidra till att organisationen får behålla sin personal. Följande frågeställningar besvaras: Hur beskriver organisationerna kompetensutveckling som en del av arbetet med kompetensförsörjning? Hur arbetar organisationerna strategiskt med kompetensutveckling av sin personal? Kan kompetensutveckling beskrivas som en bidragande faktor till att organisationerna får behålla personal över tid? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivarrepresentanter som, i sina HR- eller chefsroller, arbetar med kompetensutveckling i sina respektive organisationer. Resultatet visar att organisationerna till stor del har ett liknande strategiskt förhållningssätt när det kommer till kompetensutveckling av sin personal. Vidare är samtliga intervjupersoner överens med den tidigare forskningen som hävdar att organisationer ökar sina chanser att behålla personal genom att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. / The purpose of the study is to investigate, from the employer’s perspective, six organizations’ strategic approaches to competence development and whether they consider it a contributing factor to the organization being able to retain employees. The study answers the following research questions: How do the organizations describe competence development as part of the competence-based management? How do the organizations work strategically with competence development of their employees? Is it possible to describe competence development as a contributing factor to the organization being able to retain employees? In order to answer the purpose of the study and the research questions, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with six employer representatives who, in their HR or managerial roles, work with competence development in their organizations. The results show that the organizations have a similar strategic approach in terms of competence development of their employees. Furthermore, all respondents agree with the previous research, which claims that organizations increase their chances of retaining employees by offering opportunities for competence development.

Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieelevers upplevelser av att arbeta med ett skarpt filmprojekt (definieras i 1.3). Aktuell forskning belyser mestadels de positiva effekterna av entreprenöriellt lärande likt skarpa projekt. Denna studie fokuserar på elevers uppfattningar av projekt där skola och arbetsliv samarbetar. Genom att intervjua elever och sedan analysera de kvalitativa intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmodell tolkas de upplevelser eleverna ger uttryck för.Resultatet av studien visar att många elever känner en större delaktighet och är beredda att göra en större arbetsinsats vid skarpa projekt med en extern aktör. Några elever uttrycker att de kände sig begränsade i sin kreativa frihet och upplevde inte det skarpa projektet som lika lustfyllt. Elevernas fokus i filmprojektet låg i huvudsak på slutresultatets kvalitet. Vid arbete med skarpa projekt framkommer det i min studie att eleverna är mer fokuserade på slutresultatet än på själva processen. Eleverna ger uttryck för att vikten av att gruppen levererar ett bra slutresultat är vid skarpa projekt högre än vid traditionella projekt av samma typ.

Enligt tidigare forskning kan en uppväxt i en stadsmiljö medföra negativa effekter på barns hälsa, det är därför viktigt att förstå barns sårbarhet i urbana miljöer. Halmstad kommun har en vision att färdigställa en stadsomvandling av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält till år 2050. På uppdrag av Halmstad kommun har författarna genomfört föreliggande studie som ett bidrag till stadsomvandlingen, med fokus på barn i åldern 1-6. Syftet med studien var att belysa förskollärares perspektiv på skapandet av lekfulla och hälsofrämjande lärmiljöer i ett stadsområde med tillhörande natur. De två teorierna sociokulturellt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) har tillämpats för att förstå hur barns hälsa och lärande kan främjas i en pedagogisk stadsmiljö. I studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Empirin resulterade i tre huvudkategorier: Stadsområdet ska vara en miljö som väcker nyfikenhet, Barn lär sig tillsammans med andra barn samt Barn behöver goda förutsättningar för att må bra. Studiens slutsats visade att lekfulla miljöer i ett stadsområde, utformat kreativt och med inslag av natur, kan bidra till barns interaktion, lärande och hälsa. Utformningen av stadsområdet bör ta hänsyn till en lekfull barndom, som kan gynna goda förutsättningar för lärande och hälsa under hela livet. / According to previous research, growing up in an urban environment can have negative effects on children's health, why it is important to understand children's vulnerability in urban environments. The municipality of Halmstad have a vision to complete an urban transformation of the regions Larsfrid and Vilhelmsfält to the year 2050. On the assignment of Halmstad municipality, the authors conducted this study as a contribution to the urban planning, focusing on children aged 1-6. The purpose of this study was to elucidate preschool teachers' perspectives on the creation of playful and health-promoting learning environments in an urban area with associated nature. The two theories, sociocultural learning and sense of coherence (SOC) have been applied to understand how children's health and learning can be promoted in an educational urban environment. The study used a qualitative method with descriptive design. The empiric resulted in three main categories: The urban area must be an environment that arouses curiosity, Children learn together with other children and Children need good conditions to feel good. The study's conclusion showed that playful environments in an urban area, designed creatively and with elements of nature, can contribute to children's interaction, learning and health. The design of the urban area should take into account a playful childhood, which can benefit good conditions for learning and health throughout life.

I dagens arbete har lärare för hög arbetsbelastning och därför har deras arbetssituation försämrats. På arbetsplatser har psykiska, fysiska och sociala hälsan en viktig roll för att människor ska uppleva hälsa på arbetsplatser. På högskolor runt om i Sverige kan flera arbetsrelaterade problem äga rum som kan bidra till att lärarnas arbetsförmåga kan försämras. I avseende till detta kan lärarnas arbetssituation bli ett lidande problem som kan resultera till ett bristande stöd från sin verksamhet. Syftet med studien var att belysa hur lärarna upplever sin hälsa på arbetsplatsen och hur HR- avdelningen kan stötta dem för att kunna möjliggöra deras arbetsuppdrag på högskolan. Studiens tar sitt teoretiska utgångsläge i tvåfaktorsteorin, community of practice, det salutogena perspektivet och KASAM. Studiens material utgick från semistrukturerade intervjuer och analyserades utav en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade bland annat att lärarna uppskattar flexibla arbetstider och möjligheter att arbeta självständigt eller i grupp och det finns en efterfrågan av kunskapsmetoder som främjar arbetsmiljön. Upplevelsen i nuläget är att det saknas hälsofrämjande insatser från högskolans ledning för att arbetsengagemang inte är tillräckligt. Däremot kan ett utvecklat HR-arbete skapa bredare möjligheter för att förbättra anställdas hälsa vilket kan resultera i att hälsa på arbetsplatsen kan öka och bidra till delaktighet i arbetsuppdrag hos de anställda på högskolan. Sammanfattningsvis upplever lärare att det finns en god arbetshälsa och arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap kring hur sjuksköterskestudenter upplever att lärandet påverkas av handledning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Detta undersöktes genom tre stycken frågeställningar vilka var: Hur upplever sjuksköterskestudenter att lärandet påverkas av handledningens upplägg under VFU? Vad anser sjuksköterskestudenter att en handledare kan bidra med för att främja deras lärande under VFU? Hur hanterar sjuksköterskestudenter situationen om de upplever att handledningen inte bidrar till ökat lärande under VFU? För att kunna besvara frågeställningarna utgick studien från en kvalitativ ansats där sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter mellan termin 4 och 6 på sjuksköterskeprogrammet. Därefter transkriberades intervjuerna samt analyserades med hjälp av Illeris teori om lärande ”The learning triangle”.  Tidigare forskning på området betonar vikten av individuell handledning då detta förbättrar upplevelsen och lärandet för studenten. Även betydelsen av en god relation, tid, diskussion och reflektion tillsammans med handledaren beskrivs som viktiga och gynnsamma faktorer för studenternas lärande. Resultatet av min studie visar att sjuksköterskestudenterna upplever att lärandet kan påverkas av många faktorer som är kopplade till handledningen. Det som kunde påverka lärandet under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen var upplägget vid handledning, vissa betydelsefulla faktorer så som tillit, att bli inkluderad, stöd, samt feedback och även samspelet med handledaren. Resultatet visar även på olika strategier som sjuksköterskestudenter tar till när de upplever att de inte är nöjda med handledningen där försök att lösa problemet eller finna alternativa handledare beskrivs som några. / The aim of this study was to gain increased knowledge about how nursing students experience how learning is affected of supervision during the work-based part of the education. This was examined through three key questions including: How do nursing students experience that learning is affected of the supervision structure during work-based education? What do nursing students think a supervisor can contribute to promoting their learning during work-based education? How do nursing students handle the situation if they feel that the supervision does not contribute to increased learning during work-based education? To be able to answer these questions, the study took a qualitative approach where six semi-structured interviews were conducted with nursing students between semesters 4 and 6. The interviews were then transcribed and analysed using Illeri's theory of learning "The learning triangle".  Previous research on the topic emphasizes the importance of individual supervision as this improves the experience and learning for the student. The importance of a good relationship, time, discussion and reflection together with the supervisor is also described as important and favourable factors for students' learning. The results of my study show that nursing students feel that learning can be influenced by many factors that are linked to the supervision. What could affect learning during the work-based part of the education was the structure of supervision, certain important factors such as trust, being included, support, as well as feedback and also the interaction with the supervisor. The results also show different strategies that nursing students use when they feel that they are not satisfied with the supervision where e.g. trying to solve the problem with the supervisor or finding alternative supervisors was mentioned.