Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning. Studien visar att en välförankrad likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område. Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell mobbning och internetmobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion. I denna kom vi fram till att elever, när de blir tillfrågade, gärna förklarar mobbning utifrån individuella termer och att skola och samhälle därför måste arbeta för att elever ska växa upp och lära i en tolerant social miljö.

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen. Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma. Trots att offret genomlider detta väljer det att kämpa och inte berätta sanningen. Vuxenvärlden är ofta inte medveten om mobbningen utan får reda på det först när de psykosomatiska symptomen skapas. Efter att mobbningen upphört utvecklas olika effekter hos mobbningsoffret. Hur de ser ut påverkas av de ärftliga faktorerna hos personen. Följderna delas in i två grupper, de psykosociala och psykiska. I den förstnämnda ingår social fobi samt social försiktighet, och i den sistnämnda depression och destruktivt beteende med självskadelse och självmordstankar. Genomsyrande i båda kategorierna finns en dålig självkänsla. Studiesituationen påverkas starkt av mobbningen eftersom arbetssinnet störs. Fokus läggs inte på skolarbetet utan på vad som kommer hända ute på rasten. Har offret bra stöd hemifrån kan mycket av arbetet tas igen och gymnasietiden behöver inte påverkas markant. Om offret får allvarliga studieproblem finns det oftast andra svårigheter saåsom dyslexi. Att förhindra mobbning på skolorna är ett av skolans uppdrag och att skapa goda förutsättningar för lärande ska därför stå i centrum.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem?</p><p>Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar?</p><p>Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning?</p><p>Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?</p><p>För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.</p><p>I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat.</p>

Bullying in schools is a big social problem in today’s society and it affects the children exposed in a very negative way. The aim of my paper is to find out if there is a group of students who gets bullied by other students more often than others. I want to study if children with functional disabilities get more bullied than children without functional disabilities and,if this is the case – why is it so? My questions are: Are children with functional disabilities particularly exposed to bullying? How is bullying prevented? In order to get my results I have made three qualitative interviews and analyzed two debate articles concerning bullying of the disabled. My theoretical approach emanates from social constructivism where relations between people are built on lingual interaction. Furthermore, I have raised the topic of social development. In order to achieve a healthy social development it is important that children feel that they belong to a group. In my paper, I have come to the conclusion that children with functional disorders probably are bullied more often than other children, especially those with a mental disability. A child with a social divergent behaviour is often considered strange among other children, and this may be a reason for bullying. School staff must prioritize their efforts to actively prevent bullying in their daily work. According to my opinion they must pay special attention to those who bullies when they carry out this preventive work.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet. Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå. I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond &amp; Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna. Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand. Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning. Denna metod har enligt lärarna varit effektiv i det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det framkom dock av intervjuerna att eleverna hade liten eller ingen vetskap om varken innehållet och syftet med skolans likabehandlingsplan eller Farstametoden som handlingsplan mot mobbning. Resultatet av intervjuerna visade ändå att varken elever eller lärare ansåg att det förekom mycket mobbning på skolan. Slutsatsen är att skolan trots brister i mobbningsarbetet och att omsätta skolans likabehandlingsplans skrivelser om förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning i praktiken har en engagerad personal som har ett gemensamt förhållningssätt och nolltolerans mot kränkande behandling.

The phenomena of cyber bullying is relatively new, but it is now more prevalent than ever as children today have access to the internet on a daily basis, in school as well as at home. Although cyber bullying is an increasing problem in today’s society, there seem to be few guidelines for teachers to follow when using the internet with their students in school. The purpose of this study is to investigate who, according to six teachers, has the responsibilities revolving cyber bullying – teachers or parents. There has not been very much research done revolving the issue. The questions that are going to be raised in this study are who the six interviewed teachers think is responsible for taking actions revolving cyber bullying, if there are any guidelines about how to work with the problem, if teachers and parent work together to prevent and act against cyber bullying and what kind of education teachers and parents get to increase their awareness about bullying and cyber bullying. This study is built on interviews with six teachers from three different schools. Two of the schools work with a bullying program that is based on Olweus methods against bullying. The third school has a collaboration with the organisation Friends. This study has its theoretical outcome in Olweus’ methods against bullying in general and Campbell’s definition of what cyber bullying means. Regarding responsibility this study is built on the definition of two different kinds of responsibilities, the moral kind and the legal kind. The conclusions of this study are that the responsibility is not something you can put on either the parents or the teachers, it is a shared responsibility between both parts since the children have access to the internet almost anywhere. There is also a need of guidelines regarding how to act in a case of cyber bullying as there are no known guidelines to turn to today. Some schools seem to have a collaboration between parents and teachers to prevent and act against cyber bullying, where other schools do not. The same schools that have that collaboration also seem to educate both teachers and parents about cyber bullying.