<p>Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.</p><p>Vi har använt oss av följande frågeställningar:</p><p>· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?</p><p>· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?</p><p>· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?</p><p>För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod.</p><p>Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.</p>

<p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg.</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden.</p><p>I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: <em>En bok om de grundläggande värdena och skolan. </em>För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: <em>Värdegrunden- finns den?</em> av Kennert Orlenius. <em>Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan</em> av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.</p>

<p>Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this research is to examine which methods the municipality of Örebro recommends its schools to use in their work against mobbing and bad treatment, and to see if the school investigated follows these guidelines. By means of interviews I will examine which methods the Group for Equal Treatment at the school has found effective when dealing with these issues.</p><p> </p><p>My conclusions are that the municipality of Örebro clearly states what is important for the schools to work with, and a lot of effort has been put into creating a common model for all schools to use, in order to fulfill the goals of the law (2006:67) which forbids discrimination and any other kind of bad treatment of children and students.</p><p> </p><p>The school investigated follows the municipality guidelines to great extent. Early on the Group for Equal Treatment, including both principals, teachers and students, worked out a detailed plan for equal treatment.</p><p> </p><p>The Group for Equal Treatment mentioned some successful methods to use against mobbing and other forms of bad treatment. One of these methods is the annual theme week where the students get to participate in outlining the contents. Another success factor is to establish a good atmosphere between teachers and students, which is possible only if the teachers have time and opportunity to get to know their students.</p><p> </p><p>My examination shows that it is important to have a well thought-out plan to follow, but it must be adjusted to the needs and preconditions of the school in question.</p>

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare. De ska även se till att ingen behöver vara ensam på rasterna och försöka skapa en bra stämmning på skolan. Alla de sex personer som jag har intervjuat upplever att arbetet med elevskyddsombuden fungerar bra. Både läraren och eleverna anser dock att mobbning bör tas upp i undervisningen i större utsträckning än vad som görs idag.

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, därför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda på hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebär? En intressant frågeställning som uppkommit under uppsatsens gång är om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden går det att läsa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrån olika perspektiv. Kan barnen förstå hur deras handlande kan påverka andra barn? Är detta barns sätt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp är barns tänkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn på förskolan. För att ta reda på barns uppfattningar om mobbning hämtade vi inspiration från den fenomenografiska ansatsen, som handlar om människors olika sätt att uppfatta ett fenomen, eftersom att fokus inte låg på absoluta sanningar utan vad barn ansåg om mobbning. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få fram hur barn upplever och tolkar sin verklighet. Sex barn i femårsåldern deltog i intervjuerna, vi genomförde dessa enskilt för att deras svar inte skulle påverkas av någon annan. För att bygga upp ett förtroende till barnen valde vi att vara på förskolan och umgås med barnen tre dagar innan intervjuerna. I resultatet framkom det att barnen i uppsatsen inte hade någon klar uppfattning om vad fenomenet mobbning innebär.  Flertalet av barnen kände dock till vad ”retas” betyder och gav uttryck för att de visste någon som retades eller ofta blir retad. Detta får oss att undra vart gränsen mellan mobbning och retas går, vad är skillnaden?  Vi frågar oss också varför barnen inte har hört talas om mobbning och hur detta kan påverka åtgärderna för att motverka den eventuella mobbningen i förskolan.

Enligt viss svensk forskning råder stor homogenitet gällande forskning kring mobbning. Denna påpekar att endast ett fåtal forskare figurerar i de flesta vetenskapliga artiklar som fokuserat på mobbning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida denna homogenitet stod att finna i uppsatser skrivna på Högskolan i Gävle, skrivna inom samma ämnesområde. Detta genomfördes genom en inventering där uppsatserna analyserades och kategoriserades efter relevanta ämnesområden. Resultatet visade att det fanns stor homogenitet på flera punkter. Bland annat återkom tre forskare och en ickevetenskaplig källa frekvent i de flesta uppsatsernas definition av mobbning. Studien visade också att majoriteten av uppsatserna var skrivna av blivande lärare inom lärarprogrammet samt att det inom andra utbildningsprogram endast fanns ett fåtal uppsatser skrivna om mobbning.     Nyckelord: heterogenitet, homogenitet, inventering, mobbning, uppsatser,

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka upplevelserna av mobbning och kränkande behandling inom organiserad barnidrott. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: I hur stor utsträckning existerar mobbning och kränkande behandling inom barnidrotten enligt föreningsaktiva och tidigare föreningsaktiva barn? Hur skiljer sig upplevelserna av mobbning mellan pojkar och flickor och mellan olika idrotter? Hur vanligt är det att barn säger sig ha slutat med sin idrott på grund av att de utsatts för mobbning eller kränkande behandling inom idrotten? Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod, en enkätundersökning. Urvalet skedde strategiskt med hänsyn till skolornas upptagningsområden. Tre skolor deltog i studien, sammanlagt 206 barn. Både föreningsaktiva barn och tidigare föreningsaktiva barn deltog i studien. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS med ett signifikansvärde på p=&lt;0.05. Tolkningen av studiens resultat har inspirerats av socialpsykologisk teoribildning och Aron Antonovskys KASAM begrepp. Resultat Resultatet från studien visar att 2 procent av de föreningsaktiva barnen upplevde att de vid tidpunkten för undersökningen ofta var mobbade. En tiondel av föreningsaktiva barn sade sig ha varit mobbade tidigare inom sin idrott. Något fler, 15 procent av barnen, har sett att idrottskamrater tidigare har varit mobbade och 2 procent uppger att någon idrottskamrat vid tidpunkten för undersökningen var mobbad ”ofta” eller ”alltid”. Bland tidigare föreningsaktiva barn uppgav 7 procent att de ibland kände sig mobbade inom idrotten. Många av barnen (25 %) slutade med sin idrott för att de inte trivdes i sitt lag eller i sin förening. Mellan kön och mellan individuell- respektive lagidrott, hittades inga signifikanta skillnader. Slutsats Mobbning inom barnidrotten förekommer i olika hög grad beroende av vilken fråga som granskas. Det är endast ett fåtal av barnen som angav att de vid tidpunkten för undersökningen kände sig mobbade, detta kan tolkas som en låg förekomst av mobbning. Ett av tio barn har tidigare varit mobbad och ett av sex barn säger att de sett andra som blivit mobbade, detta visar emellertid på en högre förekomst. Att en fjärdedel av tidigare föreningsaktiva barn slutade med sin idrott för att de inte trivdes i föreningen är anmärkningsvärt, men det finns ingenting i denna studie som visar på att anledningen till detta skulle vara mobbning och trakasserier. / Aim The study aims to examine the experiences of bullying and abusive treatment in organized youth sports. The aim was answered with the help of the following questions: To what extent does bullying exist in youth sports according to children involved in organized sports respectively children not involved in organized sports? How do the experiences of bullying differ between boys and girls and between different kinds of sports? How common is it that children say they have given up their sports because they have been subjected to bullying or offensive behavior in sports? Method The study was carried out quantitatively by a questionnaire. The sample was strategically chosen with regard to the schools catchment areas. Three schools participated in the study and a total of 206 children. Both physically active children and former physically active children participated in the study. The results were analyzed in SPSS with a significance value of p = &lt;0.05. The interpretation of the results was inspired by social psychology and Aron Antonovsky’s theory of SOC. Results The result shows that 2 percent of the children, who are members of a sports club, have feelings that they, at the time of the survey, were bullied often. A tenth of the compound active children said they had been bullied before in their sports team or sports club. Slightly more, 15% of the children have seen friends who have previously been bullied. 2 percent reported that one of their sporting companions at the time of the survey was bullied "often" or "always". Of those children who were physically active before but not anymore, 7 percent reported that they sometimes felt bullied in sports. Many of the children (25 %) claimed that they were ending their sports because they did not feel comfort in their team or club. No significant differences could be found between gender or between different sports. Conclusion The occurrence of bullying in organized children’s sports depends on which question we are looking at. There were only a few children who stated that they, by the time of the survey, were bullied. This can be interpreted as a low occurrence of bullying. One out of ten children has been bullied before and one out of six children claimed to have seen others who have been bullied, this shows a higher occurrence. That some of the children chose to quit their sport because they did not like the club sport is remarkable but there is nothing that remarks that the reason for this could be bullying or harassments.

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem. Våra frågeställningar är: Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem? Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar? Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning? Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna? För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare. I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.