Den här studien handlar om hur kränkande handlingar utspelar sig inom ämnet idrott och hälsa, vil- ket berör alla som befinner sig på denna arena. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur ofta kränkande handlingar förekommer, vilka olika former som påträffas, vad de handlar om, och om dessa skiljer sig åt beroende på kön samt på vilka platser dessa handlingar främst förekommer inom ämnet idrott och hälsa. I Studien har personer i ålder 20-30 år undersökts om deras upplevelse kring hur kränkande handlingar utspelade sig på högstadiet. Det empiriska materialet består av 69 enkäter som besvarats av (34 pojkar, 35 flickor). Huvudslutsatserna i studien visar att kränkande handlingar är ett förekommande problem i idrotts- undervisningen men något som kan vara svåra att upptäcka. Det pågår ständigt ett socialt maktspel mellan elever som tar skepnad i olika kränkande former. En annan slutsats är att flickor och pojkar uttrycker sina kränkande handlingar på olika sätt, subtilt respektive synligt. Dock visar resultatet att den vanligaste formen kränkande handling tar sig uttryck är verbalt hos de båda könen. Vidare är idrottshallen en plats där det är svårt för läraren att ha uppsikt över alla situationer som händer. Plat- ser såsom omklädningsrum, vid pågående idrottsaktiviteter vid lagindelning, och vid köer till aktivi- ter skapas spelrum för att kränkningar kan ske. / This study is about how offensive deeds takes place in the subject of physical education in school, which affects all who find themselves in this arena. The purpose of the essay is to gain knowledge about the frequency of abusive acts occur, what are the different forms which are found and if these differ depending on gender and on which sites these actions mainly occurs in the subject of sport and health. The study is directed to people who are 20-30 years old and how they experienced abu- sive acts took place at the high school. The empirical material consists of 69 questionnaires an- swered by (34 male, 35 female). The main conclusions of the study show that abusive conduct is a common problem in sports educa- tion but that can be difficult to detect. There is always a social power game between students that take shape in various abusive forms, which are difficult and some are easier to notice as an outsider. Another conclusion is that girls and boys express their aggression in different ways, subtle and visi- ble. A commonly used form offensive acts manifesting itself is verbal in the two sexes. Further in- vites the sports hall as many situations where the teacher does not have sufficient supervision and attendance so that violations are detected. Places such as in the locker room, at sports activities in the team classification, queues for activities created room so that violations can occur.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorerna upplever sitt arbete mot mobbning och hur de praktiskt arbetar mot mobbning. Metoden var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju skolkuratorer på olika skolor i två mindre kommuner. Studien visade att skolkuratorerna vill arbeta mer med det förebyggande arbetet mot mobbningen än det finns tid till. Deras arbete handlar mycket om att gå in och hjälpa där behovet och mobbningsproblematiken redan finns. I de metoder och program som finns att tillgå i arbetet mot mobbningen är det inget som rekommenderas utan det är upp till skolkuratorerna att själva utforma en metod som ska passa den individuella eleven. Det finns ett behov av att utveckla ett program- och metodkoncept som motsvarar dagens problematik. / The aim of this study was to examine how school counselors experienced their work against bullying and how they actually work against bullying. The study was qualitative based on interviews with seven school counselors at different schools in two smaller municipalities. The results of the study showed that school counselors want to work more with the prevention of bullying than time allows. Their work is more about to go in and help where need and bullying problems already exist. There are no recommended programs and methods concerning how to combat bullying, so it is up to the school counselors to improvise and use a method to suit the individual student. There is a need to develop a program and method concept that corresponds to today’s problems.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning. De största skillnaderna i likabehandlingsarbetet mellan perspektiven är hur likabehandlingsteamet och likabehandlingsplanen ser på de förebyggande insatserna. Det är relevant för den som arbetar inom elevhälsa att ta problemet med mobbning på allvar då forskningen visar att mobbning är ett omfattande problem. Insatserna mot mobbning behöver grundas i en stark samverkan mellan yrkesgrupper på skolan men även mellan skolan, vårdnadshavare och elever. Alla aktörer behöver arbeta åt samma håll för att kunna komma åt problemet och försöka motverka det.

Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.

Mobbning är ett utbrett socialt problem som förekommer på skolor i Sverige. Syftet med studien är att genom skolkuratorers erfarenheter belysa centrala aspekter av förebyggande arbete mot mobbning. Erfarenheter från åtta skolkuratorer togs del av genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades och analyserades tematiskt. Bronfenbrenners socialekologiska teori har bidragit med en förståelse för komplexiteten kring förebyggande arbete mot mobbning. Studien visade att samtliga nivåer inom Bronfenbrenners modell är aktuella gällande det förebyggande arbetet. Det mesta förebyggande arbetet sker inom skolan på en mikronivå, där fokus ligger på att skapa gemenskap och göra hela skolpersonalen samt alla elever delaktiga i arbetet. Skolkuratorerna uppgav att ett ökat samarbete med föräldrarna på en mesonivå är önskvärt för att tillsammans kunna förebygga mobbning mer effektivt. En bristvara i det förebyggande arbetet mot mobbning är tid och resurser, som påverkas av skolorganisationen, kommunala resurser och lokalpolitiken på en exonivå. Det förebyggande arbetet mot mobbning behöver utformas utifrån skolans specifika förutsättningar. På makronivå återfinns kulturella värderingar och den nationella politiken som har särskild påverkan. Även mesonivån är betydelsefull då samspelet mellan elevens olika mikrosystem påverkar det förebyggande arbetet. De flesta skolkuratorer saknar ett kommungemensamt arbetssätt som hade kunnat bidra till att alla skolor har ett likvärdigt förebyggande arbete mot mobbning.

Mobbning har i skolan varit ett omtalat ämne, men är fortfarande relativt oforskat i förskolesammanhang. Studiens syfte är att få en inblick i förskolepedagogers syn på mobbning och dess förekomst i svenska förskolor. Genom en kvantitativ forskningsansats genereras ett resultat som bland annat visar att pedagoger uppfattar att mobbning förekommer i förskolor och kan förekomma redan hos treåringar. Studiens slutsats är att mobbning i förskola är ett angeläget ämne som bör kompletteras med utbildning som stärker pedagogernas självförtroende kring mobbningsförebyggande arbete.

Antal sidor: 37 Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver det förebyggande arbetet mot mobbning i sina respektive verksamheter. Frågeställningarna är – Var går gränsen mellan kränkande handlingarna och skoj, enligt fritidslärarna? Hur beskriver fritidslärarna det förebyggande arbetet mot mobbning på fritidshemmen? Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den kvalitativa studie där fokusgrupper hölls för datakonstruktion. Resultatet visar att fritidslärarna hade liknande syn på vad mobbning innebär. De var medvetna om att varje fritidslärare har olika gränser och att de reagerar olika beroende på situation. Fritidslärarna beskrev även svårigheten att uppmärksamma när barnen skojar eller mobbas eftersom det inte syns på ytan hos vissa barn. Detta gör det svårare för fritidslärarna att dra en gräns. Vid det förebyggande arbetet mot mobbning var relationsskapande mellan barn, vuxna och vårdnadshavare en viktig del av det arbetet. Vissa fritidslärare menade att trygghet och gemenskap i gruppen är en viktig faktor i det arbetet. Andra fritidslärare påpekade att det krävs regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet. Dessa bör skapas med hjälp av barnen för att de ska känna sig involverade.

Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars förståelse av mobbning, genom att utifrån tidigare forskning som inkluderar kontext och sociala grupprocesser beskriva tolka och förstå hur föräldrar uppfattar fenomenet. Urvalet bestod av sex föräldrar som alla hade barn i mellanstadiet. Metoden som användes för datainsamling var halvstrukturerade intervjuer och analysen och kodningen av materialet var inspirerad av ett hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att mobbning, enligt föräldrarna, var alla handlingar som uppfattades som mobbning av motparten. Mobbning skedde främst i övergången i tonåren när barnet gick från barn till vuxen vilket bidrog med en identitetskris som resulterade i en osäkerhet och dålig självkänsla hos barnet. Identitetskrisen som barnet upplevde var en produkt utav antingen en omogenhet, samhällets och vuxnas krav eller en kombination av båda. Osäkerheten och rädslan var även den främsta anledningen till att någon mobbade, blev mobbad eller stod med som åskådare. Vilket i sin tur grundade sig i antingen en medfödd personlighet hos barnet eller i ett beteende som ett resultat av barnets fostran och uppväxt. För att bli kvitt denna osäkerhet och rädsla använde sig barnen av gruppen för att skapa makt, tillhörighet och identitet. Tillhörigheten påverkades utav de normer som rådde, först och främst i gruppen men också i samhället. Att någon avvek från normen kunde starta mobbning men behövde inte alltid vara en orsak. Föräldrarna vägde in alla typer av mobbning och tog även med flera aspekter till varför mobbning sker så som sociala och kulturella dimensioner. Föräldrarna kunskap om mobbning som en social process i en grupp var till viss del begränsad, där mobbning främst ansågs vara en isolerad händelse grundade i personlighet, uppväxt eller samhällsfaktorer snarare än som ett resultat av ett relationsarbete.

Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.

Fritidshemspersonals syn på mobbning och hur det kan hanteras. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om mobbning och hur det kan hanteras, samt även undersöka fritidspersonals syn på detta problem och hur de hanterar mobbning på fritidshemmet. Förhoppningsvis kan fritidspersonal, men även annan personal som jobbar inom skolan, få tips och råd om mobbning och hur man kan hantera detta genom att läsa detta arbete. De frågeställningar som detta arbete utgörs efter är följande:  Vad är mobbning?  Varför förekommer mobbning?  Hur kan man åtgärda mobbning?  Hur åtgärdar man mobbning på fritidshemmet? Den metod som använts är kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrutererade intervjuer då personliga åsikter var syftet med dessa. Fem personer med olika utbildningar inom läraryrket som jobbar på fritidshem intervjuades i detta arbete. Fritidspersonal hanterar mobbning på sitt eget sätt med hjälp av en egenkonstruerad plan som de kallar för likabehandlingsplan, och använder då ingen färdigkonstruerad modell från någon forskare. Forskarna som undersökts i detta arbete har varierande synsätt vad gäller mobbning och hur det ska hanteras. Fritidspersonalens åsikter skiljer sig emellanåt från forskarnas, både vad gäller mobbning generellt och hur detta kan åtgärdas. / This essays title in English: After-school centre staffs views regarding bullying and how it can be handled.