Musculoskeletal disorders (MSD) are common in individuals with computer based work. The currently known risk factors for these disorders is in the literature derived to physical, organizational and individual factors. A recent survey of three working groups at a company in Stockholm explored that more than 50% of the employees had neck and shoulder problems. Aim: The study aims to create a better understanding for the current musculoskeletal problems at the company. Such an understanding is created by examining the physical, organizational and individual risk factors in the workplace and the result can provide a good basis for intervention proposals. Method: In order to answer the aim of the study the authors chosed to use both qualitative and quantitative methods of data collection through interviews and questionnaire survey. The interview and questionnaire was designed to create both a specific and comprehensive picture of the physical, organizational and individual risk factors having a bearing effect on the existing MSD problem. Result: Seven categories were compiled from interviews, which largely deals with the fact that high demands can lead to behaviors that may pose a significant risk for the occurrence of MSD. Behaviours such as taking fewer breaks and having a hard time letting go of work during breaks and free time. In addition it was found that workers believe that the ventilation is a major cause of the problem. A widespread dissatisfaction with ventilation, temperature and noise were also seen in the responses from the survey. A correlation analysis showed that an exposure of multiple physical risk factors correlate with the prevalence of MSD among workers. Conclusion: The result of this study exemplifies how the interaction between organizational and individual factors may cause MSD in the neck and shoulder. However, it seems that the workers themselves often relate the MSD problem to physical risk factors in the working environment such as poor ventilation. A dissatisfaction with physical factors in the work environment seems to have a moderate correlation with the prevalence of MSD among the workers. Keywords: Musculoskeletal disorders, Neck, Shoulder, Computer work, VDU, Risk factors, Organization

I denna rapport har avgångspunktligheten på SJ:s tågdepå i Hagalund undersökts, med som syfte att hitta bakomliggande mönster och orsaker till förseningar. Det teoretiska ramverk som använts är en kombination av Lean och Six Sigma, där managementverktyget Lean har sin grund i optimering av resursutnyttjande och minskande av slöseri. De Lean-begrepp som främst tagits fasta på är Visualisering och Standardisering, då SJ har haft stora problem inom just dessa områden.   Det praktiska arbetet i rapporten har i sin tur följt Six Sigma-metoden DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve, Control), där stor tyngdpunkt har lagts vid Mätning och Analysering.   Den kvantitativa data som använts kommer direkt från SJ:s egna förseningsrapporter, där tåg som avgår fem minuter eller mer efter planerad avgångstid anses försenade. Denna försening avläses maskinellt, och den planerade avgångstiden kallas Rättidighet (RT). Alla RT > 5 avgångar noteras automatiskt, och för dessa förseningar rapporteras även förseningsorsak. Förseningsorsakerna sätts manuellt av personal på Depå Hagalund utifrån en begränsad lista med valbara förseningstyper (JDE-koder).   Arbetet i denna rapport gjordes under en sexmånadersperiod hösten/vintern 2012/2013. Arbetet tittade främst på data från perioden för Tidtabell 2012 (T12), vilken sträckte sig från den 11e december 2011 till den 8e december 2012. Extra punktmarkering lades på november 2012, under vilken ett experiment i punktlighetsrapportering utfördes.   Stor vikt lades vid visualisering och standardisering av processer, där tidtabellen är en naturligt styrande process vilken resursfördelat ger arbetsprocesser.   En dataminering av förseningsstatistiken för T12 visade under arbetets gång på stora brister i den manuella förseningsrapporteringen, där inkonsekvent användning av JDE-koderna gjorde det omöjligt att med säkerhet få fram bakomliggande förseningsorsaksmönster.   För att komma runt bristerna i grunddatan gjordes därför ett ovan nämnt experiment i november 2012 där all förseningsorsaksrapportering under månaden övervakades så att JDE-kodsättningen blev korrekt gjord. Resultatet visade på ett stort mörkertal i inrapporterade förseningar av typen ”Handhavandefel”, förseningar som tidigare dolts i slaktratskoden ”Övrigt”.   En visualisering av den maskinellt inrapporterade avgångspunktligheten, RT-datan, kunde i sin tur visa på brister vid skiftesbyten, samt fastställa 13:00-18:00 som en generellt tungt förseningsdrabbad tid på dygnet. Dygnsvisualiseringen av förseningar jämfördes även med en dygnsvisualisering av tågens tid på bangården, den så kallade vändtiden, där tåg som spenderar mindre än tre timmar på Depå Hagalund kunde påvisas påverka den allmänna punktligheten i högre grad än andra avgångar. Med hjälp av regressionsanalys kunde även dokumenteras att sent ankomande tåg med kort vändtid i högre utsträckning även avgår försenade, meden sent ankommande tåg med längre vändtid ej statistiskt påverkades vad gäller avgångspunktlighet. / This report is a study of departure punctuality at the SJ train depot in Hagalund. The purpose of the report has been to find underlying patterns and reasons behind late departures.   The theoretical framework that has been used is a combination of Lean and Six Sigma, where the management tool Lean has its basis in optimal resource utilization and minimizing of waste. The Lean concepts that have primarily been used are Visualization and Standardization, this since those are areas in which SJ have been lacking.   The practical work behind the report has been done using the Six Sigma method DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve, Control), where a large focus has been put on Measuring and Analyzing.   The quantitative data that’s been used has come directly from SJ’s own late departure reports, where trains departing 5 minutes or more past the scheduled time are considered to be late. This lateness is automatically registered, where the scheduled departure time is called Right Time (RT) and RT > 5 hence indicated a late departure.   The reason behind the lateness is also noted for all departures, but this data is entered manually and the reason is chosen from a limited, predefined list of lateness codes (JDE codes).   A data mining of the late departure statistics for the Timetable period 2012 (December 11th 2011 to December 8th 2012) revealed large flaws with the manual lateness reporting, where inconsistent usage of the JDE codes made it impossible to discern any underlying patterns in lateness factors.    To circumvent the data flaws an experiment was mad during November 2012, where all late departure reporting during the month was monitored to ensure proper JDE code usage. The result revealed a large previously unknown source of delay, “Human error”, which had hitherto been hidden in the catch-all code “Miscellaneous”.    A visualization of the automatically collected departure data, the RT data, in turn revealed clear issues during personal shift changes, and also concluded 1pm-6pm CET to be a late departure heavy time of the day. The visualization of departure data was also compared to the visualization of trains’ time spent at the depot, the so called turn time, where trains spending less than three hours at Depot Hagalund could be shown to affect the general departure punctuality to a higher degree than other trains. Through use of regression analysis it could also be shown that trains arriving late with a short turn time, to a higher degree also departed late, whilst trains with a longer turn time were seemingly statistically unaffected by delays in arrival.

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.

The starting point of this study is a letter to the Swedish Research Council which maintained the difficulty to reconcile chemistry with open access. Previous studies show that when other sciences is increasing in both the deposition rate and selection of OA journals, there is a lull in chemistry. The purpose of the master thesis is to gain an understanding of chemists reluctance to open access in the light of the implementation of Chalmers' mandating open access policy and through field theoretical perspectives understand why. The survey is conducted with a qualitative approach and the empirical data consist of interview material from nine interviews that took place at Chalmers Department of Chemistry and Chemical Engineering. The interviews show that chemists believe that the idea of open access is certainly sympathetic but incompatible with the chemical sciences. It is believed that the discipline´s traditions, practice and publishing culture as well as opportunities for career differs from other sciences, including what open access is concerned. This uniqueness has not been taken into account in the implementation of OA policies of funding agencies and universities, according to the informants. Evaluations of other universities implementations of open acces policies have identified success factors like support, legal advice and hands-on help in self-archiving. According to the results of this thesis, functionality and infrastructure appears to be less significant if university management and funders does not establish an atmosphere of alliance and thus undermines confidence in the policy and its proponents. The study confirms the importance of the researchers feel invited and involved in the process of change.

The aim of this thesis is to study and compare to what extent Hypertext Markup Language (HTML) and Text Encoding Initiative (TEI) support bibliographic description, metadata and mark-up of textual segments. The projects in the study comprise the Norwegian The Writings of Henrik Ibsen (Henrik Ibsens Skrifter) which applies the use of TEI, and Vitterhet society’s The collected works of CJL Almqvist (Vitterhetssamfundets CJL Almqvist Samlade Verk), which applies the use of HTML. The study showed that the Ibsen project provides its text with bibliographic description and metadata to a greater extent than the Almqvist project. The Almqvist project’s texts are provided with certain information about titles, authors and also information about source material and the electronic edition. However, the markup has proved to be inconsistent – some texts include more information than others do and particular mark words are not used. From the aspect of markup on textual segments, the Ibsen project presented the most detailed information. The amount of mark words used was not only significantly higher in the texts of the Ibsen project, but also more specific. The markup of Almqvist’s texts proved to have been completed by the use of linking, however, the markup showed that TEI offers more possibilities than HTML. In order to comprehend the difference in markup of both projects, an awareness of the respective aims of HTML and TEI should be developed. The two markup languages were created based on two separate kinds of needs, which has contributed to the continual use of both. / Uppsatsnivå: D

This essay analyses the arguments of The Swedish Government Official Report 2008:88 which proposes that the Swedish law (SFS) should shift from promulgation in print to elec-tronic promulgation on a Website. I have studied two aspects of the arguments in the text. On the one hand, the Inquiry’s description of how things might become if their proposal becomes effectuated and, on the other hand, how the present situation is described in the text. The theory I have used is called A Garbage Can Model of Organizational Choice, which pictures organizations as often irrational in dealing with problems, solutions and decision making. The chronological order is broken up and a solution to a problem often precedes the problem itself, the latter being so to speak ”picked up from the garbage can” and put on the agenda if proven adequate. The results of my analysis show that the ambition of the Inquiry has been to problematize the traditional way of promulgating the Swedish law in order to make a version on the Webb look more indispensable. Thus arguments in support of the reform have been drawn from the comparison rather than from the virtues of the reform itself.But even now, four years after the report was published, there is no sign of the proposal being taken further in the legislative process. My conclusion is that the committee report certainly proves that the Internet solution is possible but fails to show that it is appropriate. And was there a real problem to begin with? / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information. Undersökningen gjordes dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om DiVA-projektet, dels genom en kvalitativ intervju med den ansvarige för DiVA-projektet vid Umeå universitet och dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om andra projekt för elektronisk publicering. Resultatet visade att det är forskarnas värderingar samt organisatoriska, tekniska och ekonomiska styrmedel, som är tänkbara orsaker till initieringen av projekten och utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Forskarsamhällets värderingar för en fullgod vetenskaplig kommunikation, definierade av Robert K. Merton, säger att forskaren utan baktankar ska sprida sina dokument och få dem kritiskt granskade. Forskarsamhället i stort menar emellertid att de alternativa publiceringssystemen som finns brister i beständighet, tillgänglighet och tillförlitlighet. Därför fungerar inte den vetenskapliga kommunikationen som den ska. Detta tvingar mer eller mindre fram utvecklingen av alternativa publiceringssystem och forskningsbiblioteken måste ta sitt ansvar för att bidra till en lösning på problemen. Internet underlättar utvecklingen, i och med att informationssamhället mer och mer utvecklas till ett nätverkssamhälle, något som Manuel Castells poängterar. Nätverksorganisationer kan enligt Castells skapas, som tillsammans kan utveckla mer tekniskt utvecklade alternativa publiceringssystem och på samma gång sänka kostnaderna för spridningen och bevarandet av vetenskaplig information. Av de fyra drivkrafterna bakom utvecklingen av alternativa publiceringssystem verkar den ekonomiska drivkraften vara den allra starkaste ur forskningsbibliotekens synvinkel, eftersom dessa har mycket att vinna ekonomiskt genom denna utveckling och är därför mycket aktiva i utvecklingsarbetet.</p>

Thesis (Ph.D.)--Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006 Available in PDF format via the World Wide Web.

With the purpose to investigate policies within long-term preservation of digital media in the modern world of Open Access institutional repository, this two year's master thesis was conducted through a qualitative study with quantitative overtures. The main objectives of this thesis centre on the criteria for long-term digital preservation, preservation in relation to institutional repositories, the issues cropping up within the field of institutional repositories, and the essential components of a preservation policy. The theoretical framework is constructed around a model based upon scholarly communication, with its aspects of dissemination, acquisition, preservation, discovery and access, and with the facet of preservation at its centre. The methodology of this study is cued to content analysis and its in-depth investigative process, which was conducted on a sample of ten preservation policies within Open Access institutional repositories that were compared to a standardised expert set of policy categorisation. The results show that a perfect preservation policy does not appear to exist in the current world, based exclusively on the selected sample. This gives a strong indication of a need for further research within the field of Open Access institutional repositories preservation policies. / I syfte att undersöka policyer inom långsiktigt bevarande av digitala medier i den moderna världen av Open Access institutionella arkiv, genomfördes denna tvååriga masteruppsats genom en kvalitativ studie med kvantitativa uvertyrer. De huvudsakliga frågeställningarna i denna uppsats är centrerade kring kriterierna för långsiktigt digitalt bevarande, bevarandet i förhållande till institutionella arkiv, problem som dyker upp inom fältet för institutionella arkiv, och de essentiella komponenterna för en långtidsbevarande policy. Det teoretiska ramverket är uppbyggt runt en modell som utgår ifrån vetenskaplig kommunikation, med dess aspekter av spridning, förvärv, bevarande, upptäckt och tillgänglighet, med bevarande aspekten i centrum. Metoden för denna studie är centrerad till innehållsanalys och dess fördjupande undersökningsprocess, och som applicerades på tio utvalda Open Access institutionella arkivs bevarande-policyer, som sedan jämfördes med enuppsättning standardiserade kategorier, utvalda av experter, för en sådan policy. Resultaten visade att en perfekt långtidsbevarande policy inte existerar i dagens verklighet, om man utgår från studiens urval. Detta ger en stark indikation på att det finns ett behov av att göra ytterligare forskning inom området för institutionella arkivs bevarande policy inom Open Access-världen