• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • 2
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Key performance indicators for resilience when disturbance occur in the Swedish railway system / Nyckeltal för resiliens efter inträffad störning i det svenska järnvägssystemet

Frid, Olle, Grehn, Jakob January 2016 (has links)
Järnvägen drabbas av olika störningar vilket skapar förseningar i trafiken. Trafikverket och det branschgemensamma samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid” (TTT) efterfrågar ett nyckeltal för resiliens. Nyckeltalet ska kunna användas för att mäta resiliens då tåg i det svenska järnvägssystemet drabbats av en störning. En störning är något som inträffar och minskar ett systems operativa förmåga. Mätning av resiliens och aktivt arbete för att öka resiliens kan användas till arbete för förbättrad punktlighet. Studien går ut på att ta fram detta nyckeltal och anpassa det för Trafikverket och TTT. I studien framkommer det att ett mått för resiliens visar hur väl ett system kan motstå störningar, anpassa sig under störning och hur väl systemet återställer sig efter störning. Resiliens består följaktligen av tre kategorier: motståndskraft, anpassningsförmåga och återställningsförmåga. Dessa tre kategorier är väsentliga för hur modellen för mätning av resiliens ska definieras. I studien framkommer det också att nyckeltalet resiliens är beroende av tidpunkter relaterade till störningshanteringen och indikatorn kapacitet. Kapaciteten för järnvägssystemet bestäms till kvoten av antal tåg i tid och totalt antal tåg. Den modell som utgås från är Francis and Bekera (2014) där resiliensen presenteras som en faktor av återställningsförmåga, anpassningsförmåga och motståndskraft. Resiliensen beräknas med hjälp av en modell där kapacitetsvärden för olika tidpunkter, då en störning inträffar, behövs. Utöver kapaciteten behövs även tidpunkterna för dessa kapacitetsvärden såväl som sannolikheten för att störningen upprepas. Dessutom behövs en parameter som bestämmer hur betydelsefullt det är att återställningen är snabb. Modellen ger ett resiliensvärde som ligger mellan 1 och 0, där 1 är det bästa värdet som betyder att systemet är fullt resilient mot just den störningen. Modellen är bäst tillämpad då en enskild störning inträffar på en begränsad sträcka istället för ett flertal störningar. Dock är modellen inte tänkt att användas då trafiken är helt stillastående utan när minst ett tåg kan nå sitt mål. Slutligen kan värdet för resiliens till exempel användas som ett jämförelsemått för olika sträckor vid ett beslutsunderlag för resursplanering.
2

Faktorer som påverkar kundnöjdheten inom kollektivtrafik / Factors affecting customer satisfaction in public transport

Hashimi, Sayed Masih, Abbas, Ehssan January 2023 (has links)
I denna studie är syftet att analysera och förstå variationen i kundnöjdhetsfaktorer inom kollektivtrafik baserat på kön och sysselsättning. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har tidigare forskning inom det valda ämnet studerats för att få en djupare insikt i vad som påverkar olika resenärers upplevelser. Empiriska data från Kollektivtrafikbarometerns undersökningar om Skånetrafiken har hämtats in, bearbetats och analyserats. Denna process har möjliggjort att vi kan svara på syftet och forskningsfrågorna. Resultaten visar tydliga könsskillnader när det gäller nöjdheten. Dessutom har olika sysselsättningsgrupper olika prioriteringar när det kommer till nöjdhet med kollektivtrafiken. Trygghet och säkerhet, bekvämlighet och tillfredsställelse framstår som faktorer som påverkar kvinnors nöjdhet med kollektivtrafiken. Å andra sidan påverkar punktlighet och tillgänglighet mäns nöjdhet med kollektivtrafiken. Vidare visar resultaten att tillgänglighet, punktlighet och bekvämlighet är faktorer som påverkar olika sysselsättningsgruppers nöjdhet. / The purpose of this study is to analyze and understand the variation in customer satisfaction factors within public transportation based on gender and occupation. To address the study's purpose and research questions, previous research in the chosen field has been studied to gain deeper insights into what influences the experiences of different travelers. Empirical data from surveys conducted by the Public Transport Barometer on Skånetrafiken have been collected, processed, and analyzed. This process has enabled us to answer the study's purpose and research questions. The results reveal clear gender differences concerning satisfaction. Moreover, different occupational groups exhibit varying priorities when it comes to satisfaction with public transportation. Safety and security, comfort, and satisfaction emerge as factors influencing women's satisfaction with public transportation. Conversely, punctuality and accessibility influence men's satisfaction with public transportation. Furthermore, the results indicate that accessibility, punctuality, and comfort are factors affecting the satisfaction of various occupational groups.
3

Hur påverkar tågvärdar förseningen? : En studie om hur pendeltågsförseningen påverkas med hänsyn till tågvärden / How do train attendants affect the delay? : A study on how the commuter train delay is affected by consideration to train attendants.

Nguyen, Anh Emelie January 2024 (has links)
I och med samhället växer har behovet av mobilitet blivit extra viktigt. För att möjliggöra ett smidigt och effektivt resande har en attraktiv kollektivtrafik varit en mycket viktig faktor inom transportsektorn. För att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med biltrafiken måste den vara attraktiv, där punktlighet är en viktig faktor, medan förseningar är en faktor som påverkar kollektivtrafiken mycket negativt och bör undvikas. I juni 2021 tog Region Stockholm beslutet att ta bort tågvärdar från pendeltågen, vilket ledde till en tågstrejk i maj 2023 där det uppstår frustrationer bland tågföraren, varav en del har sjukskrivit sig som en form av protest. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur borttagandet av tågvärdar påverkar förseningarna och att jämföra hur förseningarna på pendeltågen ser ut när tågen körs med ochutan tågvärdar ombord. Studien genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive litteraturstudier, intervjuer och statistiska analyser. Fokus i studien låg på att använda Excel-programmet för att filtrera och analysera datan, som är en tågföringstabell från Trafikverket. Resultaten användes för att tolka och beskriva hur tågvärdarna påverkar förseningarna på pendeltågen. Litteraturstudier och intervjuer genomfördes för att få en bättre helhetsförståelse av tågvärdens roll samt tågstrejken. Intervjuer hölls med en planeringschef på MTR och en systemledare inom Pendeltåg på Trafikförvaltningen. Resultatet visade en skillnad på medelförseningen, där medelförseningen har ökat vid borttagandet av tågvärdarna. Däremot kan inga säkra slutsatser dras då faktorer såsom värderhållande, yttre faktorer med mera kan påverka förseningen.
4

Förbättrande av Punktlighet – ur ett Lean-perspektiv : Avgångspunktlighet för SJ AB Hagalund / Increasing Punctuality - from a Lean Management Perspective : Punctuality study at SJ’s train depot in Hagalund

Anderberg, My January 2016 (has links)
I denna rapport har avgångspunktligheten på SJ:s tågdepå i Hagalund undersökts, med som syfte att hitta bakomliggande mönster och orsaker till förseningar. Det teoretiska ramverk som använts är en kombination av Lean och Six Sigma, där managementverktyget Lean har sin grund i optimering av resursutnyttjande och minskande av slöseri. De Lean-begrepp som främst tagits fasta på är Visualisering och Standardisering, då SJ har haft stora problem inom just dessa områden.   Det praktiska arbetet i rapporten har i sin tur följt Six Sigma-metoden DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve, Control), där stor tyngdpunkt har lagts vid Mätning och Analysering.   Den kvantitativa data som använts kommer direkt från SJ:s egna förseningsrapporter, där tåg som avgår fem minuter eller mer efter planerad avgångstid anses försenade. Denna försening avläses maskinellt, och den planerade avgångstiden kallas Rättidighet (RT). Alla RT > 5 avgångar noteras automatiskt, och för dessa förseningar rapporteras även förseningsorsak. Förseningsorsakerna sätts manuellt av personal på Depå Hagalund utifrån en begränsad lista med valbara förseningstyper (JDE-koder).   Arbetet i denna rapport gjordes under en sexmånadersperiod hösten/vintern 2012/2013. Arbetet tittade främst på data från perioden för Tidtabell 2012 (T12), vilken sträckte sig från den 11e december 2011 till den 8e december 2012. Extra punktmarkering lades på november 2012, under vilken ett experiment i punktlighetsrapportering utfördes.   Stor vikt lades vid visualisering och standardisering av processer, där tidtabellen är en naturligt styrande process vilken resursfördelat ger arbetsprocesser.   En dataminering av förseningsstatistiken för T12 visade under arbetets gång på stora brister i den manuella förseningsrapporteringen, där inkonsekvent användning av JDE-koderna gjorde det omöjligt att med säkerhet få fram bakomliggande förseningsorsaksmönster.   För att komma runt bristerna i grunddatan gjordes därför ett ovan nämnt experiment i november 2012 där all förseningsorsaksrapportering under månaden övervakades så att JDE-kodsättningen blev korrekt gjord. Resultatet visade på ett stort mörkertal i inrapporterade förseningar av typen ”Handhavandefel”, förseningar som tidigare dolts i slaktratskoden ”Övrigt”.   En visualisering av den maskinellt inrapporterade avgångspunktligheten, RT-datan, kunde i sin tur visa på brister vid skiftesbyten, samt fastställa 13:00-18:00 som en generellt tungt förseningsdrabbad tid på dygnet. Dygnsvisualiseringen av förseningar jämfördes även med en dygnsvisualisering av tågens tid på bangården, den så kallade vändtiden, där tåg som spenderar mindre än tre timmar på Depå Hagalund kunde påvisas påverka den allmänna punktligheten i högre grad än andra avgångar. Med hjälp av regressionsanalys kunde även dokumenteras att sent ankomande tåg med kort vändtid i högre utsträckning även avgår försenade, meden sent ankommande tåg med längre vändtid ej statistiskt påverkades vad gäller avgångspunktlighet. / This report is a study of departure punctuality at the SJ train depot in Hagalund. The purpose of the report has been to find underlying patterns and reasons behind late departures.   The theoretical framework that has been used is a combination of Lean and Six Sigma, where the management tool Lean has its basis in optimal resource utilization and minimizing of waste. The Lean concepts that have primarily been used are Visualization and Standardization, this since those are areas in which SJ have been lacking.   The practical work behind the report has been done using the Six Sigma method DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve, Control), where a large focus has been put on Measuring and Analyzing.   The quantitative data that’s been used has come directly from SJ’s own late departure reports, where trains departing 5 minutes or more past the scheduled time are considered to be late. This lateness is automatically registered, where the scheduled departure time is called Right Time (RT) and RT > 5 hence indicated a late departure.   The reason behind the lateness is also noted for all departures, but this data is entered manually and the reason is chosen from a limited, predefined list of lateness codes (JDE codes).   A data mining of the late departure statistics for the Timetable period 2012 (December 11th 2011 to December 8th 2012) revealed large flaws with the manual lateness reporting, where inconsistent usage of the JDE codes made it impossible to discern any underlying patterns in lateness factors.    To circumvent the data flaws an experiment was mad during November 2012, where all late departure reporting during the month was monitored to ensure proper JDE code usage. The result revealed a large previously unknown source of delay, “Human error”, which had hitherto been hidden in the catch-all code “Miscellaneous”.    A visualization of the automatically collected departure data, the RT data, in turn revealed clear issues during personal shift changes, and also concluded 1pm-6pm CET to be a late departure heavy time of the day. The visualization of departure data was also compared to the visualization of trains’ time spent at the depot, the so called turn time, where trains spending less than three hours at Depot Hagalund could be shown to affect the general departure punctuality to a higher degree than other trains. Through use of regression analysis it could also be shown that trains arriving late with a short turn time, to a higher degree also departed late, whilst trains with a longer turn time were seemingly statistically unaffected by delays in arrival.
5

Samverkan mot ökad punktlighet : Analys av TTT (Tillsammans för tåg i tid) / Collaboration towards improving punctuality : An analysis of TTT (Together for trains on time)

Brisère, Sophie January 2021 (has links)
The railway in Sweden has problems with punctuality, which creates additional costs forpassengers, operators and the infrastructure, which is a problem since a single actor cannotsolve alone. It is then required that more actors join forces and collaborate and for thisreason the industry has started a collaboration forum called TTT (Together for trains ontime). The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of roles andresponsibilities in collaboration forum TTT (Tillsammans för tåg i tid). Collaboration isneeded as a single actor cannot solve various problems by themselves. Collaboration is usedbetween organizations to handle different types of problems and processes.Previous research shows that collaboration in the rail traffic is very important, as there aremany complex systems with several actors involved. This study examines how collaboration works in practice by examine the collaborationforum TTT, Tillsammans för tåg i tid. This is done partly through a survey and partlythrough a semi-structured interview.Through analysis of the case study TTT, interview, survey and application of the chosentheoretical framework, this study has increased the understanding of how collaborationworks in practice.The results show that collaboration has generally worked well and that it has beenbeneficial working towards improving punctuality / Järnvägen i Sverige har problem med punktlighet vilket skapar merkostnader för resenärer,operatörer och infrastrukturförvaltare, vilket är ett problem då en ensam aktör inte kanlösa detta själv. Det krävs då att fler aktörer går ihop och samverkar och av denna anledninghar branschen startat ett samverkansforum som benämns TTT (Tillsammans för tåg i tid). Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse kring roller och ansvar ibranschsamarbete TTT (Tillsammans för tåg i tid). Samverkan sker mellan organisationerför att hantera olika typer av problem och processer.Tidigare forskning visar att samverkan inom tåg- och järnvägstrafiken är väldigt viktigt, dådet är många komplexa system med flera aktörer involverade. Denna studie undersöker hur samverkan fungerar i praktiken genom att studerasamverkanforumet TTT, Tillsammans för tåg i tid. Detta görs dels genom enenkätundersökning och dels genom en semistrukturerad intervju.Genom analys av fallstudien TTT, intervju, enkätundersökning och tillämpningen av devalda teoretiska ramverk har denna studie ökat förståelsen för hur samverkan fungerar ipraktiken. Resultatet visar att samverkan i stora drag har fungerat bra och att den varitfördelaktig för att öka punktligheten.
6

Undersökning av godstågens punktlighet : En fallstudie enligt DMAIC vid Sweco Rail / Investigation of freight train punctuality : A DMAIC case study at Sweco Rail

Nilsson, Camilla, Öberg, Oskar January 2020 (has links)
Punktlighet är ett viktigt mätetal inom järnvägsindustrin, men också en stor utmaning. Ett övergripande mål i Sverige är att samtliga tåg, både person- och godståg, ska ha en punktlighet på 95% vid slutdestinationen, där tåg som anländer högst fem minuter efter utsatt tid räknas som punktliga. Under 2019 var godstågens punktlighet 77,9%. Försenade godståg innebär stora kostnader i form av kvalitetsavgifter för den part som orsakat förseningen, samhällsekonomiska kostnader samt ett förlorat förtroende för järnvägen där kunder väljer andra transportslag för att garantera att varorna anländer i tid. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilka faktorer som påverkar godstågens punktlighet samt att ta fram rekommendationer för hur punktligheten kan förbättras. För att uppfylla examensarbetets syfte delades projektet upp i två delmål som besvarades genom att tillämpa problemlösningsmetodiken DMAIC. Det första delmålet var att identifiera hur godstågens punktlighet påverkades av att avgå utanför utsatt tid. Detta undersöktes genom att jämföra hur godstågens resor förändrades då de avgått punktligt samt tidigare eller senare än planerat. Genom att visualisera hur genomsnittet av respektive resa sett ut och jämföra dessa med varandra kunde det påvisas att avgångstiden inte är den mest betydande faktorn för godstågens punktlighet. Detta för att resan såg liknande ut oavsett då tågen avgick och den totala restiden skiljde sig inte åt nämnvärt. Det framkom även att tåg som avgår punktligt får färre merförseningar än tåg som avgår utanför gränserna för punktliga tåg. Det andra delmålet var att identifiera vad som påverkar godstågens punktlighet längs sträckan. Detta undersöktes genom att studera godstågens tidsavvikelse vid samtliga trafikplatser längs sträckan samt att analysera de orsakskoder som rapporterats in för respektive tågresa. Här påvisades att tågen inte körs enligt framtagen tågplan, vilket påverkar punktligheten negativt. Några identifierade orsaker till detta är att de olika tåguppdragen har olika förutsättningar att köra samma sträcka, trots att de har samma största tillåtna hastighet. Samt att det finns tåguppdrag som systematiskt reducerar den framförda hastigheten på grund av minskad bromsverkan, vilket i sin tur beror på dåliga vagnar eller för långt/tungt tågekipage. Utöver de två delmålen identifierades även att det fanns bristande datakvalitet i den inrapportering av orsakskoder som tillämpas idag. Exempelvis saknades dryga 40 % data för att förklara varför en merförsening uppstått. Examensarbetet resulterade i tre rekommendationer för hur godstågens punktlighet kan förbättras och dessa var: Kontinuerlig dialog mellan berörda parter för att ta fram en mer tillförlitlig tågplan. Systematiska avvikelser från tågplanen ska ha en högre kvalitetsavgift vid förseningar. Förbättra analysunderlaget genom en bättre inrapportering av orsakskoder. / Punctuality is an important measurement in the railway industry, but also entails some challenges. In Sweden there is an overall goal that both passenger- and freight trains should have a 95% punctuality when they arrive at their final destination, where trains who arrive at their final destination less than five minutes after scheduled arrival counts as punctual. During 2019 the punctuality for freight trains was 77,9%. Delayed freight trains are connected to large costs for both the railway industry and for the society. The purpose of this master thesis is to identify which factors affect freight train punctuality and to find recommendations on how to improve it. To fulfill this purpose, the project was divided into two milestones that were answered by applying the problem-solving methodology DMAIC. The first milestone was to identify how punctuality was affected by freight trains departing outside of their appointed departure time. This was done by comparing how journeys differentiated when trains departed punctually as well as earlier or later than planned. By comparing these with each other it was proven that departure time is not the most affecting factor when it comes to freight train punctuality. Because each trains journey had a similar pattern regardless of when they departed and the travel time for the trains did not differ significantly. Furthermore, it was found that trains that are punctual at their time of departure have less delays during the trains entire route than trains who depart outside of the time-window for punctual departure.  The second milestone was to identify what affected the freight train punctuality during the trains entire route. This was done by investigating the time deviation for each train at every measurement point during the route and by analyzing the reasons for time deviation. It turned out that the trains did not run according to the set timetable, which affected the punctuality in a negative way. A few identified reasons for this was that different trains had different prerequisites to drive the same route, even though they are planned for the same speed. And that some trains systematically reduced their speed due to a lack of breaking capacity, as a result of the train being too long or heavy. Beyond the two milestones it was identified a lack of data quality in the reporting of reasons for time deviation. For example, about 40 % of data was missing that could have further explained why the trains where delayed.  The master thesis resulted in three recommendations for how freight train punctuality can be improved, and these were: Continuous dialogue between affected parties to make a timetable that is more reliable. Systematic deviations from the timetable should have a higher cost for causing these. Improved data quality for further analysis of why delays occur.
7

A Simulation-Optimization Approach for Improved Robustness of Railway Timetables

Högdahl, Johan January 2019 (has links)
The timetable is an essential part for the operations of railway traffic, and its quality is considered to have large impact on capacity utilization and reliability of the transport mode. The process of generating a timetable is most often a manual task with limited computer aid, and is known to be a complex planning problem due to inter-train dependencies. These inter-train dependencies makes it hard to manually generate feasible timetables, and also makes it hard to improve a given timetable as new conflicts and surprising effects easily can occur. As the demand for railway traffic is expected to continue grow, higher frequencies and more saturated timetables are required. However, in many European countries there is also an on-going public debate on the punctuality of the railway, which may worsen by increased capacity utilization. It is therefore also a need to increase the robustness of the services. This calls for increased precision of both the planning and the operation, which can be achieved with a higher degree of automation. The research in this thesis is aimed at improving the robustness of railway timetables by combining micro-simulation with mathematical optimization, two methods that today are used frequently by practitioners and researchers but rarely in combination. In this research a sequential approach based on simulating a given timetable and re-optimizing it to reduce the weighted sum of scheduled travel time and predicted average delay is proposed. The approach has generated promising results in simulation studies, in which it has been possible to substantially improve the punctuality and reduce the average delays by only increasing the advertised travel times slightly. Further, the results have also indicated a positive socio-economic benefit. This demonstrates the methods potential usefulness and motivates further research. / För järnvägen har tidtabellen en central roll, och dess kvalité har stor betydelse för kapacitet och tillförlitlighet. Processen att konstruera en tidtabell är ofta en uppgift som utförs manuellt med begränsat datorstöd och på grund av beroenden mellan enskilda tåg är det ofta ett tidskrävande och svårt arbete. Dessa tågberoenden gör det svårt att manuellt konstruera konfliktfria tidtabeller samtidigt som det också är svårt att manuellt förbättra en given tidtabell, vilket beror på att de är svårt att förutsäga vad effekten av en given ändring blir. Eftersom efterfrågan på järnväg fortsatt förväntas öka, finns det ett behov av att kunna köra fler tåg. Samtidigt pågår det redan i många europeiska länder en offentlig debatt om järnvägen punktlighet, vilken riskeras att försämras vid högre kapacitetsanvändning. Därför finns det även ett behov av att förbättra tidtabellernas robusthet, där robusthet syftar till en tidtabells möjlighet att stå emot och återhämta mindre förseningar. För att hantera denna målkonflikt kommer det behövas ökad precision vid både planering och drift, vilket kan uppnås med en högre grad av automation. Forskningen i denna avhandling syftar till att förbättra robustheten för tågtidtabeller genom att kombinera mikro-simulering med matematisk optimering, två metoder som redan används i hög grad av både yrkesverksamma trafikplanerare och forskare men som sällan kombineras. I den här avhandlingen förslås en sekventiell metod baserad på att simulera en given tidtabell och optimera den för att minska den viktade summan av planerad restid och predikterad medelförsening. Metoden har visat på lovande resultat i simuleringsstudier, där det har varit möjligt att uppnå en väsentligt bättre punktlighet och minskad medelförsening, genom att endast förlänga de planerade restiderna marginellt. Även förbättrad samhällsekonomisk nytta har observerats av att tillämpa den föreslagna metoden. Sammantaget visar detta metodens potentiella nytta och motiverar även fortsatt forskning. / <p>QC 20191112</p>

Page generated in 0.0313 seconds