No description available.

No description available.

Detta arbete tittar på rötter till de Eulerska polynomen. Dessa polynom har starka kopplingar till den enumerativa kombinatoriken. Polynomens koefficienter, de Eulerska talen, har kopplingar till många andra delar av matematiken. Arbetet jämför egenskaper med binomialkoefficienterna i både beteckning och beräkning. En beskrivning av de Eulerska polynomen ges, bland annat hur man räknar ut de Eulerska talen. Arbetet bevisar att samtliga rötter till de Eulerska polynomen är reella, negativa och enkla samt att dessa rötter ligger inflätade med rötterna för det Eulerska polynomet av en grad högre. Till sist visas att koefficienterna i de Eulerska polynomen är unimodala.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ”Grounded Theory” har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ”tala” till sig. Bland de slutsatser som dras i studien är att många elever finner bråk vara ett tråkigt och svårt område. En mer vardagsanknuten undervisning bör vidare tillämpas då vissa elever är inte medvetna om varför de lär sig bråk i skolan. Många kan inte praktisera sina bråkkunskaper i sin vardag och ser ingen mening med att lära sig det.

I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse av tal. Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers taluppfattning och vilka svårigheter de stöter på. Undersökningen i denna studie bygger på observationer under några lektioner i år 1, totalt arton elever, och individuella intervjuer med fyra elever i år 1. Resultatet visar att eleverna har förståelse för ental när det gäller talgrannar, taluppdelning och ramsräkning, men de har inte tillräcklig förståelse för de första tio talen och har stora svårigheter med tiotal inom talområdet 0 – 20. Många av dessa elever kan inte direkt se fingertalen och har svårt att räkna på rätt sätt. Mitt arbete avslutas med några förslag på vilket sätt man kan organisera undervisning som ger eleverna möjligheter att utveckla sin kunskap om tal.

AbstraktDen här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer.Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet. Resultatet har visat att ämnet är dolt och sällan får plats i förskolepersonalens diskus-sionsforum. Ansvar var även ett begrepp som framträdde i resultatet och som kontinuer-ligt dök upp hos förskolepedagogerna när de talade om ämnet kränkande behandling. Följaktligen visade resultatet att förskolepedagogernas förståelse av ansvarsbegreppet har påverkat deras utveckling av roller, identiteter och kulturer. / AbstractThis is study has looked in to pedagogues’ single and common understanding and speech of the subject violation of human rights and responsibility that follows. What has been remarkable in this study is how the understanding of the subject violation of hu-man rights has a direct link to pedagogues’ development of roles. More specific is that pedagogues is not only developing their roles but also adapting their own cultures in the context of kindergarten and that constantly changes. At the same time pedagogues have to put their own personal interpretations of the main subject in relation to the laws that are included in their work commitment and job assignments. The study is a qualitative research method and the selection of the participants has included pedagogues in the work field kindergarten. The participants in the study have participated in single and common interviews.The purpose of the study has been to put a light on the subject violation of human rights in kindergartens to get a better understanding of what and how pedagogues’ understand-ings and speeches are about the subject. The results showed that the subject is hidden and that it seldom takes place in pedagogues’ common discussions. Responsibility was also a matter that emerged in the result and was continually a big part in the peda-gogues’ speech about the subject violation of human rights. Consequently pedagogues understanding of the subject has an affected to the development of their roles, identities and cultures in their work field kindergartens.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hemhjälpsnämnden i Växjö arbetade under åren 1944 till 1950. I arbetet undersöks hur Växjö kommun och Hemhjälpsnämnden samarbetade med organiserandet av den sociala hemhjälpsverksamheten vad gäller bostad, utbildning, lön och kläder för hemvårdarinnorna. Det undersöks även vilka dessa kvinnor var och vad de hade för utbildning och bakgrund. I undersökningen har kvalitativa och kvantitativa metoder använts samt forskning som berör de första kvinnliga yrkena och hemvårdarinneyrkets uppkomst som ett välfärdsstatsprofesionellt yrke. Undersökningens resultat visar på en organiserad Hemhälpsnämnd med flertalet anställda , utbildade , hemvårdarinnor som är naturligt moderliga, varmhjärtade, pålitliga och kunniga. Dessa hemvårdarinnor arbeta med att hjälpa barnfamiljer som ansökt om hjälp vid sjukdom, skada eller förlossning. Arbetsuppgifterna i hemmet bestod av allt från barnuppfostran, matlagning, boskapskötsel, städning, enklare sjukvård till införskaffande av hushållsartiklar och matvaror. Hemvårdarinnorna höjde levnasstandarden och hjälpte modern att tillfriskna så att hon snabbt kunde återgå till sin familj.