Den här studien ingår i ett större projekt vid Stockholms universitet och specialpedagogiska institutionen

Den svenska förskolan bör ha ett inkluderande arbetssätt där varje barn ska få möjlighet att utvecklas, leka och lära efter sina förutsättningar. Kan kvalitetsbedömningar av förskolemiljön hjälpa pedagoger med detta? Det övergripande syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur förskolan bidrar till en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Till detta formulerades ett delsyfte som innebar att belysa hur ett arbetslag i förskolan beskriver och värderar sin verksamhet, leken och lärandet i förhållande till alla barn och varje barn. I studien redogörs för fem samtal med ett arbetslag, som genomförts med en aktionsforskningsansats, samt fem samtal med sammanlagt sju barn. Studien belyser även hur pedagogerna tolkar verksamhetens anpassningar till barn i behov av särskilt stöd. En kvalitetsskattning av området leka och lära i ECERS-metoden har genomförts av både mig och arbetslaget. Resultatet av skattningen redovisas i en tabell. Den visar att avdelnings kvalitetsnivå ligger mellan god och utmärkt. Resultatet av samtalen visar att avdelningen har en inkluderande verksamhet, vissa anpassningar i både miljö, material och förhållningssätt har gjorts, men med en stor barngrupp upplever pedagogerna begränsade möjligheter att kunna stödja barn med svårigheter. Barnen är positiva till verksamheten. De upplever att de lär sig och kan påverka en hel del.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett inkluderingsperspektiv. Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs. Två samtalsintervjuer med sammanlagt fyra barn genomfördes för att lyfta barnets röst och subjektrelation till avdelningens fysiska miljö. I reflektionssamtalen uttryckte pedagogerna en vilja och flera konkreta förslag till utveckling och förändring men beskrev en rad faktorer som skapade hinder, lokalens utformning, barngruppens sammansättning, normer, regler och delaktighet. Barnen beskrev både begränsningar och möjligheter i miljön utifrån intresse och behov. Denna studie har visat på vikten av att göra barnen delaktiga i den verksamhet som rör dem och att pedagoger tar deras åsikter i beaktande när de reflekterar över arbetet mot att skapa en inkluderande miljö. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en longitudinell studie som utgår från aktionsforskning och ECERS där också barnen är delaktiga för att se hur och om det kan bidra till skapandet av en inkluderande miljö och verksamhet?

本研究旨在探討運用幼兒學習環境評量表-修訂版(ECERS-R)及幼兒園品質改善計畫(Program quality improvement plan)是否可作為一有效工具幫助幼兒園及幼兒教師提升幼兒園品質，並分析幼兒園的品質現況及提升幼兒園品質的歷程，最後綜合研究結果，提出研究結論。 本研究為「準實驗設計」，由研究者親自使用ECERS-R入園觀察與評分，並編製幼兒園品質改善計畫(Program quality improvement plan)作為幼兒園提升品質的執行藍圖。本研究以台北市及新北市共十所私立幼兒園作為研究對象，並將研究對象分為實驗組與對照組，實驗組則在前後與後測之間安排研究介入，用以驗證ECERS-R是否可作為一有效工具幫助幼兒園及幼兒教師提升幼兒園品質，幼兒園品質分數以統計軟體SPSS17.0for Windows進行處理，採用描述性統計及訪談整理等方法進行分析。 本研究之結論如下: 一、實驗組的幼兒園品質提升幅度大於對照組 二、透過ECERS-R及幼兒園品質改善計畫的介入，有效協助園所提升幼兒園品質 三、教師最常採取提升幼兒園品質的方法為提供多樣化的素材及安全衛生的環境 四、受限於空間、課程及其它因素影響，導致園所短期內無法擬定部分題項之改 善計畫 最後，研究者根據結論，對幼兒園實務面及未來研究提出具提建議，以期對未來幼教發展有所貢獻。 關鍵字: ECERS-R、幼兒園品質、提升幼兒園品質 / The purpose of this study are to explore the Early Childhood Environment Rating Scales-Revised (ECERS-R) and “Program quality improvement plan” could be an effective tool to help kindergartens and ECE teachers improve Kindergarten Quality ,and to analyze the status of quality and the process of quality improvement. Last, summarize the result of the study. The major method of this study is Quasi-experimental design , researcher used the ECERS-R to Observe and rating, also develops “Program quality improvement plan” as an blue point for kindergarten to improve quality . The subjects are ten kindergartens in Taipei City and New Taipei City and subjects were divided into experimental and control groups, experimental groups using pretest - intervention – posttest mode to demonstrate if ECERS-R could be an effective tool to help kindergartens and ECE teachers improve Kindergarten Quality. The scores of ECERS-R were analyzed by the statistical software SPSS17.0 for Windows using descriptive statistics, interview draft analysis. According to the case, the conclusions are as follows: 1. Enhance the quality of the experimental group was larger than the control group. 2. Kindergarten through the ECERS-R and“Program quality improvement plan”, to effectively assist kindergartens improve the quality of centers. 3. ECE teachers to improve the quality of the most common method to provide a variety of materials and environmental health and safety. 4. Limited space, curriculum, and other factors, led to the short term can not develop improvement plans. Finally, based on the conclusions of study, the researcher proposes some suggestions for practice in kindergarten and future research , hoping to contribute to the development of future early childhood education. Key words: ECERS-R, kindergarten quality, improve the quality of kindergartens

Orientador: Maria do Carmo Monteiro kobayashi / Resumo: A avaliação e a qualidade na Educação Infantil – EI representam temáticas controversas e fontes fecundas para pesquisas, debates e estudos acerca de quais processos metodológicos ou critérios utilizados são os mais apropriados ao se considerar a finalidade e especificidades desta etapa da Educação Básica. Neste sentido a pergunta central desta pesquisa é: De que forma a avaliação de ambientes educacionais infantis pode auxiliar na garantia de experiências significativas nas escolas de EI? E, a partir de tal questionamento temos por objetivo avaliar a qualidade dos ambientes educacionais de instituições de EI de um sistema municipal de educação, utilizando como instrumento para esta análise a escala estadunidense de avaliação de ambientes educacionais infantis Early Childhood Environment Rating Scale – Third Edition (ECERS-3). Para isto buscou-se demonstrar a viabilidade da utilização desta escala em um contexto brasileiro específico, analisar os resultados de acordo com os contextos e experiências apresentados e assim identificar as principais potencialidades e fragilidades dos ambientes pesquisados, com o propósito de propor intervenções pedagógicas necessárias ao aprimoramento dos ambientes educacionais infantis e formular um instrumento avaliativo capaz de colaborar com o aperfeiçoamento das práticas e planejamento dos ambientes educacionais infantis. De abordagem quanti-qualitativa, mais especificamente uma pesquisa explicativa na qual foram utilizados os marcos legais da... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: Assessment and quality in Early Childhood Education -ECE represent controversial themes and a richsource for researches, debates, and studies about which are the most appropriate methodological process or criteria used when considering the goals and specificities of this level of Basic Education. The question which triggered off this research was: How the assessment of ECE’s environments can help to ensure meaningful experiences in ECE’s schools? This work aims to evaluate the quality of educational environments of ECE’s institutions of a municipal education system, using as an instrument for this analysis an American assessment tool, the Early Childhood Environment Rating Scale –Third Edition -ECERS-3. For this purpose, we sought to demonstrate the feasibility of using this scale in a specific Brazilian context, to analyze the results according to the contexts and experiences presented to identify the main potentialities and weaknesses of environments researched, in order to propose pedagogical interventions necessary to improve children's educational environments and formulate an assessment instrument capable of collaborating with the improvement of practices and planning of environments children's education. This is a research of a quantitative and qualitative approach, more specifically an explanatory research in which the legal frameworks of Brazilian ECE were used for the central themes and the application of the ECERS-3 assessment scale. Eight groups of the children fr... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Forskningsansatsen i denna studie var mixed method där ett strukturerat observationsmaterial, ECERS-R, användes tillsammans med kompletterande kvalitativa intervjuer. Metodansatsen var multipel fallstudie där fem förskoleklasser observerandes. Syftet var att undersöka kvaliteten i lärmiljön, såväl den fysiska miljön som den pedagogiska och sociala. Data har analyserats med en komparativ analysmetod. I den kvantitativa delen har skattningarna från observationsmaterialet jämförts inom varje delområde och i den kvalitativa delen låg fokus på att hitta mönster och teman. Resultaten visade att alla förskoleklasser hade god kvalitet och ett totalt medelvärde som endast skiljde ett par tiondelar. Diskussion fördes om att förskoleklasserna var mer lika än olika, något som skiljde sig från tidigare forskning. Högst kvalitet hade förskoleklasserna gällande språk och samspel medan utbud och variation av böcker var sämre och läshörnorna lämnade mer att önska. För att höja kvaliteten diskuterades vikten av medvetenhet hos pedagogerna gällande bristen på spontan bokläsning hos eleverna. Samspelet mellan vuxna och barn var mycket bra i klasserna medan pedagogerna fick arbeta olika mycket för att samspelet barnen emellan skulle fungera. Lägst kvalitet hittades inom området leka och lära, där material relaterat till sand- och vattenlek, rollek och förståelse för olikhet drog ner medelvärdet. Även här diskuterades medvetenheten hos pedagogerna som en faktor till ökad kvalitet. Alla förskoleklasser gjorde anpassningar gällande barn i behov av stöd och ECERS-R-mätningen visade god till mycket god kvalitet. Vilket specialpedagogiskt stöd som skolorna fick varierade dock och det fanns en förhoppning om utökat stöd i och med att förskoleklassen blivit obligatorisk. Vikten av tidigt specialpedagogiskt stöd diskuterades. Utmaningarna enligt pedagogerna var framförallt tiden: för planering, för barn i behov av särskilt stöd och till barn som behöver extra utmaningar. Barngruppsstorlek, att de bara har barngruppen under ett år, otillräckligt anpassade lokaler och för lite material sågs som ytterligare utmaningar.

This study sought to determine whether phase 1 early childhood classrooms receiving classroom resources and technical assistance for early childhood teachers through the Allies for Quality Care project would have greater improvements in process quality than phase 2 classrooms receiving only technical assistance. Process quality refers to what children experience in the early childhood classroom that directly impacts their development and was assessed through the Environment Rating Scales (ERS). Classroom resources were provided to improve the quality of the environment that children experience. The technical assistance was one-on-one to help early childhood teachers understand developmentally appropriate practices. The study examined whether the following variables impacted quality: accessibility of materials; field technical assistant; total number of early childhood teachers, total at pre-assessment, total at post-assessment, and same teacher at pre- to post-assessment; classroom and teacher technical assistance hours; teacher turnover; early childhood teachers’ level of education, child development credentials, position, years of experience, and race; number of children present at post-assessment; and days between pre- and post-assessment. To determine if the variables were correlated with the ERS post-assessment scores bivariate correlations were generated. While level of education, child development credentials, years of experience, race, and total number of early childhood teachers at pre-assessment had strong correlations with the post-assessment scores, further analyses of accessibility of materials, or missed accessibility, was the only extraneous variable to remain strongly associated with the dependent variable in ITERS-R classrooms. A Factorial Analysis of Covariance (ANCOVA) was used to study the differences between the phases of early childhood classrooms. When findings revealed differences between the groups, another ANCOVA was used to evaluate group differences for each scale (ITERS-R for infant and toddler classrooms and ECERS-R for preschool classrooms) separately. Both phase and scale impacted the ERS post-assessment scores for the overall sample. For differences between the phases for the individual scales, no significant differences were found. However, infant and toddler classrooms that missed accessibility of materials had significantly lower ERS post-assessment scores than classrooms that did not miss accessibility.

The early childhood administrator is tasked with overseeing all operations within the early childhood program. Operational functions include functions traditionally associated with education including the design and implementation of curriculum, creating and maintaining the learning environment, and ensuring the health and safety of children enrolled in the program. The administrator of the early childhood program is also tasked with other functions including human resource functions, budgeting, as well as income and cost management. Additionally, the administrator should be an advocate within public policy concerning early childhood education. Research has acknowledged the functions associated with the early childhood administrator role. In 1992, Paula Jorde-Bloom named the early childhood administrator as the “Gatekeeper of Quality”. Since then, research has supported that establishing and maintaining quality is yet another responsibility of the early childhood administrator. The current study examined the role of the administrator, particularly the preparation that the administrator receives, in an effort to determine the impact that the administrator has on the quality of the program. A sample (n = 224) was pulled from early childhood administrators in Mississippi. The preparation received by these administrators, including formal education and additional training, was measured and regression analysis with Early Childhood Environment Rating Scale Revised (ECERS-R) scores measuring quality of the early childhood program regressed with an aggregated early childhood administration preparation variable to determine if administration preparation could predict overall quality within the early childhood program. As the literature indicated that fiscal management practices also fall under the scope of responsibilities of the administrator, fiscal management preparation was isolated and regression analysis with ECERS-R scores was conducted to determine if fiscal management preparation could predict overall quality within the early childhood program as well. The study found that administration preparation was a significant predictor of quality. However, preparation specific to fiscal management knowledge was not found to be a predictor of overall quality. Practical implications and suggestions for future research are addressed.

No description available.

The implementation of standardized testing has changed education in the United States resulting in a content ripple effect from the higher grades down to preschool-aged children. To match that ripple effect early childhood education can be evaluated and reformed accordingly by exploring many factors that make up the early childhood education system. This manuscript addressed one factor, early childhood teacher preparation, through a synthesis of literature related to the potential benefits of earning a Bachelor of Science degree in Early Childhood Development and Education, or a BS. The theories of early brain development were explored first and then studies of the social components affecting an Early Childhood Educator's, or ECE's, choice in teacher preparation were reviewed. The review then defined and compared the Child Development Associate or CDA, the Associate of Arts degree, or AA, and the BS. Professional recommendations and standards according to the National Association for Young Children, or NAEYC were included to understand how valuable the BS is to these trend setters of the field. The review then explored how the BS is currently being used nationally in a state-funded program known as VPK, utilizing the National Institute for Early Education Research, or NIEER. This data provided a snapshot of the national demand for the BS in the early childhood field. The pay disparities were then correlated with levels of education and compared with primary and upper grade compensation. The final value explored was research of how the BS directly affected results of the quality in the early childhood classroom and teacher-child interactions. These studies used two quality rating scales, the ECERS and CLASS, which were defined and compared. The findings of the synthesized literature review provided understanding of a young field that is growing and implies where further research and change could happen to match the effects of an evolving education system in the United States of America.