Musik i spel är en viktig roll för att öka spelares fördjupning och har en koppling till spelupplevelsen. Trots detta misslyckas många konventionella utvärderingsmetoder med att fånga musikaspekterna. Syftet med denna studie var att utveckla och validera en enkätundersökning som fokuserade enbart på spelares upplevelse av musik i spel. Genom analys av befintliga enkäter, intervjuer med spelare och en användbarhetstestning av enkäten, visade resultaten att enkäten var framgångsrik och genererade positiva resultat. Vissa områden för förbättring identifierades, till exempel begreppsförståelse. En intervju med en UX-designer bekräftade och stärkte de tidigare resultaten från användbarhetstestet. Denna studie bidrar till forskningen genom att erbjuda en metod för att mäta spelares upplevelse av musik i spel och kan vara värdefull för att utforska sambandet mellan musik och spelupplevelse. Inom praktiken kan enkäten användas för att utvärdera musiken i spel. Det är viktigt att notera att resultaten kan vara påverkade av deltagarnas subjektiva uppfattningar och preferenser. En begränsning är att enkäten testades med en relativt liten deltagargrupp, vilket betonar vikten av att genomföra studien med en större och mer varierad grupp. Sammanfattningsvis har denna studie utvecklat och validerat en enkätundersökning för att mäta spelares upplevelse av musik i spel och rekommenderar fortsatt arbete med att förbättra och validera enkäten för att öka dess tillförlitlighet och validitet / Music in games plays a crucial role in enhancing player immersion and is linked to the gaming experience. However, many conventional evaluation methods fail to capture the aspects of music. The aim of this study was to develop and validate a survey focusing solely on players' experience of music in games. Through the analysis of existing surveys, player interviews, and usability testing of the survey, the results demonstrated the success and positive outcomes of the survey. Certain areas for improvement were identified, such as conceptual understanding. An interview with a UX designer confirmed and reinforced the earlier results from the usability testing. This study contributes to the field by providing a method to measure players' experience of music in games, which is valuable for exploring the connection between music and the gaming experience. In practical applications, the survey can be used to evaluate music in games. It is important to note that the results may be influenced by participants' subjective perceptions and preferences. A limitation is that the survey was tested with a relatively small group of participants, highlighting the importance of conducting the study with a larger and more diverse group. In conclusion, this study has developed and validated a survey to measure players' experience of music in games and recommends further work to improve and validate the survey for increased reliability and validity.

Sverige är ett avlångt land med åtta olika växtzoner. Landets läge har sina fördelartack vare närliggande hav och havsströmmar, trots detta kan odling i de kallare klimaten vara svåra. Import och långa transportsträckor kan minska om en ökad konsumtion av lokala grönsaker och mer närodlade grönsaker odlas. Småskalig odling samt växelbruk kan ge en mindre klimatpåverkan på grund av en planerad växtföljd, gödsling och näringstillskott som inte utlakas eller utarmar jorden. Syftet med rapporten är att ta reda på möjligheten att frilandsodla grönsaker i växtzon 7, mer specifikt norra Jämtlands län, och hur gynnsamt det kan bli. Den metod som valdes för ändamålet var att skicka ut en webenkät via sociala medier, detta för att förhoppningsvis nå ut till Strömsunds kommuns odlande invånare.  Sammanlagt svarade 79 respondenter på enkätens 14 frågor, där bland annat odlingssätt, antal grönsaker, åtgärder på jord och om respondenterna ville förändra sin odling på något sätt. Resultatet för antalet grönsaker odlade på friland var ett åttiotal inräknat respondenternas egna kommentarer. Många av frågorna från enkäten gick att jämföra mot varandra. Exempelvis använde en låg procent av respondenterna bekämpningsmedel, det kan kopplas till användning av fiberduk. Delar av resultatet bekräftas av annan litteratur som vad som kan odlas och att en mindre förekomst av skadegörare i kallare växtzoner. En liten studie som denna kan behöva mer forskning. Att odla i växtzoner som inte är typiska odlingszoner eller av andra anledningar kan vara svårodlade, kan i framtiden bli relevanta. Prognoserna för klimatförändringar anses påverkar hela jorden.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar. Lärarnas reflektioner analyseras mot enkätens resultat.Resultatet är att eleverna uppfattar att de har och haft inflytande över lektionsplanering inom samhällskunskap, svenska, engelska, och matematik. Vidare önskar majoriteten av eleverna mer inflytande över lektionsplanering. Pedagogerna är av uppfattningen att elever önskar inflytande men att de inte kan hantera det. Resultatet berättar också att studietiden för elever i gymnasiet är en stressad period. Elevers första tid i gymnasiet handlar om att finna sin plats i skolan. De läser flera ämnen parallellt vilket gör att en majoritet inte förmår att engagera sig i att uttyda betygskriterier eller fördjupa sig i skollagen. Stressen leder till att elever fokuserar på examinerande moment. Ansvaret för lektionsplanering som undervisningsform, prov och moment i kurser åligger pedagoger som strävar efter att få elever delaktiga. Lärarna upplever att elever inte är insatta i betygskriterierna och vad skollagen säger om elevinflytande över lektionsplanering.

Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning. Resultatet baseras på den enkät jag låtit elever i årskurs 3-5 svara. Arbetet redogör också för tidigare forskning kring ämnet. Jag tar också upp identitetsteori och sociala grupper. Slutsatsen är att många av eleverna någon gång har känt sig retade, utanför och ensamma. Några har även blivit slagna. Ytterst viktigt är att man tar barnen på allvar, även om det de upplever inte klassas som mobbning. Det visade sig att många av eleverna var väldigt öppna i sina svar och slutsatsen jag drar av detta är att det på var skola bör finnas enkätundersökningar för att ta reda på hur stämningen i klassen är. Viktigt när jag gjorde detta arbete var att lärarna i de berörda klasserna valde att följa upp min undersökning. Barnens tankar och erfarenheter kring mobbning väckte en del frågor hos mig men även förståelse för hur de tänker.

Vi har undersökt blivande lärares syn på läxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i läxfrågan. Undersökningen är kvantitativ och bygger på 255 enkätsvar från lärarstudenter som läser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare år vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinställning och tror sig komma att ge läxor som yrkesverksamma lärare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och många kan tänka sig en läxfri skola. Jämfört med undersökningar som gjorts på yrkesverksamma lärare uppvisar vår undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn på läxor. Vi skulle beskriva detta som att det råder en kritisk acceptans av läxor bland blivande lärare. Denna rimmar dåligt med den starkt läxpositiva skolpolitiska linje som den nuvarande skolministern företräder.

Denna uppsats behandlar elevers attityder till ekvationer. Den tidigare forskningen ger en mängd orsaker till elevers svårigheter med ekvationer. Vad tycker eleverna själva? Denna uppsats kommer fram till att eleverna tycker ekvationer är svårt, att undervisningen från tidigare årskurser brister, och att ekvationer saknar verklighetsförankring.

Syftet med arbetet var att visa hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp i hemmet. Jag ville även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. För att få svar på mina frågor gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att läxor är en jobbig hemuppgift som måste göras för att lära sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lär sig mer av att ha läxor och har svårt att tänka sig en skola utan läxor. Eleverna har stora möjligheter att få hjälp med läxan av föräldrarna. De har strategier i form av studieteknik för att hantera läxorna, men dessa tekniker skulle kunna utnyttjas mer.

Syftet med en här uppsatsen var att undersöka vilka egenskaper hos spelfilmer som komvuxelever uppskattar mest, undersöka möjliga förklaringar, samt se hur läraren kan utnyttja detta. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som bedrivits i fem klasser på ett komvux i södra Sverige. Jag har utgått ifrån fyra teorier i min analys: Psykoanalys, semiotik, kognitivism och feministisk teori. Resultatet som jag kom fram till var att de flesta eleverna föredrog de lite mer lättillgängliga hollywoodfilmerna, som de var mer bekanta med. Det rådde små och få skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar av spelfilmsavsnitten. En vacker presentation verkar viktigare än realism och historisk korrekthet. Detta får istället läggas på läraren att informera om och följa upp. Spelfilm är ett uppskattat pedagogiskt redskap. / The purpose of this study was to examine what features within the motion pictures that adult students appreciate the most, examine possible reasons for this, and see how the teacher can use this information. I have used a quantitative method in the shape of an inquiry conducted in five classes in a school for adult education in southern Sweden. I have used four different theories in my analyse: psychoanalyse, semiotics, cognitivism and feminist theory. The result was that most students preferred the more easy accessible Hollywood-movies that they were more familiar with. There were small and few differences between the oppinions of men and women concerning the movie sequences. A nice presentation seem to be more important than realism and historical accuracy. This information should instead be the teachers job to provide. Motion pictures are appreciated tools of pedagogy.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.)I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter.Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program. Därtill har även 13 lärare kopplade till de berörda eleverna deltagit i undersökningen. Med hjälp av enkätsvaren skapas därmed unik information, utifrån specifika förhållanden som inte tidigare genomförts. Resultatet belyses till större delen genom såväl diagram som tabeller, givetvis i kombination med tillhörande diskusson och analys. Vartefter arbetet fortlöpte, blev det alltmer tydligt att fusk både är ett utbrett och vanligt förekommande bland eleverna, dessvärre också att lärarna inte är medvetna om hur pass omfattande fusket egentligen är. I undersökningen märks tydligt ett gränsöverskridande fusk, dock med viss naturlig variation. De främsta förebyggande åtgärderna åligger lärarna; naturligtvis bör man arbeta för att minska möjligheterna att fuska, genom att kontinuerligt kontrollera och få eleverna att förstå vikten av att inte fuska. Men merparten av det fuskförebyggande arbetet ligger troligtvis snarare i pedagogiska grepp (exempelvis att konstruera uppgifter som minimerar fuskrisken) än moraliska upplägg.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan – en studie i årskurs sex, Malmö: Lärarutbildningen, 2007.Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försämrats de senaste åren. Ur ett konstruktivistiskt synsätt undersökte jag hur elevernas attityder och förhållningssätt är gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försämrade kunskaper i ämnet. Studien är gjord i årskurs sex på tre olika skolor i nordvästra Skåne. En skola från en storstad och en från en mindre stad samt en från landsbygden var med i undersökningen Jag besökte samtliga skolor, efter överenskommelse, och eleverna fyllde i enkäten då jag var närvarande.En del av syftet var att undersöka attitydskillnader mellan de olika skolmiljöerna. Förhåller sig eleverna till matematiken på olika sätt ifall de går i en skola i en storstad, med hög andel invandrare, kontra en byskola med obefintlig andel invandrare? Vidare undersökte jag ifall det var någon skillnad på attityder mellan könen. Generellt sett var syftet att undersöka om eleverna tycker att uppgifterna och undervisningen är relevant, enligt dem själva. Har de ett lustfullt och givande arbetssätt under matematiklektionerna?Jag valde att göra en kvantitativ enkätundersökning då jag ville undersöka en relativt stor grupp. Eleverna svarade på elva frågor/påstående som involverar deras matematikundervisning i skolan. Enskild räkning utan grupparbete fast eleverna skulle vilja arbete i grupp är vanligt. Över lag är matematikboken bra men eleverna tycker inte matematik är roligt.