Det finns en generellt god kunskap inom byggnadsbranschen om vilka lägen och byggnadsformer som värderas högst hos bostadsköpare i Sverige. Byggnadsbranschen har dock inte lika bra kunskaper om vad som är att föredra inom bostaden i fråga eftersom dessa värderingar ändrar sig snabbt med tiden. Vilka värderingar har egentligen bostadsköpare när det kommer till bostadens konstruktion, funktionalitet och utformning? Svaret på denna fråga skulle gynna både företagen och bostadsköpare. Syftet med denna studie är just att besvara denna fråga med begränsning till flerbostadshus. Syftet är också att ta reda på hur konstruktionslösningar på en högre nivå än standard påverkar bostadsköparens vilja att betala mer för bostaden. Examensarbetet bygger på en förfrågan av Botrygg AB som vill veta mer om vad bostadsköpare har för värderingar och vilka val de gör om de kan påverka bostaden. För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts där resultatet baseras på en enkätundersökning. Enkäten bestod av tydligt formulerade fleralternativs frågor där den svarande fick värdera olika påståenden och konstruktionslösningar. För att skapa enkäten har en djupare litteraturstudie genomförts. Enkäten visar en mängd intressanta resultat bland annat att bostadsköpare gärna har möjlighet att påverka sin framtida bostad, vare sig det handlar om innan de flyttat in eller efter. Bostadens utformning och planlösning är viktigare än bostadsytan och priset, där det även är tydligt att en öppen eller halvöppen planlösning är att föredra. Det viktigaste med bostadens kök är att det är utformat med fokus på arbetsyta och förvaring. Konstruktionslösningar med högre nivå än standard ökar generellt viljan att betala mer för bostaden, men eftersom svaren skiljer sig mycket handlar det mer om att hitta rätt köpare än en lösning som passar alla. De svarande uttrycker också att det som de är mest nöjda med i sin nuvarande bostad är att den är genomförd med hög konstruktionskvalitet.

En viktig grund i det värdebaserade ledarskapet är samspelet mellan individernas och organisationens värderingar. Denna blanddesignstudie har gjorts i en svensk organisation som tillämpar värdebaserat ledarskap, i syfte att besvara forskningsfrågan: hur överensstämmer individernas värderingar med organisationens? I denna blanddesignstudie har en enkätundersökning gjorts där svaren från 32 kvinnor och 10 män i åldrarna 18- 65 använts. Resultaten visade att individernas värderingar har återfunnits i de diskurser som visar organisationens värderingar. Författarna har dragit slutsatsen att individernas och organisationens värderingar är samstämmiga.

Grunden till undersökningen ligger i behovet i att barn ska kunna kommunicera med varandra för att gå vidare och utvecklas i samhället. Literacy fogar samman olika delar i kommunikationen som människor gör med varandra då denna studie avgränsar sig i läsning och skrivning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken metod förskollärarna använder i sitt arbete med literacy i förskolans praktik och mer specifikt literacy kopplat till läs- och skrivinlärningen. Frågeställningen lyder på följande vis: hur beskriver förskollärarna sitt arbete med literacy - i att skriva och läsa i förskolan? Metoden för den här undersökningen var enkäter som skickades per e-post, detta för att få ett brett upptagningsområde bland förskollärare. Undersökningen är gjord i en medelstor svensk kommun bland deras förskollärare. Enkäten är studiespecifik och utformad efter den tidigare internationell forskning som är hämtad från olika delar av världen. Studien innefattar ett sociokulturellt perspektiv som är den teoretiska utgångspunkten för denna undersökning. Studien visar att förskollärare har olika metoder som de använder för att utveckla barnen i literacy som exempelvis boksamtal, förskolläraren läser och diskuterar böcker tillsammans med barnen. Även miljöns utformning med att göra läs- och skrivmaterial tillgängliga utvecklar barns literacy. En slutsats jag drar är att förskollärarna lyfter fram miljön och böckers betydelse för barns literacyutveckling inom läs- och skrivande.

Datorspelande har blivit en vanligare fritidssyssla bland ungdomar och datorspelande polariseras i massmedia och är en mansdominerad miljö. Forskning visar att datorspelande kan associeras med fysisk inaktivitet och onyttiga matvanor. Studier visar också att datorspelande kan vara associerat med självkänsla. Det är därför viktigt att förstå hur dagens ungdom förhåller sig till datorspelande. Studiens syfte är att undersöka äldre tonåringars datorspelande, självkänsla och levnadsvanor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts och genomgått en statistisk analys. Resultat från 115 deltagare, 51 män och 64 kvinnor, presenteras. 92 % av männen och 47 % av kvinnorna spelade datorspel. Resultatet visade inga signifikanta skillnader kring självkänsla för varken kön eller datorspelare. Inga signifikanta skillnader fanns mellan datorspelare och träningsaktiva dagar, men skillnader fanns för matvanor och datorspelare. Datorspelare åt mindre frukt och mer chips än icke-datorspelare. Det fanns signifikanta skillnader mellan män och kvinnors datorspelande; de olika könen hade olika vanor och männen hade mer erfarenhet av datorspel. Kommunikationen om datorspel till föräldrar var låg, där 29 % av datorspelarna pratar om spel med sina föräldrar, 21 % positivt och 8 % negativt. Männen föredrar multiplayer-spel, vilket tyder på att män har mer sociala interaktioner när de spelar. Många män är högkonsumenter vilket tyder på att den sociala interaktionen är viktigt för männen och datorspelandet utgör då en arena där det sociala behovet tillfredsställs. Detta kan skapa mansdominerade grupper inom datorspelen där miljön blir mer välkomnande för män än kvinnor. Även om studien inte kunde finna signifikanta skillnader för självkänsla mellan datorspelare och icke-datorspelare kan den heller inte utesluta möjligheten att datorspelandet påverkar självkänslan. En djupare kvalitativ intervjustudie kring datorspelande rekommenderas för att få en bättre förståelse kring datorspel och självkänsla.

Syftet med studien är att undersöka hur butiker använder sig av visuell kommunikation vid försäljning av rosor. Syftet är också att undersöka hur medvetna konsumenter är om etiska märkningar på rosor. Sex butiker i Sundsvall har undersökts med hjälp av en kvalitativ fotodokumentation och en semiotisk analys för att utröna den visuella kommunikationen. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att utröna konsumenternas uppfattning om den visuella kommunikationen i butik, samt för att undersöka medvetenheten om etiska märkningar på rosor. Resultatet av båda metoderna visar enhetligt att informationen i butik är för låg. Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen är inte medvetna om att etiska märkningar på rosor existerar.

Personlighetssyndrom utgör ett globalt hälsoproblem. Individer med Personlighetssyndrom blir ofta inlagda i psykiatrisk heldygnsvård. Det saknas fortfarande starkt vetenskapligt stöd vad det gäller effektiviteten av heldygnsvård för denna patientkategori.Denna undersökning avser att belysa patienters upplevelse av terapeutisk betydelse av olika moment på en heldygnsvårdsavdelning.  Alla patienter med diagnos personlighetssyndrom som vårdas inneliggande  samt personalen fick svara på en enkät om deras upplevelse av terapeutisk värde i de olika moment som ingår i vården. Både patienterna och personalen svarar mestadels positivt om samtliga moment. Neutrala aktiverings moment utan stark interpersonell interaktion får högre poäng från både patienter och personal. Personalen underskattar patienternas upplevelse av egen tid. Beteendeaktivering verkar ha positiv effekt även för patienter med personlighetssyndrom. Ökad implementering av sådana moment i slutenpsykiatrisk vård verkar vara gynnsam för patienterna.

Förmågan att läsa, förvärva, förstå och använda hälsoinformation utgör konceptet Health literacy, på svenska hälsolitteracitet. Dessa förmågor blir av allt större vikt i ett intensivt informationssamhälle. Ökade krav ställs på förmågan att kunna välja, värdera och använda sig av information i sitt dagliga liv, hälso- och sjukvården är inget undantag. Hälsolitteracitet är en förutsättning för att kunna göra hälsomedvetna val och ta välgrundade beslut i relation till hälsan. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om individers Hälsoinformationsbeteenden i relation till egenskattad nivå av hälsolitteracitet och i relation till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och subjektiv hälsa, i en svensk kontext. Studiens resultat visar att samband finns mellan koncepten hälsolitteracitet och olika Hälsoinformationsbeteenden. Högre Funktionell hälsolitteracitet är förknippad med lägre frekvens av fem av sex Hälsoinformationsbeteenden. Högre Kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet är förknippad med en högre frekvens av Hälsoinformationsbeteenden och då främst med aktiva hälsoinformationsbeteenden. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att nivå av hälsolitteracitet har betydelse för i vilken grad en individ ägnar sig åt ett visst Hälsoinformationsbeteende. Praktiska implikationer: Insikter om Hälsolitteracitet och dess betydelse för Hälsoinformationsbeteenden kan vara användbara för informationsspecialister och bibliotekarier, såväl som för hälso- och sjukvården samt andra som arbetar med hälsoinformation.

När en person ska köpa en bostadsrätt finns det många faktorer som bör beaktas. Enbetydelsefull faktor är att ta reda på hur bostadsrättsföreningens ekonomi ser ut, något somköparen bör studera och analysera. Ett tillvägagångssätt för att göra detta kan vara att granskabostadsrättsföreningens årsredovisning. Då kan man göra prognoser och bedömningar omframtiden som man sedan kan använda som ett beslutsunderlag inför köpet.Alla bostadsrättsköpare uppmärksammar dock inte årsredovisningen inför köpet, då andraaspekter ses som viktigare. Syftet med uppsatsen är därmed att ta reda på vadbostadsrättsköparna själva anser om årsredovisningen som ett beslutsunderlag. Vi avser att tareda på om de tog del av årsredovisningen före bostadsrättsköpet, samt hur årsredovisningenuppfattades. Fokus för uppsatsen är bostadsrättsköpare och bostadsrättsföreningarsårsredovisningar.En enkätundersökning har genomförts för att erhålla kunskaper om bostadsrättsköparnas synpå årsredovisningarna. Enkäten bestod av ett antal frågor som behandladebostadsrättsföreningens årsredovisning i samband med bostadsrättsköpet. Undersökningengenomfördes bland boende i tre HSB-bostadsrättsföreningar i Borås och bestod av 435respondenter, varav 71 stycken svarade. Som ett komplement till detta genomfördes även tvåintervjuer för att få en mer detaljerad inblick av undersökningsområdet. Intervjuernagenomfördes genom samtal med två mäklare och en ekonomihandläggare i Borås.Majoriteten av dem som svarade på enkäten fick tillgång till årsredovisningen före sittbostadsrättsköp, men alla dessa hade inte tagit del av informationen i den. Årsredovisningenanses även vara viktig för ett framtida bostadsrättsköp. En slutsats som vi har kommit fram tillär att den information som finns i årsredovisningen anses vara relevant för dem som tar del avden och utgör många gånger ett betydelsefullt beslutsunderlag inför köpet. / Uppsatsnivå: C

The aim of this thesis is to study how public libraries in Sweden use alternative shelf arrangements that differ from the library’s original classification system, which in Swedish public libraries usually is the SAB-system. I sent out a survey to 169 public libraries, where I received 114 replies. 77 of these stated that they had some kind of alternative shelf arrangement, therefore these are the ones that are included in my study. I wanted to investigate in what way the libraries had changed their shelf arrangement and why this decision was made. I also wanted to explore the staff’s attitude towards this change, and how they perceived the user-satisfaction after the change. I came to the conclusion that most libraries had arranged their collections after category and genre. The most prominent reason to change their shelf arrangements was to make the library more user-friendly, the SAB-system was considered to be too complicated for the users to understand. Most of the staff had a positive attitude towards the change, they considered it to be an exciting project and something that would benefit both staff and users. They were of the opinion that most users had appreciated the change, and that it had assisted them, better than before, in finding what they were looking for in the library. / Program: Bibliotekarie

<p>Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.</p>