Syfte Studiens syfte var att utifrån ett hälsoperspektiv undersöka samband mellan ett antal av gymnasieelevers livsstilsvanor och göra en jämförelse mellan män och kvinnor. Metod Studien var av så kallad tvärsnittsdesign med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval tillämpades för att rekrytera totalt sju gymnasieklasser i tre olika städer, vilket resulterade i ett totalt material om 186 besvarade enkäter. Enkäten delades ut på plats i de deltagande klasserna, med avsikt att minimera bortfall. Materialet bearbetades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys. Resultat Studien uppvisade tre signifikanta samband mellan de undersökta variablerna. Ett stort antal tillfällen måttlig fysisk aktivitet var associerat med högre skärmtid på helger. Hög aktivitetsnivå på fritiden visade samvariation med hög skärmtid på vardagar. Dessutom uppvisades samvariation mellan hög aktivitetsnivå på fritiden och lägre internettid på helger. Inga andra variabler uppvisade samband. Jämförelsen mellan män och kvinnor uppvisade mestadels få och små skillnader mellan de två könen. De enda variabler som uppvisade större skillnader mellan könen var aktivitetsnivå på fritiden och skärmtid på vardagar. En stor andel respondenter uppgav en hög skärmtid, det vill säga mycket stillasittande. Diskussion De signifikanta samband som uppvisades i studien avvek till viss del från den forskning som studerats i samband med studiens genomförande. Hög skärmtid är enligt forskning ofta relaterat till minskad fysisk aktivitet. Urvalsproblematiken ansågs vara en bidragande faktor till resultatens utseende. Detta innebar även att studiens generaliserbarhet var låg, resultaten kunde enbart diskuteras utifrån undersökningens deltagare. Den moderna tekniken, framförallt det stora innehavet av mobila skärmar, var en viktig faktor att beakta när studiens resultat analyserades. Fortsatt forskning bör ta hänsyn till det moderna samhällets förutsättningar gällande skärmtillgänglighet, uppkopplingsmöjligheter och ett ökat stillasittande.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Sammanfattning   Bakgrund: Hälsa är ett komplext begrepp som påverkas av både individuella och miljömässiga faktorer. Under tonåren sker fysisk såväl som psykisk utveckling vilka främjas av goda sömnvanor. Skärmaktivitet antas påverka hälsa och sömn, dock är expertisen inom området inte helt samstämmig gällande omfattning och effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skärmtidens betydelse för självskattad hälsa och sömn hos ungdomar i årskurs nio. Metod: Studien var av deskriptiv design och utgick från en tvärsnittsundersökning, frågeformuläret Folkhälsoenkät Ung, genomförd i skolor i Jönköpings län under 2015. Det bearbetade datamaterialet baserades på drygt 2800 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv- och inferensstatistik. Resultat: Respondenterna uppgav generellt god hälsa och nattsömn, dock hade pojkarna överlag något högre skattning. Skärmtidsmängden utgjorde en skillnad beträffande självskattad hälsa samt sömnkvalitet och -kvantitet. Slutsats: Skärmaktivitet utgjorde en betydande del av ungdomarnas fritid. Könsskillnader befästes gällande både hälsa och sömn där pojkarna överlag skattade de två parametrarna bättre. Utifrån resultatet hade hög skärmtid på vardagar större effekt på hälsa och sömn än skärmtiden på helgen. Orsak och verkan mellan studerade faktorer gick dock inte att påvisa i föreliggande studie, men utgör ett relevant ämnesområde för fortsatt forskning.

Yrket som operatör för grundläggningsmaskiner innehåller vanligtvis många arbetsmoment som lätt kan uppfattas som riskfyllda om bristfällig kunskap finns hos personalen. Oftast finns en klar bild om hur detta risktagande inom arbetet kan minimeras. En lösning till detta problem är genom att öka kompetens hos arbetarna. Det blir därför viktigt att information och ny teknik presenteras på ett enkelt sätt i utbildningssyfte för att väcka intresse och uppmuntra till en fortsatt god utveckling hos personalen.   Syftet med denna rapport var dels att ta fram en så kallad operatörsmanual, vars funktion var att fungera som ett stöd för operatörer ute i arbetet. Eftersom manualen är sekretessbelagd har syftet också varit att kartlägga hur operatörerna på företaget uppfattar introduktion av ny teknik och information före samt efter lanseringen av manualen.   Arbetet började med en litteraturstudie för att få en djupare insikt i ämnet. Undersökningen som denna examensrapport är byggd kring består av två delar, där den ena delen var en undersökning om hur operatörerna uppfattade arbetssituationen innan introducerandet av manualen. Den andra delen bestod av en undersökning som utredde vad operatörerna hade för uppfattning om den skapade operatörsmanualen.   Undersökningen visar att det verkar finnas en genomgående positiv inställning till den framtagna operatörsmanualen hos operatörerna på företaget. Användning av operatörsmanualen vid felsökning och i utbildningssyfte inom arbetet verkar locka många av de tillfrågade. Korrigeringar utifrån feedback från undersökningen är viktiga att behandla för företaget framöver för att uppnå önskad effekt av operatörsmanualen.

Vid enkätundersökningar är en vedertagen uppfattning att frågorna inte bör innehålla formuleringar som på något sätt påverkar respondenten att svara annorlunda än den gör vid en neutral och ickeledande formulering. I denna uppsats undersöks om det finns en skillnad i hur studenter, av ekonomirelaterade ämnen vid Uppsala universitet, svarar på ledande gentemot korrekt formulerade frågeställningar via en webbenkät. En grupp av studenter fick en enkät med frågor som anses vara ledande och en grupp fick en enkät som inte anses göra det. Sju frågor rörande det, under skrivande tillfälle, aktuella coronaviruset ställdes i enkäterna. Slutsatsen från den genomförda undersökningen är att det inte finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan hur man svarar på en enkät med ledande frågor respektive en enkät som har neutralt formulerade frågor. Reservationer finns då vårt stickprov inte är representativt för befolkningen i stort.

Swedish school has for the last decades been using quality management as a method for improvement. Quality management is an enormous work and the whole school staff needs to be involved. The management consists of several parts like planning, surveys and interviews, analysis of the replies and setting up new goals. Parents, children and teachers are nowadays accustomed with quality surveys. The last few years these quality surveys have been computerized, but they still look almost the same, using little interaction with the respondent.I have had the opportunity to work with the company KMF Ventures, which has a vision that entails a more interactive web survey. This web survey gives both the school board and the pupils a possibility to compare their school with others. Hopefully this make them more interested in responding. The web survey is always open and the pupils can respond whenever they change opinion.This report describes the development process of the quality control tool for the web survey. The web tool has furthermore been evaluated in two Swedish gymnasium schools. Interviews have been held with teachers, school board and pupils. The purpose was to see how their quality management system works and how it has been changed when they starts to use this quality control tool. I also wanted to see how the schools handle problems with for example teachers.The questions in the web survey are few but they look practically the same as the ones already being used by the schools. They questions differ however from other surveys in the way it use only “yes” and “no” as responses.The quality web tool indicated that there were some problems in the schools. The lack of experience made however the schools to take little notice, even less to take action. This shows that education and planning of a new quality control tool is of great importance. The comparison option was nevertheless highly valued. This quality control tool could have a future, but it requires significant improvements. The company needs for example to consider the possibilities of a more well-known method for surveys. Most important is though that the company helps the school with the planning and the introduction of the new quality survey.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B på gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus låg på differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes på en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkät delades ut till eleverna där de fick ange i vilken grad de instämde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. Två enskilda faktorer kunde utläsas vara av klart större vikt för elevernas motivation än de övriga. Dessa var elevernas förståelse och framgångar i matematik. Endast mindre variationer kunde dock ses mellan könen.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola.

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund. Men det kanske mest häpnadsväckande resultatet som framkom var att den italienska studenten känner sig mer förberedd inför den kommande yrkesrollen samtidigt som man även ansåg sig vara mer nöjd med utbildningen som helhet.