<p>Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna. Resultatet visade att det fanns en skillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet samt att det fanns en könsskillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet. Resultatet visade att av de fyra fiktiva arbetssökande var kvinnan från Balkan signifikant minst attraktiv att anställa.</p>

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students’ cultural interactions in the classroom are expressed.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter. Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning. Den ”svenska” skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning. Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade. Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare. Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar.

No description available.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar. Fördelarna med åtgärden är att det kan bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. Det kan även öka medvetenheten om den strukturella diskriminering som sker på den svenska arbetsmarknaden av personer med utländsk etnicitet. Risken finns att åtgärden leder till segmentering istället för integrering av etniska minoriteter. Åtgärden spås få en låg användning då både fackföreningar och andra organisationer på arbetsmarknaden är skeptiska. Det finns ett flertal praktiska problem, främst målgruppsavgränsning och registrering. Att avgränsa och definiera så att alla utsatta grupper gynnas av åtgärden är svårt. Positiv särbehandling måste ske inom ett målinriktat arbete. I ett målinriktat arbete är kartläggning viktigt vilket gör att registrering har fått en central roll. Registrering av etnicitet är förbjudet enligt PUL och är integritetskränkande vilket gör registrering problematisk. Det finns en misstänksamhet mot registrering av etniska minioriteter grundat i historiska händelser.     Positiv etnisk särbehandling borde gynna alla klasser i samhället då etnicitet läggs större vikt än klasstillhörighet vid en anställningssituation. Det har visats att högre klasser är mer tillåtande mot invandrare och andra minioriteter. En slutsats kan då dras att individer från högre klasser i högre utsträckning kommer gynnas av åtgärden. / The purpose of this study is to investigate the possibilities to establish positive discrimination and to understand what benefits and disadvantages it could bring. In order to achieve an understanding, a description of the current legal situation regarding positive discrimination has been done in the study. One part of the analysis is done by using an intersectional perspective. By using this method, the crossline and connections between different categories such as gender, class, sexuality etc. is investigated. The study has been written with the right dogmatic approach and from a social science perspective. The legal grounds to use positive discrimination are narrow and the legislation and regulations are assumed by the EU. This action can contribute to a more equal labour market. In addition, it can increase the awareness of the structural discrimination that people with foreign ethnical background experience. A potential risk is that positive discrimination may lead to segmentation instead of integration of ethnical minorities. The chances that such an action would be used are predicted as small, due to unions and other organizations on the labor market being sceptic. There are several practical problems, the primary challenge is to establish clear target groups and registration. Making sure that benefits are reached by vulnerable minorities is hard. Positive discrimination requires working with structured action plans, in this work, registration is important. Registration of ethnicity is forbidden according to Swedish law, PUL, and is intrusive making the registration an issue. Based on historical events ethnical minorities have a suspicion against registration. Positive ethnical discrimination should favor all classes in society since ethnicity often is more valuated than class in case of employment. It has been showed that higher classes are more permissive against immigrants and other minorities. Leading to a conclusion that individuals coming from higher classes, will most likely be the most beneficial group.

Syftet med denna studie är att undersöka om övervikt kan påverka mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, på den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung än svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet är genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för män och kvinnor med en eller två föräldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frågeställningar. Dessa frågeställningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (N=5142) där linjär- och logistisk analys används. Resultaten tyder på att övervikt inte har några negativa effekter på arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. Däremot visar resultaten på att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna. Interaktionen mellan övervikt och annat etniskt ursprung på arbetsmarknadsutfall kunde dock inte påvisas, kanske på grund av ett för litet urval. Detta gör att vi inte kan dra några slutsatser om effekter skiljer sig om man tar hänsyn till etnisk bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas. Den metod som har valts är kvalitativ med inriktning på intervjuer. Fyra av sex intervjuer har gjort i Bosnien och Hercegovina, Orasje, på bosniska medan de två andra har gjorts på svenska. Bakgrunden till uppsatsen handlar om hur Jugoslavien skapades och hur nationen föll samt det krig som pågick under början av 90-talet. Resultatet i sin tur kommer presentera intervjupersonerna. Deras berättelser om hur de upplevde Jugoslavien, kriget och Bosnien och Hercegovina idag, samt deras åsikter och tankar kring begreppen religion, nationalitet och etnicitet, kommer att presenteras. Utifrån resultatet är det synligt att det finns en korsning mellan religion och nationalitet. Den sista delen av uppsatsen kommer att behandla resultatet i jämförelse med teorin. Teorin kommer här att fungera som ett hjälpmedel för att försöka reda ut om det finns en koppling mellan religiös åskådning, nationalitet, etnicitet samt varför och hur intervjupersonerna tänker som de gör. Analysen besvarar även frågeställningarna utifrån resultatet.

Uppsatsen syftar till att få en inblick i hur dubbla etniciteter gestaltas och konstrueras i två svenska samtida självbiografier. Utifrån en narrativ textanalys har jag velat ge en tolkning av min frågeställning som övergripande handlar om identitetskonstruktion och hur skildringar av dubbla etniciteter gestaltas i samtida litteratur. Det empiriska materialet utgörs av två självbiografier som har fungerat som analysunderlag. Genom att analysera författarnas texter har jag närmat mig författarnas komplexa skildringar av sina dubbla etniska identiteter. Begrepp som identitet, etnicitet, nationalism, kultur, den Andre och Homi K. Bhabhas teori om hybriditet har varit användbara i min analys. Undersökningen visar på hur författarnas berättelser skildrar olika positionerar och förhållningssätt gentemot normerande strukturer.

The aim of the analysis in this essay will be divided into two cases. In the first, I will study the formation of a new State and why a geographic area of a country decides to make an secession. The focus will be on the secession of Biafra from Nigeria in 1967 and how the causes and explanations behind this secession, get in the Swedish literature as well as the international literature. In Case 2, I will use a explanation games, as a means to give pupils more understanding and to make it more clear, why a geographical area chooses to make a secession, and where I will use the secession of the Biafra from Nigeria as my example (Case 1). To more easily understand and answer  the question, why the geographical area of Biafra in south-eastern Nigeria chose to do an secession, I have chosen to study my Case 1 from a social and political context. The broader aim of this essay is, during the use of theories to search which role the ethnicity and the ethnic pattern had in the decisions of the Biafra to do an secession and create a new state. But also to explore the didactic elements and methods in history teaching, we as teachers can use, in order to more clearly describe and explain why a geographical area decides to do an secession? Results from case 1 showed that ethnicity was a motivation for me to respond to the social and political events in Nigeria and to be able to explain why Biafra chose to break away. There are other reasons, but to me it was ethnicity and ethnic pattern the main causes and it became an ethnic breakaway from the Biafra. In case 2 the explanations games, need not be the only method for the teacher to more clearly explain for example why Biafra chose to break away from Nigeria but it can be a way to understand more.