The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality.Nyckelord: gängkriminalitet, / <p>2021-06-02</p>

Skolan är en kulturell mötesplats och i ett klassrum kan det finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att alla elever känner sig inkluderade och de ska få möjlighet att kunna identifiera sig i högläsningsböcker som de möter i klassrummet. Studiens syfte är därför att analysera om etnicitet visar sig i text och i bild i högläsningsböcker som användes i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020. Vidare syftar studien till att undersöka om högläsningsböckerna erbjuder variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vilka högläsningsböcker förekommer mest bland lärarna som undervisade i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020?  2. Visar sig etnicitet i text i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  3. Visar sig etnicitet i bild i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  4. Förekommer variation hos karaktärerna gällande hudfärg, hårstruktur eller hårfärg i de tolv utvalda högläsningsböckerna?  Den kvantitativa analysen baseras på en webbenkät. Genom webbenkäten kunde vi välja bland 34 titlar som användes under det läsåret. Utifrån urvalet analyserades endast tolv av titlarna. Den kvalitativa analysen använder sig av ett kodschema och en analysmodell. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att i 3 av 12 böcker har huvudkaraktärerna/bikaraktärerna uttalad etnicitet i text. Resultatet visar att etnicitet framkommer genom bild i 10 av 12 böcker. Majoriteten av högläsningsböckerna visar en variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg.

This essay explores the possibility to use fiction as a starting point in integrated teaching in Swedish upper secondary school. A hermeneutic method is used in the analysis of novels by the Swedish author Jonas Hassen Khemiri. Two novels are analysed: Jag ringer mina bröder (2012) and Allt jag inte minns (2015). The analysis is based on theories of central themes in the curriculum for the subjects Swedish, religious science, social science and history. The focus of the essay is the didactic potential of Khemiris novels in multidisciplinary education regarding the selected themes: identity, ethnicity and gender equality. It is further discussed how the novels can be used as study material and the results shows that fiction, such as novels by Jonas Hassen Khemiri, is a good basis for multidisciplinary teaching.

Böckerna om ABC-klubben används frekvent av elever i de lägre skolåren i den svenska skolan. Studien ämnar att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka frekvensen av representation hos kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation i läseböcker för lågstadiet, samt undersöka på vilka sätt dessa kategorier framställs genom karaktärernas representation i text och bild. Studiens frågeställningar är: Vilka kategorier, som framställs genom karaktärernas representation, är mest frekvent förekommande och får mest utrymme i böckerna om ABC-klubben? Hur framställs kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation genom karaktärernas representation i böckerna om ABC-klubben? Utifrån studiens syfte och frågeställningar diskuteras på vilka sätt innehållet i böckerna erbjuder identifikation och meningsskapande för elever i de lägre åldrarna. I föreliggande studie tillämpas en kvantitativ och kvalitativ multimodal innehållsanalys av böckerna Den magiska kulan (Wänblad, 2011a), Diamantjakten (Wänblad, 2011b) och Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012). De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys och resultat är Critical literacy som används som en övergripande teori, intersektionalitet som används i förståelsen för hur de olika kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation aktualiseras och samspelar, samt multimodalitet som innefattar analys av text och bild. Studiens resultat påvisar att kategorin kvinnligt genus och kategorin vit etnicitet, som framställs genom karaktärernas representation, är överrepresenterade i de tre böckerna om ABC-klubben. Dessutom visar resultatet att kategorin funktionsvariation, som framställs genom karaktärernas representation, är näst intill obefintlig. De karaktärer som tillhör kategorierna etnicitet icke-vit, manligt genus och funktionsvariation får mindre utrymme. Stereotypiserade och nyanserade framställningar av kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation påvisas genom karaktärernas representation. I diskussion kring studiens resultat har begrepp som representation, makt, hierarki, stereotyp, meningspotential, vi och de andra samt norm och normavvikande varit betydelsefulla.

Vi lever i ett samhälle där det råder en patriarkal struktur som bland annat innefattar hårt inpräntade normer. Även om vi har tagit oss framåt bland annat när det kommer om frågan till jämställdhet, har vi fortfarande en bit var på vägen. Det finns forskning som har visat att det i reklam sällan förekommer personer som går utanför den västerländska sociokulturella normen - och att mångfald är något som är knappt förekommande i reklambranschen. Men i och med att vi lever i ett samhälle som är under ständig utveckling, går det att se att det finns en rörelse som kräver förändring och har börjat ifrågasätta dessa normer. Denna studie har undersökt hur reklamkampanjer av svenska företag ser ut när det kommer till representation av mångfald och normbrytande attribut - samt huruvida det går att se någon form av utveckling och förändring över tid.

Syftet med studien var att undersöka hur studenter från invandrarfamiljer som är födda och uppväxta i Sverige uppfattar och beskriver sin etniska identitet, samt hur medias beskrivning av gruppen invandrare påverkar deras identitet. Har dessa personer ett behov av att välja mellan olika identiteter i Sverige? En kvalitativ metodologisk ansats valdes för att på ett djupare plan förstå individens åsikter och uppfattningar kring etnicitet och identitet. Studiens urvalsstorlek bestod av 7 intervjupersoner, varav 5 kvinnor och 2 män mellan åldrarna 20-29 år. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in relevant empiriskt material. Studiens resultat visade att samtliga studenter som deltagit i undersökningen upplevde en form av hybrid identitet med flera olika etniska identiteter. Vidare upplevde studenterna i studien en bristande känsla av tillhörighet till samhället både i Sverige och andra länder. Studenterna upplevde även att kontexter var viktiga i hur frågor och definitioner om gruppen uppfattades. Gruppen upplevde att svensk media spelade en stor roll i både deras identitetsuppfattning och tillhörighet i landet, där negativ medierapportering upplevdes bidra med negativa stereotyper om gruppen.

No description available.

No description available.

Följande studie analyserar tre läromedel i sociologi utifrån ett postkolonialt, diskursanalytiskt perspektiv. Syftet är att analysera hur ras/etnicitet görs i de utvalda läromedlen. Resultaten i studien visar att det finns en vithetsnorm som framträder genom relationen mellan svenskhet och vithet, vidare visar samtliga läromedel en uppdelning mellan ett ”vi” och ett ”de” som verkar hierarkiskt. Ett ”vi” som inbegriper det svenska, västerländska och överlägsna/civiliserade och ett ”de” som är resten av världen och det underordnade. Samtliga läromedel lyfter olika förklaringsmodeller till rasism och visar en önskan om att verka inkluderande, samtidigt som det diskursanalytiska perspektivet blottlägger ett problematiskt språkbruk som visar en annan verklighet. Paradoxerna vittnar om de olika sätten som ras/etnicitet görs i läromedel.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur olika etniciteter representeras i läseböcker i ämnet svenska på lågstadiet. I studien genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av fyra läseböcker skrivna mellan 2012 och 2020. Analysen utgår från de två teoretiska utgångspunkterna inkludering och normkritik. De läseböcker som ingår i analysen är ABC-klubben – Nyckeln till skatten (2012), Språkskrinet läsförståelse – Klurarbyrån (2014), Livet i Bokstavslandet åk 3 (2017) och Robin – Wow, en deckarklubb (2020). Forskningsfrågorna för studien är: ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i läseböcker?”, ”På vilket sätt framställs olika karaktärer?” och ”Hur har representationen av etniciteter i läseböcker förändrats under Lgr11?”. Studiens resultat visar att alla fyra läseböcker har viss representation av olika etniciteter, men endast en läsebok är någorlunda jämnfördelad av olika etniciteter. Ingen av läseböckerna har icke-västerländska etniciteter som majoritet bland huvudkaraktärerna eller bikaraktärerna. Antal barn och tonåringar respektive vuxna och gamla som majoritet varierar i de olika läseböckerna. Läseböckerna varierar i hur yrken med olika status är fördelade mellan olika etniciteter. Det finns en bredare fördelning av representation av etnicitet i både antal och andel personer i de böckerna som har getts ut senare år.