Syfte: Syftet med studien är att genom en eventstudieundersöka om och i sådan fall hur investerare låter sina investeringsbeslut påverkas av positiva respektive negativa sociala CSR-händelser, denna reaktion antas avspeglas i förändringar av aktiekurser. Teori: Den effektiva markandshypotesen och IntressentmodellenMetod: Undersökningens metod har utgått ifrån en kvantitativ ansats. Studiens empiri består av 86 sociala CSR händelser där den genomsnittliga ackumulerade abnormala avkastningen har mätts genom en eventstudie. I empiri-kapitlet finns även studiens hypotesprövning med enkelt t-test. Empiri: Eventstudienfinner ett samband mellan sociala CSR-händelser och investerares investeringsbeslut. Sambandet ger en negativ effekt på aktiekurserna. Effekten är starkare vid negativa sociala-CSR händelser än vid positiva. Hypotesprövningarna resulterade i att samtliga tre hypoteser förkastades, vilket innebär att det inte finns något samband mellan sociala CSR-händelser och investerares investeringsbeslut. Analys: Marknaden antas vara semi-effektiv, något mer vid negativa sociala CSR-händelser än positiva. Investerarna som är en primär intressent i ett företag värderar inte socialt CSR-arbete. Eventuellt ser de till och med det som värdeförstörande. Det är någon annan intressent än investerarna som driver på arbetet med socialt CSR hos ett företag. Slutsats: Eventstudienfinner ett samband mellan sociala CSR-händelser och investerares investeringsbeslut. Hypotesprövningarna resulterade i att samtliga tre hypoteser förkastades, vilket innebär att det inte finns något samband mellan sociala CSR-händelser och investerares investeringsbeslut. De motstridiga resultaten leder till slutsatsen att det inte med säkerhet går att besvara det undersökta problemet. / Purpose: The purpose of the study is, through an event study to determine whether if, and in such case how investors let their investment decisions be influenced by positive and negative social CSR events. This reaction is assumed to be reflected in changes of share prices. Theory: Theefficient market hypothesis model and the stakeholder theory.Method: A quantitative approach in the methodology has been undertaken. The study's empirical data consists of 86 social CSR events, where the average cumulative abnormal return has been measured by an event study. Three hypotheses has been tested using the simple t-test. Empiricism: The event study finds a correlation between social CSR events and investor's investment decisions. The correlation has a negative effect on stock prices. The effect is stronger for the negative social CSR events than for the positive events. Hypothesis tests resulted in that all three hypotheses were rejected, which means that there is no connection between the social CSR events and investor's investment decisions. Analysis: The market proves to be semi-strong efficient, slightly more so for negative social CSR events than for positive events. Investors as a primary stakeholder in a company do not value social CSR-work. Possibly they even see it as value destructive. There is other stakeholders than investors in companies, that are initiating working with social CSR. Conclusion: The event study finds a correlation between social CSR events and investor's investment decisions. The hypothesis tests resulted in that all three hypotheses were rejected, which means that there is no connection between the social CSR events and investor's investment decisions. The conflicting results leads to the conclusion that it is not possible to answer the investigated problem with sertainty.

Background: On January 3, 2018, the discussed MiFID II directive was implemented. The proponents argue that MiFID II increases transparency and benefits the end customers. The critics argue that smaller players are driven out from the market and that companies lose coverage. Although a year has passed, there are few studies on how financial players perceive the effects and how research, that in theory contributes to reduce information asymmetry on the financial market, is affected. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how the Buy and Sell side of equity analysis experience the aftermath of MiFID II one year after the implementation, and what continued impact the directive is expected to have in the long run. This study will more specifically study how equity research, operations, the market and its players got effected by MiFID II. Method: In order to answer the purpose of this study a qualitative method is being used. Moreover, the study has an abductive approach and a case study design in which eight semi-structured interviews were conducted in order to answer the research questions and capture the phenomenological perspective. Conclusion: The study shows that the biggest change that the Buy and Sell side observe MiFID II has had is the unbundling cost of research and execution. This change has led to a decrease in demand, a fall in prices and a decrease in the overall quality of analyzes. The Buy side has reduced the number of counterparties, while the Sell side experienced reduced revenues. / Bakgrund Den 3 januari 2018 infördes det omdiskuterade MiFID II direktivet. Förespråkarna menar att MiFID II ökar transparensen och gynnar slutkunderna. Kritikerna menar att mindre aktörer slås ut och att bolag tappar bevakning. Trots att ett år passerat finns få studier av hur finansiella aktörer såsom fondförvaltare och aktieanalytiker upplever MiFID II:s följder, samt hur aktieanalyser, som i teorin bidrar till att minska informationsasymmetrin på den finansiella marknaden, påverkats. Syfte Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur köp- och säljsidan av aktieanalyser aktieanalyser upplever att MiFID II har haft för följder ett år efter implementeringen, samt hur MiFID II förväntas ha för fortsatt påverkan på sikt. Mer specifikt ämnar studien att undersöka hur verksamheten, marknaden, aktörerna och aktieanalyser påverkats. Metod För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod. Vidare har studien en abduktiv ansats och en fallstudiedesign, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara studiens forskningsfrågor och fånga studiens fenomenologiska perspektiv. Slutsats Studien visar att den största förändringen som respondenterna på köp- och säljsidan upplever att MiFID II haft är uppdelningen av kostnaden för analys och exekvering. Denna förändring har bland annat lett till att efterfrågan minskat, priset sjunkit och den generella kvalitén på analyserna minskat. Köpsidan har dragit ned på antal parter och säljsidan upplever problem medminskade intäkter.

Made available in DSpace on 2016-04-25T16:45:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tiago Alves Costa.pdf: 830440 bytes, checksum: 40b830a47bb712666dd4a4ecfbcde61c (MD5) Previous issue date: 2008-04-29 / The finance science, as all sciences, shows an evolutionary line and according to Kuhn (1970), it is marked by shortly periods of knowledge accumulation. However, according to the author, such periods are inserted with scientific revolutions. In other words, the scientific evolution is stamped by revolutions which abandon oldfashioned paradigm and create new ones. The revolution is followed by a period where the researches are guided by the new paradigm and its purpose is strengthen the own paradigm. In other way, the finance science has today a central paradigm well-known by efficiency market hyperlink (EMH) which was witnessed and adopted by the entire scientific community around the 70 s. And since those times, almost entire research done in finance, mainly until the de 90 s, was leaded and done to validate the EMH. This dissertation attempted to evidence that the finance evolutionary line proposed by Haugen (2000) follows the same principle evidenced by Kuhn (1970), and in the present-day, the EMH find itself in a period which precede the scientific revolution which is called by time crisis by Kuhn (1970). This time crisis could weaken the EMH and open a space to create a new paradigm. This way, the proposal of dissertation is to prove how the revolutionary process will happen in finance too, soon after, to prove what would the candidates more inclined to replace the EMH be as a central paradigm in finance. To do so, this work considered only two candidates: the behavioral finance and the chaos theory. To do this analyze it was used the schooling principles nominated by Mckinley, Mone and Moon (2002). Such authors propose that a thought must display a combination of novelty, continuity, and scope to achieve school status in organizational theory. The purpose of this dissertation is to do a theory ransom which intends to show the fragility of the EMH as a central paradigm that orients the finance researches. The dissertation concludes that the current finance faces a crisis, and in this period, the behavioral finance displays the biggest chance to replace the EMH in the near future, however, the chaos theory provides the bigger promise considering a far future / A ciência das finanças, como toda ciência, apresenta uma linha evolutiva que de acordo com Kuhn (1970) é marcada por períodos de breve acumulação de conhecimento. Porém, de acordo com o autor, tais períodos são intercalados com revoluções científicas. Em outras palavras, a evolução científica é marcada por revoluções que abandonam antigos paradigmas e criam novos. Posteriormente à revolução, segue se um período onde as pesquisas são guiadas pelo novo paradigma com o propósito de fortalecer o próprio paradigma. De outra forma, a ciência financeira possui hoje um paradigma central conhecido como a hipótese de mercados eficientes (HME) que foi reconhecida e adotada pela comunidade científica por volta da década de 70. E desde aquela época, quase toda pesquisa feita na área, principalmente até a década de 90, foi guiada, e feita para validar e fortalecer a própria HME. Nesse sentido, este trabalho procurou evidenciar que a linha evolucionária das finanças proposta por Haugen (2000) segue o mesmo princípio evidenciado por Kuhn (1970), e que no momento atual, a HME encontra-se em um período que antecede a revolução científica e que é chamado de período de crise por Kuhn (1970). Esse período de crise, que antecede as revoluções, poderia enfraquecer a HME e abrir espaço para a criação de um novo paradigma. Sendo assim, o trabalho também propõe a evidenciar como que o processo de revolução poderá acontecer em finanças, e em seguida, também propõe quais seriam os candidatos mais propensos a substituir a HME como paradigma central em finanças. Para tanto, o trabalho considerou apenas dois candidatos: as finanças comportamentais e a teoria do caos. Para fazer tal análise, foram utilizados os princípios de escolarização propostos por Mckinley, Mone e Moon (2002). Tais autores propõem que um pensamento tem que possuir três características (novidade, continuidade e escopo) para ser considerado uma escola em teoria organizacional. O propósito do trabalho é de um resgate teórico básico que procura evidenciar a fragilidade da HME enquanto paradigma principal norteador das pesquisas em finanças. Assim sendo, o trabalho conclui que as finanças atuais enfrentam uma crise, e que nesse período, as finanças comportamentais apresentam a maior chance de substituir a HME em um futuro próximo, porém, a teoria do caos fornece uma promessa maior considerando um futuro mais distante

隨著經濟發展，國民所得水準提高，國民儲蓄成為資本形成的重要來源，而資本市場之功能便在於匯集民間儲蓄，將其導入國內的各項實質建中，是故一個有效率的、健全的資本市場，不僅能讓資金之供需雙方互蒙其利，更可使整體經濟社會的實質財富與所得，隨著資金供給雙方的交互行為而得以持續成長。 　　在台灣目前資本市場發行及流通之信用工具中，不論是初級市場發行額，抑或是次級市場交易額，股票市場一直佔有最重要的地位，所以股票市場也就成為企業籌措長期資金最為倚重的信用工具。 　　正因為股票市場具有如此之重要性，因此本文先從理論與台灣近幾年來的相關實證，針對台灣股票市場效率性做一番釐清，再從所得出之結論進一步借用Galeotti & Schiantarelli (1994)的研究，將股價區分成基本面與非基本面，以及各自適當的代理變數，推導出投資與這些代理變數之間的關係。 　　最後就民國76年5月至83年11月期間，以台灣所有上市公司為研究對象做實證分析。 　　本研究之主要發現如下： 　　1. 台灣股價波動偏離基本價值具有市場異常現象，不符合效率市場假說。 　　2. 由股票市場價值區分出之基本面與非基本面因素，對投資均會產生影響，其中又以落後兩期之解釋變數最為顯著。此結果介於Bosworth (1975)與Merton & Fischer (1984)兩篇研究之間，非基本面亦會影響投資 決策，但非基本面之效果小於基本面效果。

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc. Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali. Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering. Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc. Detta genom att hypotestesta de oväntade händelserna som har visat ett statistiskt samband, positivt eller negativt, mellan den oväntade händelsen och den kumulativa onormala avkastningen (CAR). Vi har även studerat respektive diagram där vi ser en förändring i CAR efter att nyheten kring de oväntade händelserna släppts men att förändringen i de flesta fall inte är så stor. Vi har också funnit att annan information som släppts av Nike under respektive händelseperioder har haft störst påverkan på CAR, särskilt finansiell information.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter. Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år. Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten. Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter. Störst påverkan sker däremot publicering av kvartalsrapport ett och två. Analys av empirin visar även att marknaden har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen. Slutsats: Undersökningen visar att det finns tecken på en mellanstark form av effektivitet på NasdaqOMX, även om denna inte är helt hundraprocentig. Dock är det svårt att dra en generell slutsats hur mycket 2008 års finanskris har påverkat denna effektivitet eftersom en finanskris har efterlöst en annan. / Purpose: The purpose of this paper is to examine how market efficiency on the Stockholm stock exchange has been affected by the financial crisis of 2008, which is carried out by examining if companies earn abnormal returns when publishing quarterly reports. Theoretical perspectives: The theory chapter is based on the efficient market hypothesis, where its three different components and anomalies are discussed. Methodology: The examination is carried out by an event study and a hypothesis test to control how the efficiency on NasdaqOMX has been affected by the financial crisis. The examination is based on a three year period, 2009-2011, and includes the stocks on the index OMXS30. Stock data has been collected from the 29 companies in the OMXS30, with regard to dates the quarterly reports were published. This gives a total of 261 observations under three years. Empirical outcome: The hypothesis test, together with other empirical results, has shown that there may be a relation between the publishing of quarterly reports and company stock price. However, empirical results show that the financial crisis effect on the market efficiency has been insignificant. Analysis: Analysis of the empirical results show that there are clear signs of change in company stock price when publishing quarterly reports. However, the significant change can be seen during the publishing of quarterly report one and two. Analysis of the empirical results also shows that the market has quickly readjusted after the financial crisis. Conclusion: The study shows that there are signs of semi-strong market efficiency on NasdaqOMX, even if this efficiency is not 100 percent strong. However, it is hard to come to a general conclusion on how much the financial crisis 2008 has affected this efficiency due to the fact that one financial crisis has resolved after another.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen. Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen. Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut). Det motsvarande resultatet 2,55 % (-0,41 %) framkom i eventfönstret för ändringsdagen. Handelsvolymen uppnådde i båda fallen en signifikant ökning dagen innan ändringen genomfördes. Slutsatser: Resultatet visade en signifikant överavkastning för aktier som valdes in (ut) i eventfönstret kring ändringsdagen (annonseringsdagen). Den signifikanta skillnaden av handelsvolymen tyder på att indexerarna handlar aktierna dagen innan ändringen genomförs. För aktier som väljs in gick det att se ett pristryck där priset höjdes fram till dagen innan ändringen genomfördes, som sedan återgick. Resultaten kan ha påverkats av externa faktorer vilket kan ha lett till en missvisande bild av den undersökta effekten. / Purpose: The study aims to investigate whether it is possible to get an abnormal return of stocks added to (or deleted from) the OMX Stockholm Benchmark index (OMXSB), as a result of a changes of the index composition. A subsidiary aim of the study is to investigate whether it is possible to see a significant increase in trading volume in close to the change day. Methodology: The study applies an event study as method of investigation of a quantitative character. The study examines the OMXSB and include a total of 111 added and deleted stocks distributed on 10 occasions. Two event windows have been designed: one around announcement day and one around change day. The percentage change of trading volume has been measured over the event window around the change day. Results: The average cumulative abnormal return for the event window around announcement day reached 1.02% (-6%) for the added (deleted) shares. Corresponding results of 2.55% (-0.41%) emerged in event window for change day. In both cases the trading volume reached a significant increase the day before the change was implemented. Conclusions: The results showed a significant abnormal return for stocks that were added (deleted) in the event window around the change day (announcement day). Trade volume suggests that index funds trade shares the day before the change day. For the added shares a price pressure could be identified up to the day before change day. The results may have been influenced by external factors which may have lead to a misleading picture of the investigated effect.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet. Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex. Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden. Ett möjligt samband mellan storleken på bolag och omfattningen överavkastning har även upptäckts. Den enskilt största överavkastningen uppmättes på splitdagen. Analys: En analys av resultaten pekar på att marknaden uppfattat aktiesplit som en positiv nyhet och i linje med tidigare forskning har det funnits överavkastning i tiden runt en aktiesplit. Vid uteslutande av en undergrupp som inte klarat hypotestestet kunde sambandet mellan företagsstorlek och omfattningen överavkastning till viss del bekräftas som negativt. Slutsats: Investerare har kunnat generera överavkastning i samband med aktiesplit på Stockholmsbörsen mellan 2004-2008. Resultatet tyder på ett negativt samband mellan företagsstorlek och överavkastning, däremot kan inte sambandet bekräftas tillfullo. / Purpose: The study has investigated whether or not stock splits on the Stockholm Stock Exchange during the years 2004-2008 generated positive abnormal return and in such case, has there been any difference in the positive abnormal return depending on firm size. Theory: The efficient market hypothesis, especially in its semi-strong form, has provided a theoretical framework for the essay. Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The study concerns a five-year period 2004-2008, where a selection of 56 splits met set criteria. These were divided into three groups depending on their capital size at the split date. The price data for 250 days before the split, and 250 days after were collected for the companies with regard to split day. The same data was collected for OMXSPI that was used as a benchmark. Results: The result together with hypothesis testing shows that positive abnormal return associated with stock split has been found in the overall population. A possible correlation between the firm size and the extent of positive abnormal returns has also been discovered. The single greatest positive abnormal return was measured on the split date. Analysis: An analysis of the results indicates that the market perceived stock split as positive news. There has been a positive abnormal return around the time of a stock split in line with previous research. The exclusion of a subgroup that failed hypothesis test revealed a partly confirmed negative relationship between firm size and the amount of positive abnormal returns. Conclusion: Investors have been able to generate positive abnormal returns in association with stock split on the Stockholm Stock Exchange from 2004 to 2008. The results suggest a negative correlation between firm size and positive abnormal returns, however, the correlation is not fully confirmed.

One could argue that the most discussed topic in finance is whether or not it is possible to “beat the market”. Even though many people claim to do this, there is little evidence to support the idea that one can consistently beat the market over a long period of time. There are indeed several examples of investors who have managed to outperform the market consistently for a long time, but the efforts of these individuals or institutions could by many be considered to be pure luck. One of the many strategies that have been evaluated by several researchers and is said to generate a risk adjusted return greater than that of the market, is one based on the P/E-effect. This strategy is based on the financial ratio P/E – price divided by earnings – and used by constructing portfolios consisting of stocks with low P/E ratios. Several studies have confirmed the existence of the P/E-effect on various stock markets around the world and over different time periods. On the Swedish market, however, few studies have generated the same results. Most of these studies can be considered to be insufficient with regards to sample sizes and methods, spawning a need for more extensive studies. We have examined the P/E strategy on the Swedish Stock Exchange (SSE) between 2004 and 2012. The sample included 358 companies (excluding financial companies) with available necessary data. The stocks were divided into five portfolios based on their yearly P/E ratios (low to high), upon which the monthly returns of the individual stocks were calculated using a logarithmic formula. The returns were also risk adjusted using the Capital Asset Pricing Model (CAPM), followed by a regression analysis to see if possible abnormal returns could be considered to be statistically significant for the examined time period. The results of our study indicate that the P/E effect is not present on the Swedish Stock Exchange during the examined time period, and we therefore conclude that it was not possible to utilize a strategy based on the P/E effect between 2004 and 2012 in order to achieve an abnormal return. The results can be used to argue that the Swedish stock market is more efficient than for example the U.S. stock market where the P/E effect has been found to exist.

No description available.