Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning. Svanens kriterier för miljömärkning av hotell blev klara år 1999 och det första Svanenmärkta hotellet öppnades i Sverige. Idag finns det över 250 Svanenmärkta hotell i Sverige. I uppsatsen undersöks huruvida en Svanenmärkning av ett hotell resulterar i positiva miljömässiga och ekonomiska effekter. Uppsatsen undersöker även varför hotellen har valt att miljömärka sig, vad de anser sig fått ut av miljömärkningen och vilka möjligheter och svårigheter miljömärkningen har bidragit med. Studien är avgränsad till Stockholmsområdet och behandlar tio hotell med Svanenmärkningen. Det finns flera anledningar varför ett hotell väljer att miljömärka sig men de flesta grundar sig i den ökande efterfrågan från samhället som avser att företag måste ta mer ansvar för miljön. Miljöarbete på ett hotell handlar ofta om att minska vatten-, energi-, och materialförbrukningen. I studien visar sig dessa vara en stor drivkraft bakom en miljömärkning då minskningen ofta leder till ekonomiska besparingar. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som fått genomslag de senaste åren och innebär att företag på en frivillig grund integrerar social och miljömässig hänsyn i sin verksamhet, utöver vad lagen kräver. I studien visar det sig att hotell som aktivt arbetar med CSR-frågor och integrerar dessa i sin verksamhet stärker relationen mellan anställda och ägare, och inte minst kunder, vilket i sin tur kan leda till en ökad lönsamhet och tillväxt.

1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar. I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige. Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet. Förutom att studien visade att ideologiska faktorer utgjorde motsättningar till både miljömålsarbetet och det generella miljöarbetet, så visade studien även på hur det fanns organisatoriska brister.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska kommuners arbete med cirkulär ekonomi bedrivs och deras åsikter och perspektiv gällande cirkulär ekonomi. Studien undersöker vilka drivkrafter och hinder som finns gällande en implementering av cirkulär ekonomi. Vilka instanser i samhället som har ansvar och bör fokusera på cirkulära modeller synliggörs. Hur respondenterna ser på cirkulär ekonomi i förhållande till hållbar utveckling undersöks. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att politik och ekonomi är betydande drivkrafter för implementeringen av cirkulär ekonomi på kommunal nivå och respondenterna uppfattar det linjära systemet som det största hindret för en implementering. Kommunerna anser att störst ansvar för att implementera cirkulära modeller bör ligga hos industrin och att cirkulär ekonomi kan vara ett verktyg för att bidra till en hållbar utveckling. Resultatet har analyserats i relation till teorier kring ekologisk modernisering och en tydlig ekologisk modernisering finns inom kommunerna.

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

Handlingsplanen för Agenda 2030 är ett viktigt dokument eftersom det lägger fram visionen för Sveriges framtida arbete med hållbar utveckling. Sverige vill visa omvärlden att tillväxt och välfärd är fullt möjliga samtidigt som vi värnar om miljön. Som Regeringskansliet (2018) betonar flera gånger så är det viktigt att balans råder mellan de olika aspekterna för hållbarhet (Regeringskansliet, 2018). Den här insikten återspeglar sig tydligt i handlingsplanens text. Däremot finns det samtidigt mycket som pekar på att den ekonomiska aspekten av hållbarhet prioriteras framför ekologiska och sociala aspekter.  Syftet bakom uppsatsen var att undersöka hur tillväxt värderas i förhållande till de andra aspekterna av hållbar utveckling. Samtidigt vill undersökningen belysa hur Sverige ser på sin roll i implementeringen av Agenda 2030 globalt, samt hur den svenska modellen för hållbarhet värderas. För att svara på de frågor som ställts har handlingsplanen för Agenda 2030 analyserats med hjälp av metoden tematisk analys. Resultatet från analysen har sedan granskats genom det teoretiska ramverket baserat på politisk ekologi och ekologisk modernisering. I studien framkom det att de tre aspekterna av hållbarhet ofta förekommer tillsammans, men att det maskerar en obalans i värderingarna. Studien visade också att Sverige har ambitionen att bli ett världsledande land när det kommer till hållbarhet och på vis ska föregå med gott exempel. / The policy for Agenda 2030 is an important document because it sets the course for Sweden's work with sustainable development. Sweden is clear with their intention of showing the world that it is possible to achieve economic growth, prosperity and care for the environment simultaneously. According to Regeringskansliet (2018) it is important to recognize that there is balance between the different aspects of sustainability. However, there are a lot of signs that point towards the economic aspect being prioritized rather than the social and ecological aspects.  The main purpose behind this essay is to examine how economic growth is valued in comparison to the other aspects of sustainable development. It is also important to examine how Sweden views itself when it comes to implementing Agenda 2030 globally, and how the Swedish model for sustainable development is valued. In order to answer the questions set forth in this essay the policy document for Agenda 2030 was analyzed with the help of a method called thematic analysis. The results then came under further analysis with the help of a theoretical framework based upon political ecology and ecological modernization. The results indicated that the three main aspects of sustainable development were often mentioned together, however this tended to cover up an imbalance in how the aspects were valued. The study also showed that Sweden has the ambition to become one of the world's leading countries when it comes to sustainable development. This in turn should inspire other countries to follow in Sweden’s footsteps.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad för roll olika teknologiska innovationer har haft för Region Stockholm och Trafikverkets infrastrukturplanering, samt vad för slags möjligheter och utmaningar som kan tänkas uppstå i och med detta. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Stockholmsregionen med fokus på den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling. Tjänstemän från båda myndigheterna har intervjuats och framträder sedan i empirin utifrån deras svar gällande deras tankar och erfarenheter med teknologiska innovationer samt infrastruktur. Intervjuerna har kombinerats med dokumentanalyser av relevanta politiska styr- och planeringsdokument för att få en uppfattning om hur myndigheterna arbetar med olika åtgärder och visioner. För att kunna göra en djupgående analys och diskussion har ekologisk moderniseringsteori och stadsekologi använts som teoretiska ramverk tillsammans med tidigare forskning. Detta har underlättat arbetet att kunna vidareutveckla de tidigare studierna och fylla en forskningslucka som innan fått ett litet utrymme. Region Stockholm och Trafikverkets insatser för en ekologiskt hållbar infrastruktur betonar teknologiska innovationernas avgörande roll för långsiktigt hållbara transportsystem, inklusive elfordon, el-infrastruktur och maskininlärning, trots utmaningar som kostnader och behovet av samordning, samtidigt som de visar medvetenhet om stadsekologiska principer och strävar efter minimerad miljöpåverkan genom landskapsutveckling och biologisk mångfald. För att uppnå en balans mellan kortsiktiga utmaningar och långsiktig hållbarhet krävs noggrann kostnads- och fördelningsanalys samt strategier som främjar samarbete och strategisk planering för en mer miljövänlig infrastruktur.

Sammanfattning Med inspiration från Maarten A. Hajer (1995) kommer detta arbete att analysera och försöka klarlägga hur miljö och rättvisefrågor kommer till uttryck i den utvecklingspolitik som sker ur ett samtida perspektiv på EU-nivå. I detta fall med ett fokus på EUROPA 2020, ”En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Vilket analyseras via en kritisk diskursanalys efter Faircloughs tredimensionella modell efter frågeställningen: Vilken eller vilka diskurser framträder i ”Europa 2020” med avseende på ekonomisk utveckling i relation till miljö och rättvisa, och; vilka sanningar/hegemonier framträder med avseende på miljö och utveckling i denna kommunikativa händelse? Analysen bidrog till klarläggandet av ett flertal framträdande diskurser, sanningar/hegemonier vilka beskrivs konstituerade och likväl reproducerande av en större ideologisk social praktik. Tillväxtsdiskursen ses som den regerande diskursen för vilket alla lägre stående diskurser rättar sig efter. Dess förverkligande ses som en förutsättning till hållbar utveckling och social samanhållning. Detta vilket förverkligas genom ekologisk modernisering som verktyg att koppla isär miljöförstörelse och skapa nya marknader och konkurrensfördelar och därmed välfärd uttryckt i tillväxt. I relation till uppsatsens syfte att se huruvida den hållbarhetsdiskurs EU för används som en maktdiskurs framgår det i relation till tidigare forskning och kritiken till ekologisk modernisering att vissa rättviseperspektiv och intressen exkluderas i denna diskursiva praktik. / Abstract Inspired by Maarten A. Hajer (1995), this work will analyze and attempt to clarify how environmental and equity issues are reflected in the development policies that takes place from a contemporary perspective at EU level. In this case, with a focus on the Europe 2020, “A European strategy for smart, sustainable and inclusive growth” Which are analyzed through a critical discourse analysis after Fairclough’s three dimensional model in relation to the research question: Which discourse/discourses appears in the “Europe 2020” in terms of economic development in relation to the environment and justice, and; What truths/hegemonies emerges in relation to the environment and development in this communicative event? The analysis contributed to the clarification of a number of prominent discourses, truths/hegemonies described constituted and likewise reproduce the larger ideological social practice. Growth discourse is seen as the reigning discourse for which all inferiors discourses comply. Its realization is seen as a prerequisite for sustainable development and social shared stance. This thus realized through ecological modernization as a tool to decouple environmental degradation and create new markets and competitive advantages and thus prosperity in terms of growth. In relation to the essays purpose to see whether the EU sustainability discourse is used as a power discourse, it is clear in relation to previous research and critique of ecological modernization that some equity perspectives and interests are being excluded in this discursive practice.

Växthusgasnivåerna i atmosfären har nått nivåer som påverkar klimatet på jorden. Det här ställer krav på politiska överenskommelser som effektivt kan verka för en minskning av växthusgaser i atmosfären. Kyotoprotokollet implementerades 1997 och innehåller lagbindande krav på medlemsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och presenterar utsläppsrätter som styrmedel för att nå målen. Utsläppsrätter innebär att politiker sätter ett pris på rätten att släppa ut och låter verksamheter som förorenar handla med rätterna, vilket enligt nationalekonomisk marknadsteori är det mest effektiva sättet att gå tillväga. Detta kan däremot kritiseras av ekologiska ekonomer som motsätter sig prissättande av miljön. Diskursteori används för att studera vad som har normaliserats med införandet av utsläppsrättssystem och därför inte ifrågasätts. Analysen visade att två diskurser primärt råder i den utvalda empirin; ekonomisk liberalism och teknologisk tilltro. Fokus på vinst, tillväxt, kostnadseffektivitet samt teknikoptimism återkom i alla tre dokumenten och framställs som avgörande för att nå målen för utsläppsreduktion. Utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel vars styrka ligger i marknadsmekanismer, men ur ett hållbarhetsperspektiv finns problematik med prissättande av miljön; framförallt att det vilar på svag hållbarhet. Även marknadens otillräckliga förmåga att ta hänsyn till moraliska angelägenheter, prissättning av miljön och att ansvarsförskjutning mot företag placerar en större klyfta mellan människa och miljö kan tolkas som problematiskt. / The levels of greenhouse gases in the atmosphere have reached levels that are now affecting the climate on earth. This poses a dire need for politicians to reach agreements to balance the greenhouse gas levels in the atmosphere. The Kyoto protocol was introduced in 1997 and contains binding requirements to reduce emissions and presented emissions trading systems as an economic instrument to reach the abatement goals. Emissions trading allows politicians to put a price on the environment and places it on a market, which according to economic theory is the most efficient solution. However, this can be criticized from an ecological economic view that opposes pricing of the environment. Discourse analysis theory allows the study of what is considered normal and therefore not questioned. The study showed that mainly two discourses appear in the empirical material; economic liberalism and trust in new technology. A focus on profit, growth, cost effectiveness and technical optimism appeared in all three documents and are portrayed as paramount to reach the goals of emissions abatement. Although emissions trading is a financial instrument, which strength lies in market mechanisms, there are certain problems which primarily are based on weak sustainability. It also lacks considerations to moral aspects, pricing of the environment and the fact that shifting responsibilities toward companies place a greater gap between the people and the environment.

In light of the global climate crisis and the worldwide focus on ecological economy policies, this study aims to analyze what role the economy has in the quest for a sustainable future in Uppsala. How do urban planning documents as well as regional and municipality employees interpret and value economic sustainability in relation to ecological sustainability? The methodology includes two different types of document analysis as well as qualitative interviews. Finally, an ideal type analysis has been used to place the urban planning policies of Uppsala on a scale between ecological modernization theory and degrowth theory. The thesis shows a view of an economic sustainability in terms of economic growth as being the prerequisite for a sustainable development. Furthermore, the analysis shows an ambiguous portrayal of the relationship between the ecological and economic dimensions of sustainable development. The documents and employees depict the urban planning policies of Uppsala as being ecologically modernized. Despite relatively advanced climate policies, Uppsala has yet to articulate more bold views of a sustainable future.