No description available.

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.

Denna uppsats syftar till att klarlägga de diskurser som förekommer i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan 2019/2020, i relation till perspektiven ekologisk modernisering, säkerhetisering och miljörättvisa. Genom en kritisk diskursanalys påvisas att handlingsplanen, som antas vara en produkt av de diskurser som förekommer i det svenska politiska samtalet generellt, i hög grad reproducerar en diskurs om ekologisk modernisering. Texten relaterar i mindre utsträckning till perspektiven säkerhetisering och miljörättvisa, och den förhärskande diskursen om ekologisk modernisering väcker frågor om hur exempelvis målkonflikter och rättighetsproblematik vid resursutvinning kommer att hanteras av politiken i framtiden. / The purpose of this thesis is to expose what discourses are present in the climate policy action plan presented by the Swedish government in 2019. The material is analysed through acritical discourse analysis, with the three theories of securitization, ecological modernizationand environmental justice as a theoretical frame. The results of the study show that in this particular document, the discourse of ecological modernization is highly present, whereas the discourse of securitization is only present in small parts. The discourse of environmental justice is hardly present at all, and this raises questions about how potential goal conflicts regarding resource extraction, in the name of green transitioning, will be handled by the political sphere in the future.

I takt med tilltagen befolkningsmängd och ökad livslängd har läkemedelsanvändningen eskalerat världen över. I flera årtionden har farmaceutiska substanser hittats i miljön där de uppvisat stor skada på människor, djur och natur. En tydlig effekt är ökningen av antibiotikaresistenta patogener och ett nationellt förslag på åtgärd är att införa miljömärkning på läkemedel. Syftet är att genom en mixed method-studie granska debatten om miljömärkta läkemedel i texter hämtade från svenska medier. Genom en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys redogör resultatet för debattens omfång, geografiska spridning, dess innehåll och medverkande aktörer. Det finns två samhällsaktörer som dominerar i debatten och de använder argument som har tydliga kopplingar till ekologisk modernisering och greenwash. Etiska överväganden, ekonomiska intressen, konsumentmakt och låg tro till livsstilsförändringar utgör också diskussionen. Miljömärkning av läkemedel visar sig inte vara en åtgärd för naturens bästa och kritiker menar att kraven för miljömärkningen är för svaga för att göra någon miljömässig skillnad. Den miljömärkning som i dagsläget är aktuell på läkemedel kan riskera att vilseleda konsumenter i tro om att de köper någonting som är bra för miljön.

The European Commission has presented a new seed directive that better matches the EU's sustainability goals, The Green Deal. However, the EU's common agricultural policy is based on an idea which means that it is mainly large-scale agriculture that benefits from the technological development that the proposal entails. In the periphery there are small-scale farmers whose opinions are rarely considered. The purpose of the study is to investigate the effects that a change in the EU's current seed directive could potentially have on the farmer's ecological health and, in connection with this, the future of smallholder farmers. Finally, the study shows that the EU's proposal for a new seed directive can be understood in accordance with Dryzek's description of the two currently dominant environmental discourses, "sustainability" and "ecological modernization", which are also linked to both small farmers' economic and ecological future. • How does the new Seeds Directive want to increase the EU's agricultural sustainability? What are its concrete proposals? • What ecological effects can come from the new seed directive? • What effects will the different alternatives in the bill have on large and small farmers, respectively? • Which of Dryzek's discourses “ecological modernization” and “sustainability” is most in line with the various alternatives, and what are the implications for the long-term sustainability of agriculture?The study was carried out through a content analysis on the European Commission's proposal and on the report of the consulting firm Inner City Fund (ICF) on which the Commission based its decision. Subsequently, a problematizing dimension, a type of discourse analysis, was applied to examine which discourse is most dominant in the EU proposal and what this dominance means for both the farmer's ecological health and the small farmer's interests and needs.The results indicate that the proposal will to a large extent benefit large-scale agriculture and that there are few interests in meeting the needs of small farmers. The results also indicate that ecological modernization is the most dominant discourse in the proposal, which opens the proposal to the criticism that has also been delivered against ecological modernization as a sustainability discourse. / Europeiska kommissionen har presenterat ett nytt frödirektiv som bättre matchar EU:s hållbarhetsmål, The Green Deal. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bygger dock på en idé som gör att det främst är storskaliga jordbruk som gynnas av den tekniska utveckling som förslaget innebär. I periferin finns småskaliga jordbrukare vars åsikter sällan beaktas. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter en förändring av EU:s nuvarande frödirektiv potentiellt kan ha på jordbrukarens ekologiska hälsa och, i samband med detta, framtiden för småjordbrukare. Studien visar till slut att EU:s förslag till nytt frödirektiv kan förstås i enlighet med Dryzeks beskrivning av de två just nu dominanta miljödiskurserna, ”hållbarhet” och ”ekologisk modernisering”, vilka också både sammankopplas till småjordbrukares ekonomiska och ekologiska framtid.  · Hur vill det nya frödirektivet öka EU:s jordbrukshållbarhet? Vilka är dess konkreta förslag?· Vilka ekologiska effekter kan komma av det nya frödirektivet? · Vilka effekter kommer de olika alternativen i lagförslaget ge för stora respektive småjordbrukare? · Vilken av Dryzeks diskurser ”ekologisk modernisering” och ”hållbarhet” stämmer bäst överens med de olika alternativen, och vad har detta för konsekvenser för jordbrukets långsiktiga hållbarhet?  Undersökningen gjordes genom en innehållsanalys på Europeiska kommissionens förslag samt på den rapport av konsultföretaget Inner City Fund (ICF) som kommissionen grundade sitt beslut på. Därefter applicerades en problematiserande dimension, en typ av diskursanalys, för att undersöka vilken diskurs som är mest dominant i EU:s förslag och vad denna dominans innebär både för jordbrukarens ekologiska hälsa samt småjordbrukarens intressen och behov.   Resultatet tyder på att förslaget i stor utsträckning kommer gynna storskaliga jordbruk och att det finns få intressen för att möta småjordbrukares behov. Resultatet tyder även på att ekologisk modernisering är den mest dominanta diskursen i förslaget, vilket öppnar förslaget för den kritik som också levererats mot ekologisk modernisering som hållbarhetsdiskurs.

I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

I denna rapport undersöks på vilka sätt Stockholms stad försöker minska invånarnas klimatpåverkan när det gäller konsumtion av mat och transporter. Med utgångspunkt i teorierna om ekologisk modernisering (EM) och ecological citizenship (EC) studeras Stockholms stads dokument och planer för klimatarbete. Vad gäller transporter så genomför Stockholms stad åtgärder för att minska biltrafiken och användningen av fossila bränslen, effektivisera godstrafiken samt öka cykel, gång och kollektivtrafik. Det finns betydligt färre åtgärder som rör livsmedel. De som finns är informativa styrmedel riktade till privatpersoner och företag med tips på hur klimatpåverkan från mat kan minskas, till exempel genom att äta mindre kött. Sammantaget har Stockholms stads åtgärder ett mer lokalt än globalt fokus, åtgärderna bygger mer på innovationer än beteendeförändringar. Den uttalade anledningen för förändring handlar om god livskvalitet i Stockholm snarare än global rättvisa. Detta leder till slutsatsen att Stockholms stads klimatarbete präglas av EM i betydligt större utsträckning än EC. Detta är inte oväntat eftersom EM länge varit dominerande i den miljöpolitiska debatten. EM har fått mycket kritik för att sakna globalt perspektiv, därför kan dess effektivitet för att lösa globala problem ifrågasättas.