Digitaliseringen pågår överallt och den utvecklas snabbt. Möjligheterna är många samtidigt som utmaningar finns. Det kan vara svårt för företag och organisationer att ställa om processer, ändra arbetssätt samt lära ut ny teknik i takt med digitaliseringens framfart, men för att hålla sig kvar på marknaden är det mer eller mindre ett krav. När en organisation genomgår en förändring behöver dess medlemmar anpassa sig till det nya arbetssättet. Syftet med vår studie är att få förståelse för hur revisionsprocessen ser ut idag och hur den förändring som digitaliseringen bidragit med påverkar möjligheten att upptäcka ekonomisk brottslighet. För att undersöka det utgår vi från vår frågeställning; hur har digitaliseringen inom revisionsprocessen förändrat arbetet med att upptäcka ekonomisk brottslighet? Vår studie baseras på Karl E. Weicks teori om meningsskapande i organisationer. Tidigare forskning har visat att det finns brist på kunskap om hur den meningsskapande processen kommer till uttryck samt digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen kopplat till ekonomisk brottslighet. Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med fem revisorer och en expert från Ekobrottsmyndigheten, samt en dokumentanalys.  Studiens resultat visar att de digitala verktygen som används inom revisionsprocessen idag bidrar till att monotona moment inom revisionen har fallit bort och att revisorerna istället kan lägga sitt främsta fokus på analyser och tolkning. Ett mer digitaliserat arbetssätt inom revisionsprocessen kan således leda till en mer kvalitativ och effektiv revisionsprocess, med mer omfattande och grundläggande analyser av revisionsunderlag vilket i sin tur påverkar möjligheten att upptäcka ekonomisk brottslighet. / Digitization is an ongoing process, and it is developing rapidly. Digitalization offers are many opportunities, but also presents challenges. It can be difficult for companies and organizations to change processes, adapt to new working methods and teach new technology to employees. However, in order for businesses to stay in the market, digitalization is more or less a requirement. When an organization undergoes a change, its members need to adapt to the new way of working. The purpose of this study is to gain an understanding of what the audit process looks like today, and to investigate the impacy that digitization has on the ability to detect financial crime. To investigate this, we start with our question; How has digitization in the audit process changed the work of detecting financial crime? Our study is based on Karl E. Weick's theory of sensemaking in organizations. Previous research has shown that there is a lack of knowledge about how the sensemaking process is expressed as well as the impact of digitization on the audit process linked to financial crime. This study's results are based on qualitative interviews with five accountants and an expert from the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten), as well as document analysis. The results shows that the digital tools used in the audit process today contribute to the fact that monotonous aspects of the audit have fallen away and that the auditors can instead put their main focus on analyzes and interpretation. A more digitized way of working within the audit process can thus lead to a more qualitative and efficient audit process, with more extensive and fundamental analyzes of audit documents, which in turn affects the possibility of detecting financial crime.

Detta examensarbete handlar om ekonomisk brottslighet inom verksamheter med fokus på gärningsmannen. Det har identifierats psykologiska och sociologiska faktorer och studien besvarar även vilka förutsättningar som krävs för att ekobrottslingen ska kunna begå brottet. Den typiska ekobrottslingen har identifierats att vara en vit medelåldersman med hög socioekonomisk status. För att ekonomisk brottslighet inom verksamheter ska kunna begås krävs det att möjligheten föreligger för gärningsmannen vilket oftast uppstår genom en anställning inom en organisation. Examensarbetet behandlar även preventiva insatser som används inom verksamheter för att stoppa ekonomisk brottslighet. / This degree project in criminology is about occupational and corporate crime with focus on the perpetrator. Psychological and sociological factors has been recognized and also the conditions that are required for the crime to occur. The typical perpetrator for this kind of crime has been identified to be a white middle aged man with high socioeconomic status. It obliges an opportunity for the offender to commit an economical crime which arises through employment in an organisation. The essay also process the crime prevention that is applied in businesses to stop white collar crime.

Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Maria Andersson och Aryanaz Farhadi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida små aktiebolag i branscher där företagen typiskt är mer benägna att begå ekonomisk brottslighet, är mindre benägna att ha revision än företag i andra branscher. Metod: Kvantitativ regressionsanalys med hjälp av data som hämtats från Retriever Business. Analys har utförts både manuellt och med hjälp av regression, för att en jämförelse skulle kunna genomföras. Populationen bestod av små aktiebolag som omfattas av reformen för frivillig revision, med urval gjort av företag i 4 specifika branscher. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företag i de branscher som anses mer benägna att begå ekonomisk brottslighet i större utsträckning använder sig av revision än företag i andra branscher. Detta kan komma sig av att företag i branscher förknippade med ekonomisk brottslighet känner ett större behov av att visa sig legitima, detta på grund av ryktet som branschen har. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat är ett starkt avsteg från både de rapporter som svenska myndigheter släppt, likväl som tidigare forskning, och indikerar att branschtillhörighet inte har den negativa påverkan som myndigheterna påstår. Studien visar även på att Sveriges låga tröskelvärde kan vara av stor vikt vid valet av revision eller ej, något som bör beaktas i diskussioner om regeländringar. Förslag till fortsatt forskning: Om en mer omfattande studie med samtliga aktiebolag som omfattas av reformen genomförs kunde generaliseringen bli bättre och därmed ge än mer pålitliga resultat. Dessutom kunde en liknande studie genomförd i EU ge mer information kring hur tröskelvärdena påverkar valen kring revision.

<p>Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data.</p><p>Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott.</p><p>Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle.</p><p>Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson.</p><p>De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar.</p><p>Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten.</p> / <p>On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime.</p><p>The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative.</p><p>According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform.</p><p>The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes.</p><p>We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation.</p><p>The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.</p>

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data. Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott. Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle. Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson. De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar. Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten. / On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime. The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative. According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform. The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes. We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation. The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.

Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsproblem då det inte endast drabbar enskilda individer utan hela samhället och kostar dessutom staten stora summor pengar varje år. Problemet med ekonomiska brott är att de ofta begås i näringsverksamheter. Ett behov av en revisor har därför växt fram för att en person ska ha tillgång till de miljöer där brotten begås, samt för att samhällets kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet är bristfällig. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket är två aktörer inom samhället som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet och de använder granskade rapporter i sitt arbete. En förklaring till varför eller på vilket sätt myndigheterna har behov av revision framgår inte i tidigare studier. Revisorns förmåga att upptäcka och anmäla brott har dessutom ifrågasatts. Syftet med studien är därför att undersöka myndigheternas upplevda behov av revision i det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet samt vilka förväntningar som ställs på revisorn utifrån ett myndighetsperspektiv. Genom åtta kvalitativa intervjuer med respondenter av olika befattningar från respektive myndighet kunde en rättvisande bild av deras upplevda behov tolkas. Från intervjuerna framkommer det att myndigheterna upplever ett indirekt direkt behov av revision. Myndigheterna upplever ett behov av en person nära företaget som kan upptäcka sådant som de själva inte har möjlighet till, vilket innebär att revisorn har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet. Vidare finns ett behov av ett korrekt underlag för beskattning vilket en revisor upplevs kunna försäkra genom sin oberoende granskning. Dessutom upplever respondenterna att ett korrekt underlag i sin tur bidrar till att kvaliteten på de finansiella rapporterna stärks. Utifrån myndigheternas perspektiv finns vissa förväntningar på att revisorn ska ha en mer omfattande roll, men samtidigt har myndigheterna en förståelse för revisionens begränsningar. / Economic crime is a problem for society as it affects not the individual, but the society as a whole, which also cost the government a large sum of money each year. The problem with economic crime is that it often occurs in business environments. Therefore, a need for audit has been developed, which gives access to environments where these crimes are committed and the society’s control systems are weak. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency are two actors in society that are working to prevent economic crime and they are using audited reports in their work. However, previous studies are lacking an explanation to why, and in what way authorities are in need of audited reports. Furthermore the auditor’s ability to detect and report crime has also been questioned in previous studies. Therefore, the purpose of this study is to investigate the authorities' perceived need for audit in the preventive work against economic crime, and to investigate what expectations are being placed on the auditor based on an authority perspective. Through eight qualitative interviews with people with different job descriptions from the two authorities, an interpretation of their perceived needs could be made. Based on these interviews, it appears that there is no direct need for auditing, but the authorities experience an indirect need for audited reports. The authorities are experiencing the need for a person near the company to discover what the authorities do not have the ability to find, which mean that the auditor has a preventive effect on economic crime. Furthermore, there is a need for correct information, which the auditor is able to provide through an independent audit. In addition, the respondents are experiencing that correct information helps strengthen the quality of the financial statements. From the authorities perspective, there are some expectations on the auditor to have a more extensive role. But at the same time, the authorities have an understanding for the limitations of the audit.

BAKGRUND: Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har inte fastställts hur den ekonomiska brottsligheten påverkats av att små svenska aktiebolag inte längre revideras. Trots att Ekobrottsmyndigheten varnat för att avsaknaden av revisor kan vara en riskfaktor för ökad ekonomisk brottslighet pågår en utredning om att utöka gränsvärdena för revisionsplikten för svenska aktiebolag. SYFTE: Studien syftar till att förklara sambandet mellan revision och förekomsten av ekonomisk brottslighet i små svenska aktiebolag. METOD: Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån agentteori, resursberoendeteori och beslutsteori har en hypotes formulerats. En tvär-snittsdesign har använts och sekundärdata, främst bestående av räkenskaps-information, har analyserats med Chi2-test och logistisk regression. SLUTSATS: Studiens analys visar på ett svagt negativt samband mellan revisor och ekonomisk brottslighet, vilket innebär att resultatet indikerar att ekonomisk brottslighet är mer förekommande i bolag som väljer bort revisorn. Vidare minskar revisorn risken för att ekonomisk brottslighet förekommer inom små aktiebolag med 10,35 procentenheter. / INTRODUCTION: Since voluntary audit was introduced in 2010, it has not been established how the economic crime in Swedish SMEs has been affected by no longer being revised. Although the Swedish Economic Crime Authority has warned that the absence of an auditor may affect the risk of increased economic crime, a debate about whether to increase the limit of voluntary audit has arisen. PURPOSE: The purpose of this study is to explain the relationship between audit and economic crime in Swedish SMEs. METHOD: This quantitative study is based on a deductive approach. Based on agency theory, resource dependence theory and decision theory a hypothesis has been developed. A cross-sectional design has been used and secondary data, mainly from financial statements, has been analysed using Chi2-test and logistic regression. CONCLUSION: In the analysis, a weak negative correlation between auditor and economic crime is presented. I.e. the results indicate that the risk of economic crime is more prevalent in companies without an auditor. Further, the auditor reduces the risk of economic crime in Swedish SMEs with 10,35 percentage points.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Samhällsproblemet kring den ekonomiska brottsligheten är ett faktum, och härtill debatteras huruvida det finns ett samband mellan avsaknaden av revision och ekobrott. Frånvaron av revision aktualiserades i samband med avskaffandet av revisionsplikten år 2010, således blev det frivilligt för små svenska företag att anlita en revisor. Reformen hade i huvudsak som ändamål att minska företags kostnader och administrativa bördor. Emellertid har det riktats uppmärksamhet på flertalet konsekvenser efter avskaffandet av revisionsplikten, som minskad efterlevnad av redovisnings- och skattelagstiftning, ökad möjlighet till ekonomisk brottslighet samt utmaningar med att upptäcka och avslöja sådan brottslighet. Mot bakgrund av de bekymmer och ståndpunkter som uttryckts är det av intresse att reflektera över motiven bakom regelförenkling kring revision för små svenska företag, särskilt med tanke på att diskussionen återigen tagits upp till debatt. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka faktorer och argument som ligger till grund för Sveriges regelförenkling kring revision för små aktiebolag som trädde i kraft 2010, samt reflektera kring orsaker och konsekvenser av regelförenklingen. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats, har en dokumentstudie genomförts för att besvara studiens syfte.  Studiens empiriska resultat framställer att flera olika teman har beaktats och diskuterats under processen för avskaffandet av revisionsplikten för små svenska aktiebolag, där vissa teman var förutsebara och andra oväntade. Ekonomisk brottslighet var ett tema som förväntades diskuteras, en förväntan som baserades på efterföljande diskussioner kring reformen. Studiens resultat visar att ekonomisk brottslighet uppmärksammades, däremot inte i den omfattning som väntades. En stor del av de identifierade temana behandlade även revisorns roll och ansvar, där det observerades en oenighet kring dess funktion och skyldigheter. Resultatet visar att det inte fanns en enhetlig syn på revisorns roll och dess uppgifter. Med utgångspunkt i det empiriska resultat och slutsatser bidrar studien med kunskap och insikter om vilka övervägande som kan ligga bakom en förändring av revisionsreglering. / The social problem surrounding financial crime is a fact, and the debate revolves around whether there is a connection between the lack of auditing and financial crime. The absence of an audit was actualized in connection with the abolition of the mandatory audit in 2010, making it optional for small Swedish companies to hire an auditor. The reform was mainly aimed at reducing companies’ costs and administrative burdens. However, attention has been drawn to several post-decommissioning consequences, such as reduced compliance with accounting and tax laws, increased opportunity for financial crime, and challenges in detecting and exposing such crime. Against the background of the concerns and positions that have been expressed, it is of interest to reflect on the motives behind the simplification of rules regarding auditing for small Swedish companies, especially considering that the discussion has once again been brought up for debate. The purpose of this study is to describe and analyze which factors and arguments that lie as the basis for Sweden’s regulatory simplification regarding auditing for small companies that came into effect in 2010, and to reflect on the causes and consequences of the simplification. Based on a qualitative research approach, a document study has been carried out in order to answer the purpose of the study.  The study’s empirical results reveal that several different themes have been considered and discussed during the process of abolishing the mandatory audit for small Swedish companies, where some themes were predictable and others unexpected. Financial crime was a theme that was expected to be discussed, an expectation that was based on the subsequent discussions around the reform. The study’s results show that financial crime was acknowledged, although not to the extent that was expected. A large part of the identified themes also addressed the auditor’s role and responsibilities, where a disagreement about its function and duties can be observed. The result shows that there was not a unified view of the auditor’s role and its tasks. Based on the empirical results and conclusions, the study contributes knowledge and insights into which considerations may lie behind a change in audit regulation.

<p><strong>Problem: </strong>Vilka åtgärder använder sig små företag inom kontantbranschen av för att förhindra och upptäcka bedrägerier? Hur ser företagen och revisorerna på ansvaret för att upptäcka bedrägerier utförda av anställda och skiljer sig företagens förväntningar från revisorns skyldigheter?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag arbetar för att förhindra och upptäcka bedrägerier. Syftet är även att studera om det finns ett förväntningsgap mellan företagsledningen och revisorerna gällande ansvaret att upptäcka interna bedrägerier utförda av personal.                                                                                            </p><p><strong>Metod: </strong>Denna rapport grundar sig på av en litteratur- och en empiristudie.  Empiristudien genomfördes med hjälp av totalt sju intervjuer, fyra med företag inom kontantbranschen samt tre revisorer. Även kompletteringsfrågor skickades till tre av respondenterna. Litteraturstudien består av böcker och artiklar som erhölls från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola samt Västerås stadsbibliotek. <strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Intern kontrollsystemen är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot bedrägeri. Samtliga företag i studien använder sig av någon form av kontroll för att upptäcka och förebygga bedrägerier utförda av anställda. Ofta används avstämningar av inköp, lager och försäljning samt rutiner för rättelser och returer, men den vanligaste kontrollen bland företagen utgjordes av företagsledarens aktiva roll i verksamheten. Företagsrespondenterna var överens om att det inte är revisorns skyldighet att upptäcka bedrägerier utförda av anställda, utan de ansåg att ansvaret att upptäcka dessa brott ligger på företaget. Denna studie visar att det inte finns ett förväntningsgap mellan företags- och revisorsrespondenterna angående ansvaret att upptäcka interna bedrägerier.</p> / <p><strong>Research </strong><strong>issue: </strong>What measures against fraud does small businesses in the cash  industry use to discover and prevent frauds?<strong> </strong>How<strong> </strong>do the businesses and the auditors look at the responsibility to discover frauds performed by employees and are there any differences between the businesses expectations and the auditors’ obligations?</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose with this thesis is to examine how small businesses are working to prevent and detect frauds. The purpose is also to examine if there is an expectation gap between managers and auditors regarding the responsibility to detect internal frauds preformed by employees.</p><p><strong>Method: </strong>One literature and one empirical study were made. The empirical data collection was carried out by means of seven interviews, four of them with companies within the cash industry and three of them with auditors. Complementary questions were sent to three of the respondents. The literature consists of books and articles. They were found in databases, the library at Mälardalen University and Västerås Municipal library. <strong> </strong></p><p><strong>Conclusion: </strong>Internal control systems are one of the most important preventive measures against fraud. The businesses in this study are using some kinds of controls to detect and prevent frauds performed by employees. Often tuning of purchase, storage and sales and routines for corrections and returns are used but the most common control among the businesses consisted of the managers’ active role in the operation. All the business respondents believe that it is not the auditors’ responsibility to detect fraud performed by employees but rather believed that the responsibility to detect these kinds of crimes lies with the company. This study shows that there is no existing expectation gap between the business respondents and the auditor respondents regarding the responsibility of detecting internal fraud.</p>