<p>What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?</p>

Problem: Vilka åtgärder använder sig små företag inom kontantbranschen av för att förhindra och upptäcka bedrägerier? Hur ser företagen och revisorerna på ansvaret för att upptäcka bedrägerier utförda av anställda och skiljer sig företagens förväntningar från revisorns skyldigheter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag arbetar för att förhindra och upptäcka bedrägerier. Syftet är även att studera om det finns ett förväntningsgap mellan företagsledningen och revisorerna gällande ansvaret att upptäcka interna bedrägerier utförda av personal.                                                                                             Metod: Denna rapport grundar sig på av en litteratur- och en empiristudie.  Empiristudien genomfördes med hjälp av totalt sju intervjuer, fyra med företag inom kontantbranschen samt tre revisorer. Även kompletteringsfrågor skickades till tre av respondenterna. Litteraturstudien består av böcker och artiklar som erhölls från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola samt Västerås stadsbibliotek.   Slutsats: Intern kontrollsystemen är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot bedrägeri. Samtliga företag i studien använder sig av någon form av kontroll för att upptäcka och förebygga bedrägerier utförda av anställda. Ofta används avstämningar av inköp, lager och försäljning samt rutiner för rättelser och returer, men den vanligaste kontrollen bland företagen utgjordes av företagsledarens aktiva roll i verksamheten. Företagsrespondenterna var överens om att det inte är revisorns skyldighet att upptäcka bedrägerier utförda av anställda, utan de ansåg att ansvaret att upptäcka dessa brott ligger på företaget. Denna studie visar att det inte finns ett förväntningsgap mellan företags- och revisorsrespondenterna angående ansvaret att upptäcka interna bedrägerier. / Research issue: What measures against fraud does small businesses in the cash  industry use to discover and prevent frauds? How do the businesses and the auditors look at the responsibility to discover frauds performed by employees and are there any differences between the businesses expectations and the auditors’ obligations? Purpose: The purpose with this thesis is to examine how small businesses are working to prevent and detect frauds. The purpose is also to examine if there is an expectation gap between managers and auditors regarding the responsibility to detect internal frauds preformed by employees. Method: One literature and one empirical study were made. The empirical data collection was carried out by means of seven interviews, four of them with companies within the cash industry and three of them with auditors. Complementary questions were sent to three of the respondents. The literature consists of books and articles. They were found in databases, the library at Mälardalen University and Västerås Municipal library.   Conclusion: Internal control systems are one of the most important preventive measures against fraud. The businesses in this study are using some kinds of controls to detect and prevent frauds performed by employees. Often tuning of purchase, storage and sales and routines for corrections and returns are used but the most common control among the businesses consisted of the managers’ active role in the operation. All the business respondents believe that it is not the auditors’ responsibility to detect fraud performed by employees but rather believed that the responsibility to detect these kinds of crimes lies with the company. This study shows that there is no existing expectation gap between the business respondents and the auditor respondents regarding the responsibility of detecting internal fraud.

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd. Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control – Integrated Framework och Three Lines of Defence. Vidare ämnar studien utreda om orsaker bakom individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet är kända hos de svenska storbankerna samt om denna kännedom ser olika ut inom organisationerna. Slutligen syftar studien att diskutera eventuella förbättringsområden som upptäckts. Metod: Studien innefattar en kvalitativ del som består av intervjuer med personer som innehar god kännedom om intern kontroll. Även en kvantitativ del ingår i studien i form av enkäter som distribuerats till kontorschefer. Teori och empiri har kontinuerligt utvärderats och anpassats vilket innebär att ett iterativt synsätt har använts i studien. Resultat: Studien har visat att de svenska storbankerna byggt ut och kompletterat de modeller som syftet omfattar. Även indikationer på problemområden inom tillämpandet av Three Lines of Defence har uppmärksammats. Vidare har studien visat att bakomliggande orsaker till individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet är mindre kända på en lägre organisatorisk nivå inom bankerna. Slutligen har ett antal förbättringsområden inom studiens ramar identifierats. De omfattar främst (1) att medarbetare i större utsträckning skall förstå syftet med den interna kontrollen och (2) att några kontrollaktiviteter har god utvecklingspotential inom bankerna. / Background: Scandals within Swedish banks have been observed during the past years. Many of these have occurred as a consequence of defaults in the internal control. Simultaneously many internal white collar crimes have been committed as a consequence of weak internal control, even though public companies have increased their investments in their internal control. Banks have an important role in society; still the importance of the internal control to counteract internal white collar crime towards Swedish banks is yet to be unraveled. Aim: The study aim to contribute to an understanding of how internal white collar crime within universal banks can be counteracted by means of the internal control, within Internal Control – Integrated Framework and Three Lines of Defence. The purpose is further to investigate if causes to internal white collar crime are well-known among the universal banks at different organizational levels. The study is also aiming to discuss potential improvements that have been identified. Implementation: Both qualitative and quantitative strategies have been used. The qualitative strategy has included interviews with persons who have intimate knowledge of internal control. The quantitative strategy has included a questionnaire that was distributed to chiefs of retail departments. The study is iterative since theory and empirics have been evaluated and adjusted on a regularly basis. Result: The universal banks have made supplements to those models that the study comprehends and there are some problem areas within the use of Three Lines of Defence. Further, the study has revealed that causes to internal white collar crime are less known at a lower organizational level. A few areas that can be improved have been identified. Those of most importance are; (1) the purpose of the internal control must be better understood of employees and (2) some control activities have development potential.Search terms: Internal control, COSO, Three Lines of Defence, the four largest Swedish banks, white collar crime.

Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna. / Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.

Denna kvantitativa uppsats avser att undersöka hur Covid-19 restriktioner påverkatutvecklingen av bidragsbrottsligheten i Sverige och vidare försöka förklara det resultat somobserverats med hjälp av beskrivande statistik och teoretiska förklaringsmodeller.Datamaterialet som användes består av aggregerad data på gruppnivå hämtat frånBrottsförebyggande rådet, Statistikmyndigheten SCB och Folkhälsomyndigheten. Ettdeduktivt tillvägagångssätt tillämpades med hjälp av beskrivande statistik i form avfrekvenstabeller och stapeldiagram, och kompletterades därefter med hjälp av chi-2 test.Vidare gjordes en teoretisk analys för att förklara de frekvensmönster som påvisats under denstatistiska bearbetningen.Resultaten visar på ett påtagligt frekvensmönster där bidragsbrottslighet, arbetslöshet ochekonomiskt bistånd ökat tillfälligt under 2020 när covid-19 bröt ut. Med hjälp avkriminologiska teorier om Sociala band och Strain kan studien identifiera och förklara dessaobservationer, samt resonera kring ökningen av bidragsbrottslighet som ett potentiellt resultatav covid-19 restriktioner. / The aim of this quantitative study is to examine the impact that Covid-19 restrictions havehad on the development of benefit fraud in Sweden and to further try to explain the study’sobserved results using descriptive statistics and a theoretical framework. The data materialused in the study consists of aggregated data at group level collected from The SwedishNational Council for Crime Prevention, Statistics Sweden and The Public Health Agency ofSweden. A deductive approach was applied using descriptive statistics in form of frequencytables and bar graphs, which were then supplemented using chi-2 tests. Furthermore, atheoretical analysis was conducted to explain the frequency patterns detected during thestatistical processing.The results show a noticeable frequency pattern where benefit delinquency, unemploymentand financial aid increased temporarily during 2020 when Covid-19 was most prominent.Using criminological theories consisting of Social bonding theory and Strain theory, we canidentify and explain these observations, as well as argue for the increase in benefit crime as apotential result of Covid-19 restrictions.

In an increasingly digitalized society, the cyber threats faced by banks have become more extensive and complex. At the same time, artificial intelligence has developed into a powerful and disruptive technology that can be used to strengthen cybersecurity and counter financial crime, among other things. The purpose of the study was to map how Swedish banks use AI to counteract cyber threats and financial crime, and what benefits and challenges this entails. The study is based on four qualitative interviews with bank officials specialized in cybersecurity or financial crime. The Technology-Organization-Environment framework is used to analyze the challenges and factors affecting the use of AI. The results show that AI models are used for several security purposes, such as preventing DDoS attacks, malware detection and identifying signs of financial crime. The main benefits of AI are the ability to analyze large amounts of data in real time and to identify patterns and anomalies that are difficult for the human eye to see. However, there are a number of challenges for Swedish banks in the adoption and use of AI related to regulation, ethics and competence.

Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register. / Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.