Bakgrund: Revisionsplikten var länge obligatorisk för alla aktiebolag i Sverige men avskaffades år 2010 för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagare. Avskaffandet skapade en debatt mellan olika aktörer. Debatten har till stor del handlat om den ekonomiska brottsligheten har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten och om nyttan av revisionen, om den är värd vad den kostar. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en förståelse för debatten om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Varför och hur har de olika aktörerna valt att agera för att nå ut med sina budskap samt vilka aktörerna vill påverka med budskapet. Studiens bidrag är att fånga de skillnader och likheter som finns i debatten i nuläget och hur debatten har utvecklats mellan åren 2008-2023. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av metoder som dokumentanalys och av semistrukturerade intervjuer. De mest relevanta dokumenten valdes ut för att de ligger till grund för en stor del av debatten. Det kompletterades med en sammansatt intervjuguide som anpassades för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Politik är en grund till varför debatten ser ut som den gör eftersom politikerna har makten att fatta beslut och förändra. Budskapen som aktörerna förmedlar i debatten har olika syften, som visar på skillnader och likheter mellan aktörerna. Debatten har två olika sidor där den ena sidan argumenterar för ett återinförande av revisionsplikten och därmed minska den ekonomiska brottsligheten. Den andra sidan fokuserar på att höja gränsvärdena för revisionsplikt för aktiebolag så att fler företag ska kunna välja bort revision. / Background: The audit duty was for a long time mandatory for all limited companies in Sweden, but was abolished in 2010 for small limited companies as part of simplification for entrepreneurs. The abolition created a debate between different actors. The debate has largely been about whether economic crime has increased after the abolition of the audit duty and about the benefit of the audit, whether it is worth the cost. Purpose: The purpose of the study is to contribute to an understanding of the debate about the abolition of the audit duty for small limited companies in Sweden. Why and how have the various actors chosen to act in order to reach out with their messages and who the actors want to influence with the message. The study's contribution is to capture the differences and similarities that exist in the current debate and how the debate has developed between the years 2008-2023. Method: The study has a qualitative approach and was carried out using methods such as document analysis and semi-structured interviews. The most relevant documents were selected because they form the basis of a large part of the debate. It was supplemented with a composite interview guide that was adapted to achieve the purpose of the study. Conclusions: The politics is a foundation for why the debate looks the way it does because the politicians have the power to make decisions and change. The messages that the actors convey in the debate have different purposes, which show differences and similarities between the actors. The debate has two different sides, with one side arguing for a reintroduction of the audit duty and thereby reducing financial crime. The other side focuses on raising the threshold for audit obligation for limited companies so that more companies can opt out of audit.

Abstract State-Corporate Crime in Swedish – A prestudy in definitions and opportunity structures The purpose of this study was to, through Swedish cases of state-corporate crime, raise the concept in a Swedish context and study whether there were specific opportunity structures in Swedish conditions and analyze this trough criminological theory. The data collection method consisted of a media and literature review, where the selection was based on the concept of state-corporate crime. The data was then studied through a crime script analysis, and finally analyzed in a comparative case study. The Swedish cases that were found were: the Bofors affairs, the Saudi agreement, the JAS affairs and the Telia affairs. These constituted examples of both State initiated corporate crime and State facilitated corporate crime and turned out to have similar opportunity structures. Which consisted of pressure for profit, criminal tools in the form of bribes and middlemen, and of neutralization techniques. The result match Cressey's fraud triangle theory of pressure, opportunity, and rationalization. / Sammanfattning State-Corporate Crime på svenska – En förstudie i definitioner och tillfällesstrukturer Syftet med denna studie var att genom svenska fall av state-corporate crime dels lyfta begreppet i en svensk kontext, dels undersöka om specifika tillfällesstrukturer gjorde sig gällande i svenska förhållanden samt analysera dessa mot kriminologisk teori. Datainsamlingsmetoden utgjorde en media- och litteraturgenomgång där urvalet grundade sig i begreppsapparaten state-corporate crime. Det empiriska materialet undersöktes sedan genom en skriptanalys, för att avslutningsvis analyseras i en jämförande fallstudie. De kända svenska fall som påträffades var Boforsaffärerna, Saudiavtalet, JAS-affärerna samt Telia-affärerna. Dessa utgjorde exempel på både State initiated corporate crime och State facilitated corporate crime och visade sig ha liknande mönster av tillfällesstrukturer. Tillfällesstrukturerna bestod övergripande i en press om vinst, brottsliga verktyg i form av mutor och mellanhänder samt av neutraliseringstekniker. Vilket är förenligt med Cresseys teori om fraud triangle.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.