Vårt huvudsyfte med denna studie var att öka kunskapen om hur socialsekreterare förhåller sigtill barnperspektivet i sitt arbete med ekonomiskt bistånd. Vi undersökte hur socialsekreterarnaupplevde det nuvarande arbetet, samt hur de önskade att arbeta med barnperspektivet. Studienvar en kvalitativ intervjustudie där empirin grundade sig på sju respondenter, vilka alla varverksamma inom ekonomiskt bistånd som socialsekreterare. För att bearbeta och analysera detinsamlade materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Vi har analyserat empirin med stödav Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultatet visade på attbedömningar utifrån, och beaktande av barnperspektivet skedde på olika sätt och i olika storutsträckning av socialsekreterarna. På flera av respondenternas arbetsplatser fanns det enavsaknad av kunskap i tillämpningen av barnperspektivet. Det uttrycktes, utifrån avsaknad avkunskap kring tillämpningen, ett önskemål om att utöka den. Resultatet visade också på attrespondenterna sällan hade någon direktkontakt med barnen, vilket bekräftade den tidigareforskningen. Därmed framkom ett behov av ett utökat underlag och forskning kring hur man påbästa möjliga sätt bör arbeta med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd i Sverige. / The aim of this study was to contribute to the knowledge of how social workers approach thechild’s perspective in their work with financial aid. We investigated how the social workersexperienced the current ways of work, and how they wished to work, with the child’sperspective. The study was a qualitative interview study where the empirical data was based onseven respondents, which all were operating within financial aid as social workers. To processand analyze the gathered material a qualitative content analysis was done. The data wasanalyzed with the support of Lipsky's theory about street-level bureaucrats and discretion. Theresults showed that the social workers made assessments from, and took consideration of, thechild perspective in different ways. In several of the respondent’s workplaces, there was a lackof knowledge in the application of the child’s perspective, which many of the social workersexpressed a desire to expand their knowledge about. The results also showed that therespondents rarely had any direct contact with the children, which confirms previous research.The conclusion of the study was therefore that there was a need for an expanded basis andresearch on the best possible way of working regarding the child’s perspective in financial aidin Sweden.

Föreliggande arbete kommer att behandla problemet barnfattigdom, vi kommer att belysa problemet genom att se på hur barnkonventionen format beslutsfattandet av ekonomiskt bistånd. Syftet med uppsatsen är titta på hur socialsekreterares handlingsutrymme har formats sedan barnkonventionen blivit svensk lag 1 januari 2020. De centrala frågeställningarna vi vill besvara är för det första hur använder socialsekreterare det relativt nyförvärvade handlingsutrymmet, för det andra har socialsekreterarnas handlingsutrymme formats för att möjliggöra bedömningar utifrån tillämpningen av barnperspektivet? För det tredje har barnkonventionen nått en handlingsmässig tyngd i det arbete som en socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utför i ärenden som rör barn? Resultatet visar att socialsekreterarnas handlingsutrymme har förändrats genom att de kan bevilja ekonomiskt bistånd utifrån barnkonventionen men också att handlingsutrymmet är begränsat utifrån organisationens riktlinjer och att professionens ansvar läggs över på föräldrarna. Handlingsutrymmets förändring ligger också på den yrkeserfarenhet och kunskapen en socialsekreterare har. Resultatet visar också att barnkonventionen inte har nått en riktigt handlingsmässig tyngd för att den inte tillämpats tillräckligt i handlingsutrymmets olika delar. Arbetets resultat visar på en önskan om tydligare riktlinjer och en konkretisering av barnkonventionen som verktyg för att beslut om ekonomiskt bistånd ska vara kunna tas som den kräver. / The present work will address the problem of child poverty. We will discuss the problem by looking at how the Convention on the Rights of the Child is shaped by the decisions on financial assistance. The purpose of the essay is to look at how the discretion of social workers has been shaped since the Convention on the Rights of the Child became Swedish law on the 1st of January 2020. The key questions we want to answer are firstly how social workers use the relatively newly acquired discretion found in the convention, in the practice of using a child perspective? Thirdly, has the Convention on the Rights of the Child reached a weight of action in the work carried out by a social worker in financial assistance in matters concerning children? The results show that the social worker’s use of discretion has changed in a way in which they can grant financial assistance based on the Convention on the Rights of the Child. But also, that the discretion is limited based on the guidelines of the organization and that the responsibility is transferred to parents rather than onto the responsibility of the professional. The change in the discretion is also based on the professional experience and the knowledge a social worker has. The results also show that the Convention on the Rights of the Child has not reached a real weight of action because it is not yet applied sufficiently in the various parts that make up the discretion of a social worker. The results of the paper show a desire for clearer guidelines and a concretization of the Convention on the Rights of the Child as a tool for decisions on financial assistance. This is required if we are to use the convention to the extent it needs.

Enligt den svenska socialtjänstlagen ska allt klientarbete som utförs vara av hög kvalitet (SFS 2001:453). Socialt arbete beskrivs som känslomässigt krävande och därför framställs handledning som ett viktigt stöd för socialarbetare i deras yrkesroll. Syftet med denna studie var att belysa socialsekreterares erfarenheter av extern och intern handledning inom Socialtjänsten. Metoden som valdes för denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika yrkesversamma socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Södra Sverige. Vid analysen av våra resultat tillämpade vi systemteorin baserat på Parrish, Öquist, Pettit och Olsons sammhälsvetenskapliga tillämpning av teorin. Detta för att ilustrera förhållandet mellan handledning och den kunskap som det ger socialsekreteraren samt arbetsmiljön som en cirkulär process. Denna studie fann att socialsekreterare upplever handledning som något positivt. Intern handledning hjälper dem att utföra sina arbetsuppgifter, medan extern handledning hjälper dem på ett emotionellt plan. Dessutom framhäver de socialsekreterare som deltar i denna studie erfarenheter av otillräcklig handledning. Otillräcklig handledning kan uppstå när handledaren saknar kompetens, när tid inte avsätts för handledning eller när den tillhandahållna informationen inte är anvädbar i deras arbete. Detta resulterar i att handledning istället blir en källa till stress. Denna studie har därför försökt lyfta fram vikten av handledning för professonell kompentens samt handledningens betydelse i relation till socialsekreterares funktionalitet på arbetsplatsen. Om handledning utförs på rätt sätt blir det en tillgång för socialsekreterarens yrke. / According to the Swedish social services act, all client work performed should be of high quaitly (SFS 2001:453). Social work is stated as emotinally demanding therefore supervision i described as an essential aid for social workers in their professional role. The aim of this study was therefore to highlight social workers experiences of external and internal supervision within social services. The method chosen for this study was qualitative semistructured interviews with six different professional social workers within economic support int the southern region of Sweden. In analysing our results, we applied the system theory based on Parrish, Öquist, Pettit and Olson's societal application of the theory, to illustrate the relationship between supervision and the knowledge it brings the socialworkers and the atmosphere as a circular process. This study found that social workers experience supervision as something positive. Internal supervision helps them in carrying out their tasks, while external supervision helps them in an emotional sense. Furthermore, the social workers participating in this study highlight experiences regarding inadequate supervision. Inadequate supervision may occur when the supervisor lacks competence, when time is not given for supervision or when the information provided is not useful in their work. This results in supervision becoming a source of stress. This study has therefore attempted to bring out the importance of supervision for professional competence. Also the significance of supervision in relation to social workers functionality in the workplace. I supervision is carried out correctly, it becomes an assest to the social workers profession.

Sammanfattning  Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd arbetar med nyanlända familjer, samt hur socialsekreterare upplever sina förutsättningar att kunna stödja klienterna inom den organisation som de verkar inom. Studien genomfördes med kvalitativ metod där fem socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd intervjuades, där samtliga hade erfarenhet av att jobba med nyanlända familjer. Insamlad empiri bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med stöd av teorierna handlingsutrymme och socialt stöd. Resultatet från studien visade att socialsekreterares arbete med nyanlända familjer bestod av att bevilja ekonomiskt bistånd samt tillhandahålla samhällsinformation till klienten. Samverkan upplevdes av socialsekreterarna fungera mellan de olika enheterna inom den egna organisationen såväl som med andra aktörer. Däremot upplevdes samverkan med Arbetsförmedlingen som bristfällig, särskilt avseende nyanlända klienter med mer omfattande stödbehov. Socialsekreterarna önskade att samhället i stort behöver arbeta med det sociala perspektivet genom att forma insatser där fokus inte enbart ligger på att arbeta mot självförsörjning, utan att arbeta mot att stödja och möta klientens behov. Uppsatsens slutsats var att socialsekreterare på ekonomiskt bistånd upplever att nyanlända familjer är en mångfacetterad klientgrupp med olika förutsättningar och behov. Socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utgör en viktig funktion för att tillhandahålla nyanlända familjer försörjningsstöd och samhällsinformation. Trots omfattande lagstiftning och riktlinjer som måste följas, ger socialtjänstlagen socialsekreterare handlingsutrymme att fatta individuella beslut utifrån klientens situation. / Abstract  The purpose of this study was to investigate how social workers in financial assistance work with newly arrived families, as well as how social workers perceive their conditions to be able to support the clients within their organization. The study was carried out using a qualitative method by interviewing five social workers in financial assistance, all of whom had experience of working with newly arrived families. Empirical data was processed and analyzed applying qualitative content analysis coupled with the theories discretion and social support. The results showed that social workers provide financial assistance and social information to the clients. Cooperation was perceived by the social workers to function between the various units within their own organization as well as with other actors. Although, cooperation with the Swedish Public Employment Service was perceived as lacking, especially regarding newly arrived clients with more extensive support needs. The social workers wished that society at large need to consider the social perspective by shaping efforts where the focus is not solely on working towards self-sufficiency, but working towards supporting and meeting the client's needs. The conclusion of this study was that social workers perceive newly arrived families as a multifaceted clientele, with different capacities and needs. Social workers within financial assistance form an important function in providing newly arrived families with livelihood support and community information. Despite extensive legislation and guidelines that must be followed, the Social Service Act provides social workers discretion to make individual decisions based on the client's situation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden. / The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

No description available.

The purpose of this study is to explore how social workers in financial assistance describe their work situation. The aim is also to investigate how social workers in financial assistance describe their discretion and whether there is a relationship between their work situation and discretion. A qualitative method in the form of six semi-structured interviews has been used to obtain relevant empirical data for our study. We interviewed six social workers in the field of financial assistance with different levels of experience. The social workers who participated work either in the financial assistance intake unit or ongoing financial assistance for clients of varying ages who apply for continued financial assistance each month. Our study shows that social workers in financial assistance have different definitions of discretion. The first definition of discretion implies that social workers' discretion is created and adjusted by various factors such as laws, management and supervisors, personal preferences and clients. The second definition describes discretion as a right that comes with working as a social worker on financial assistance and implies that discretion is explored and tested in the work by the social worker himself. Our study also shows that the work situation of a social worker in financial assistance and their discretion influence each other. Greater discretion has a positive effect on the social worker's work situation and limited discretion has the opposite effect. A heavy workload and lack of time, while management and supervisors try to impose constraints on the social worker, have a negative impact on a social worker's discretion. This in turn leads to stress for social workers in financial assistance. The results of the study also show that factors such as experience and room for interpretation of the law increase the discretion, which contributes to a more positive attitude towards social workers’ work situation.

Individuals with a foreign background are particularly financially exposed group in society,who are more likely to receive financial assistance. This study investigates long-term welfarerecipients with a foreign background and their path to self-sufficiency from the perspective ofthe social workers. The study answers two main questions: Firstly, what factors contribute tolong-term acceptance of aid among individuals with a foreign background? Secondly, whatdoes social workers' work look like with long-term welfare recipients with a foreignbackground? The study is based on a qualitative methodological approach, through semi-structured interviews with five social workers from various municipalities within theStockholm area who work within their respective units for financial assistance. The empirical data have been processed with thematic analysis, and the presented results havebeen analyzed with the theoretical frameworks of capital theory and empowerment. Theresults of this study show that both individual- and structural factors can contribute toindividuals with a foreign background getting stuck as long-term welfare recipients. Some ofthe factors are, for example, lack of language skills, low education level, segregation, alimited social network and the demands of the labor market. The results also show that socialworkers' work with long-term welfare recipients who have foreign background is mainlyabout motivational work and finding new individual-strengthening ways to help the clientsbreak their dependence on benefits, where the work can be particularly challenging with thistarget group. In conclusion, this study has contributed to an enhanced understanding of along-term welfare recipients among individuals with a foreign background and how socialworkers work in relation to these clients. / Individer med utländsk bakgrund är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp i samhället som istörre utsträckning blir aktuella för att erhålla ekonomiskt bistånd. Syftet med denna studie äratt undersöka långvariga biståndstagare med utländsk bakgrund och deras väg ut till egenförsörjning utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien besvarar de två framtagnafrågeställningarna; Vilka faktorer bidrar till ett långvarigt biståndstagande hos individer medutländsk bakgrund? och Hur ser socialsekreterarnas arbete ut med långvariga biståndstagarehos individer med utländsk bakgrund? En kvalitativ metod är grunden för empirin i dennastudie genom semistrukurerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inomenheten för ekonomiskt bistånd i olika kommuner inom Stockholmsområdet.  Empirin har bearbetats med tematisk analys där det presenterade resultatet sedan haranalyserats med stöd av de två teoretiska utgångspunkterna kapitalteorin och empowerment.Denna studies resultat visar att både individuella och strukturella faktorer kan bidra till attindivider med utländsk bakgrund fastnar i ett långvarigt biståndstagande. Några av defaktorerna är exempelvis bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå, segregation,begränsat socialt nätverk och arbetsmarknadens krav. Dessutom visar resultaten attsocialsekreterarnas arbete med de långvariga biståndstagarna som har utländsk bakgrundfrämst handlar om motiverande arbete och hitta nya individstärkande vägar för att hjälpaklienterna att bryta sitt bidragsberoende, där arbetet kan vara särskilt utmanande med dennamålgrupp. Denna studie har därmed givit ökad kunskap om långvariga biståndstagare blandindivider med utländsk bakgrund och hur socialsekreterare arbetar i relation till dessaklienter.

Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.

Children whose families live in economic hardship tend not to participate in social activitiesthat involve money. Economically disadvantaged children are described as those who, due toinsufficient financial resources, have difficulty living a life similar to other children in thesame community. Social workers are legally obligated to specifically consider the bestinterests of the child in measures concerning children and to use both the Social Services Actand the Convention on the Rights of the Child in their decisions. Thus, a social worker isobliged to consider the child's rights, the child's perspective, and the child's best interests intheir work. The purpose of this study is to investigate how social workers in financial aid usetheir discretion to protect children's rights in accordance with the four core principles of theConvention on the Rights of the Child. The study employs a qualitative method withsemi-structured interviews to obtain the perceptions of two different professional groups onwhether social workers in financial aid are considered to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child and whether they believe that social workers usetheir discretion sufficiently to consider children's rights. The collected empirical material wasthen analyzed in various themes connected with previous research and Lipsky's theories ondiscretion and street-level bureaucracy. Research indicates that social workers in financial aidfail to use their discretion to protect the child's rights and to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child. The study revealed results indicating that socialworkers' decisions regarding children can be influenced by the organization's management, asenior social worker, lack of knowledge, ambiguities in guidelines within the organization,and the absence of child participation in decisions affecting them. Furthermore, it was foundthat social workers' individualized assessments and priorities were crucial in how they choseto use their own discretion. With more opportunities for education on the child's perspectiveand child rights and a developing practice on how children's rights should be considered andapplied in financial aid work, social workers can help prevent more children from becomingvulnerable and experiencing the consequences of such vulnerability. / Barn vars familjer lever i ekonomisk utsatthet tenderar att inte delta i sociala aktiviteter sominkluderar pengar. Ekonomiskt utsatta barn beskrivs vara barn med anledning av otillräckligaekonomiska resurser och har därmed svårigheter med att leva ett likadant liv likt andra barnsom lever i samma samhälle. Socialsekreterare har en skyldighet enligt lag att särskilt beaktabarnets bästa vid åtgärder som rör barn och använda sig av både socialtjänstlagen ochbarnkonventionen vid beslut. En socialsekreterare har därmed skyldighet att beakta barnetsrättigheter, beakta barnperspektivet samt barnets bästa i arbetet. Studiens syfte är attundersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder sitt handlingsutrymme föratt tillvara barnens rättigheter i enlighet med Barnkonventionens fyra grundprinciper. Studienanvänder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få de två olikayrkesgruppers uppfattningar om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd anses leva upp tillbarnkonventionens fyra grundprinciper samt om de anser att socialsekreterare använder sitthandlingsutrymme tillräckligt för att ta hänsyn till barnens rättigheter. Det insamladeempiriska materialet analyserades sedan i olika teman som anknöts med tidigare forskningoch Lipskys teorier om handlingsutrymme och teori om gräsrotsbyråkrater. Undersökningarpekar på att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete att använda sitthandlingsutrymme för att tillvarata barnets rättigheter samt leva upp till barnkonventionensfyra grundprinciper. Studien fick fram ett resultat som pekade på att socialsekreterarensbeslut rörande barn kan påverkas av organisationens ledning, en förste socialsekreterare,kunskapsbrist, otydligheter i riktlinjer i verksamheten samt inte har barn delaktiga i beslutsom rör dem. Det framkom dessutom att socialsekreterarnas individanpassade prövningar ochprioriteringar var avgörande för hur de väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Medfler möjligheter till utbildning inom barnperspektivet och barnets rättigheter och enutvecklande verksamhet om hur barns rättigheter ska beaktas och tillämpas i arbetet inomekonomiskt bistånd kan socialsekreterare bidra till att hindra flera barn att bli utsatta och attuppleva konsekvenserna av vad utsattheten för med sig.