In January 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law, whichled to a number of questions about whether the children's rights are affected within socialservices. The purpose of the study was to create an understanding of how social workersconsider the child's perspective in the handling of matters relating to financial assistance. Weused a qualitative method choice, where we collected empirical evidence with the help of sixinterviews with social workers in four different municipalities. An analysis was made using thetheoretical concept of discretion. The result showed that children in financial assistance werepaid attention to through their guardians and the child's perspective was presented only in urgentsituations, for example eviction prevention work. The results also showed that the socialworker's discretion is limited by the company's laws, rules and guidelines. On the other hand,the child's perspective is mentioned in the municipality's guidelines, but in an unclear way. Theconclusion of this study raised further questions about how children's participation and how achild's perspective can be integrated into the practical work within financial assistance. / Januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket föranledde ett antal frågor kringhuruvida barnets rättigheter påverkas inom socialtjänsten. Syftet med studien var att skapa enförståelse om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i handläggningen av ärenden somrör ekonomiskt bistånd. Vi använde oss utav en kvalitativ metod där samlade vi in empiri medhjälp av sex intervjuer med socialsekreterare i fyra olika kommuner. En analys gjordes medhjälp av det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att barn inomekonomiskt bistånd uppmärksammades genom sina vårdnadshavare och barnperspektivetframfördes endast vid akuta situationer, exempelvis vräkningsförebyggande arbete. Resultatetvisade också att socialsekreterares handlingsutrymme är begränsad av verksamhets lagar, regleroch riktlinjer. Däremot omnämns barnperspektivet i kommunens riktlinjer men på ett otydligtsätt. Slutsatsen av denna studie väckte ytterligare fråga kring hur barns delaktighet och hur ettbarnperspektiv kan integreras i det praktiska arbetet inom ekonomiskt bistånd.

Socialsekreterare är den förmedlande gruppen mellan välfärdsstaten och klienter i Sverige, därför blev det viktigt att studera dessa miljöer. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare ser på vilka möjligheter de som erhåller ekonomiskt bistånd har för att kunna avstå/lämna biståndet och om möjligheterna skiljer sig åt mellan vita och icke-vita. För att besvara syftet genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det transkriberade materialet. Vi anlade ett konstruktivistiskt perspektiv på begreppen vit och icke-vit. Klientskapande och rasism används för att analysera vår empiri. Studiens resultat visar att socialsekreterarna konstruerade alla icke-vita till flyktingar och alla vita till svenskar. Utifrån detta, visade resultatet att icke-vita hade sämre förutsättningar att ta sig ur ekonomiskt bistånd på grund av att de inte kunde “rätt” språk och därför inte kunde etablera sig på arbetsmarknaden. Därav innehöll mycket av planeringen för icke-vita att gå på “Svenska För Invandrare”. Vita var främst dem som hade ett missbruk men planeringen för dem var däremot att få ut dem direkt på arbetsmarknaden. Resultatet visade även skillnader på vilka möjligheter som fanns för vita och icke-vita hade för att bli självförsörjande, där icke-vita anses ha sämre möjligheter. Det kunde visa sig i form av brist på information på andra språk vilket resulterade i att icke-vita hade svårare att förstå det svenska systemet.

Syftet med studien var att undersöka vad arbetssökande upplever motiverar dem till egen försörjning genom arbetstagande med utgångspunkt i jobbstimulansen och andra metoder inspirerade av motivationsteorierna Self-Efficacy Theory och Self-Determination Theory. Inspiration till studien uppkom ur ett intresse för- och ifrågasättande av reformen som beskrivs i 4 kap. 1b § Socialtjänstlagen (2001:453), även kallad jobbstimulansen, vars införande bland annat syftade till att göra det lönsamt för arbetssökande biståndstagare att ta ett arbete, men som kan anses fått andra negativa effekter (Socialstyrelsen 2016). Jobbstimulansen är fortsatt en del av socialtjänstens arbete utan tydliga belägg för att modellen faktiskt gör det den ska; motivera individer ut i arbete. Detta föranledde studiens övergripande frågeställning: Vad upplever arbetssökande motiverar dem till egen försörjning genom arbetstagande?  För att besvara syftet och dess frågeställningar genomfördes en vinjettstudie med inomgruppsdesign där respondenterna var eller har varit arbetssökande. Studiens resultat indikerar att inre motivationsincitament upplevs mer motiverande än yttre ekonomiska incitament vilket således står i kontrast till nuvarande lagstiftad metod. Vidare belyser studien att det finns andra metoder som kan fungera bättre än jobbstimulansen samt vilka teoretiska grunder detta kan baseras på. Trots att studien kan anses vara experimentell och bitvis fiktiv då vi endast mäter grad av upplevd motivation och inte faktisk motivation kan resultatet anses vara intressant då den motsätter sig nuvarande metod samt påbörjar ett utforskande av motivationsarbete inom socialtjänsten. / The aim of the study was to examine what unemployed job seekers experiences create motivation toward self-sufficiency trough employment in relation to the current statutory method jobbstimulansen (the Job Stimulus) and other methods inspired by motivational theories such as the Self-Efficacy Theory and the Self-Determination Theory. Inspiration for the study arose from an interest in- and a questioning of the reform described in 4. Ch. 1b § of Socialtjänstlagen (2001:453), known as the Job Stimulus. The insertion of which aimed, among other things, at making it profitable for job seekers to take a job can be considered to have had other negative effects (Socialstyrelsen 2016). The Job Stimulus is still part of the Social Services' work without clear evidence that the model does what it is supposed to; motivate individuals into work. This led to the study's overarching question: What do job seekers feel motivates them toward self- sufficiency through employment? To answer the purpose and its questions we made a vignette study where the respondents currently are or have been unemployed. The result of the study indicates that internal motivational incentives are perceived as more motivating than external financial incentives, which thus contrasts with the current statutory method. Furthermore, the study illuminates alternative methods that may prove more effective than the Job Stimulus, along with the theoretical underpinnings supporting these approaches. Although the study may be considered a bit experimental and partially fictitious as we only measure the perceived degree of motivation and not actual motivation, the result can be considered interesting as it opposes the current method and begins an exploration of motivational work within the Social Services.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd. / In this qualitative study, we have chosen to examine how the Financial Assistance Unit works with preventive measures as to avoid that financial assistance is permitted to become a social heritage that runs in generations. The context of this study is based on interviews with social workers who have experience in the field. The collected materials have been analyzed based on the social learning theory as an attempt to understand how social legacy can be passed between generations. As a complement to the theory, we have also adressed the children's perspective in the analysis since the children are a big part of the study. This study demonstrates and confirms that long-term financial assistance may pass between generations. Further this study also shows how the preventive efforts for these families take place inside the Financial Assistance Unit.

Digitaliseringen har påverkat samhället i sin helhet, men det saknas aktuell forskning om digitaliseringen av socialt arbete. Därför har vi valt att kartlägga och diskutera området - empiriskt och teoretiskt. Studien ämnar kartlägga och jämföra socialtjänstens kommunala webbsidor kring den information som berör ekonomiskt bistånd, med koppling till rådande lagstiftning, mediateori och språkets betydelse. Studien studerar kommunernas användning av e-tjänster kopplade till ekonomiskt bistånd, sett till jämlikhet och tillgänglighet. Empirin, vilken inhämtats från tio svenska kommunala webbsidor med inriktning ekonomiskt bistånd, analyseras genom kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med kvantifiering, genom frekvensanalys. Analysen tydliggjorde en domän; tillgänglighet, och två teman; information och kommunikation. Studien utgår från teorin om den andra mediaåldern, McDonaldisering, semiotik och isomorfism. Semiotisk teori har bidragit till att granska det latenta och manifesta, isomorfism för att förklara skillnader och likheter, samt McDonaldisation för att upptäcka effektivisering. Studiens resultat påvisar både likheter och skillnader mellan kommunerna. Skillnader återfinns i förhållning till tillgänglighet, begriplighet, samt hantering av lagstiftning. Vad gäller likheter tenderar informationen på webbsidorna att baseras på Socialtjänstlagen, kommunerna beskriver ansökningsprocessen på liknande sätt, samt att informationen är begränsad till svenska. Studiens resultat diskuterar tillgänglighet sett till kommunikation och information. Resultatet relateras till jämlikhet genom tillgång till e-tjänster inom socialtjänstens ekonomiska bistånd samt möjligheter till empowerment. Studiens resultat anger att fortsatt forskning behövs kring digitalisering och e-tjänster i socialt arbete, bland annat utifrån brukar- och personalperspektiv. / The digitalizing has affected the community as a whole, but current research about social work and its digitalization is lacking. Because of which, we have chosen to study and discuss this area - empirical and theoretical. This study aims to analyze and compare social services municipal websites regarding information about financial aid related to the current legislation, media theory and the importance of language. This study scrutinizes, through equality and availability, the usage of e-services regarding financial aid in municipals. The empirical data, which is gathered from ten Swedish municipal websites regarding financial aid, is analyzed by qualitative content analysis complemented by quantification, through frequency analysis. From the analysis a domain emerged; availability, and two themes; information and communication. This study has its base in The second media age, McDonaldization, semiotics and isomorfism. The theory of semiotics has contributed to a review regarding latent and manifest information, isomorfism to explain differences and similarities, and McDonaldization to explore efficiency. The result of the study indicates both similarities and differences among the websites. Differences were found concerning availability, intelligibility, and the usage of legislation. Similarities tend to exist in which the information on the websites were based on Social Services act, the municipals described the application process similar, and the information was limited to Swedish language. The result of the study discuss availability regarding communication and information. The result relates to equality through access to e-services within social services financial aid and opportunities to empowerment. The result of this study specify the need of proceeded research concerning digitalizing and e-services within social services, among other things on user and personnel perspective.

Uppsatsen syftade till att undersöka hur olika socialsekreterare resonerade i sina bedömningar inom ekonomiskt bistånd samt hur socialsekreterarna uppfattade och tillämpade sitt handlingsutrymme. Fem socialsekreterare intervjuades i en kvalitativ intervjustudie där även två vinjettfall ingick. Resultatet påvisade viss variation i resonemang och bedömningar samt att tid, ärendebelastning och samverkan med andra myndigheter enligt socialsekreterarna hade störst inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet motsade en del tidigare forskning, genom att organisatoriska kontrollmekanismer inom socialt arbete även kan upplevas som positivt för socialarbetarnas handlingsutrymme. Generellt sett kände sig majoriteten av socialsekreterare tämligen fria i sin yrkesutövning. Skillnader i socialsekreterarnas resonemang analyserades samt diskuterades. Vissa socialsekreterare tillämpade ett tämligen byråkratiskt förhållningssätt gentemot klienter och deras ansökningar, medan andra socialsekreterare fokuserade på alliansbyggande i sina bedömningar och resonemang. Utrymmet för socialsekreterarna att själva välja vilket förhållningssätt de önskade inta föreföll vara stort. / The aim of the study was to examine how social workers working with income support reasoned in their assessments and to examine how they perceived and applied their discretion. Five social workers were interviewed in a qualitative study, which also included two vignettes. Results showed that reasoning and assessments varied to some extent. The social workers described time, caseload and collaboration with other authorities as challenges, limiting their discretion. The results contradicted some previous research, as the social workers described positive aspects of organisational control mechanisms in relation to discretion. Generally they all felt rather free in the exercise of their profession. Differences in social workers reasoning were analysed and discussed. Some social workers applied a rather bureaucratic approach regarding clients, whilst others focused more on alliance building in their assessments. There seemed to be room to choose which approach to take depending on the social worker’s perception of the situation.

<p>The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.</p>

<p>Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts. Trots att samtliga kommuner finner stöd för sina motiveringar i lag och allmänna råd framgår det av resultatet att dessa har tolkats på olika sätt. Eftersom respondenterna ombads att motivera sina bedömningar och beslut utifrån kommunens lokala riktlinjer och direktiv tros dessa också ligga till grund för de variationer som uppstått. Detta gör att den kommunala självstyrelsen kan problematiseras ur ett rättssäkerhetsperspektiv. En diskussion förs om huruvida en ökad detaljstyrning skulle kunna bidra till en ökad rättsäkerhet, men också vilka konsekvenser en sådan rättslig reglering skulle kunna innebära för det sociala arbetet som profession.</p> / <p>This study aims to examine variations in assessments and decisions on financial assistance based on the significance of the local guidelines for these. According to the purpose, and with support by previous research in the field, a vignette study was chosen as a method. An identical scenario, reflecting an application for financial assistance, was sent to all municipalities in Västra Götaland County, with the exception of the municipality of Gothenburg. The vignette was addressed to social workers who are working daily with processing of economic assistance. Totaly was responses from 16 different municipalities received. The results demonstrate significant differences in both assessments and decisions between the various municipalities, which verifies the previous studies performed. Despite the fact that all the municipalities found support for their justification in law and general guidance, it appear in the results that they have been interpreted in different ways. Since the respondents were asked to base their judgments and decisions on the local guidelines, it is believed that these also form the basis of the variations encountered. Because of the big variations between municipalities a problematisation of the legal security can be made. A final discussion is made about wether an increased legal regulation could contribute to a greater legal security, but also what implications of such a regulation could mean for the social work as a profession.</p>

The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.