Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter. En anledning till detta kan vara att det inte finns ett internationellt ramverk för hur hållbarhetsrapporterna skall se ut, att det är företagets egna ambitioner för hur mycket resurser de vill lägga ner på forskning och utveckling.

En förändring i det svenska välfärdssystemet har pågått sedan 1990-talet, ett årtionde som i många fall anses vara en brytpunkt för den svenska välfärden. De kommande decennierna efter 1990-talet har kännetecknats av ett välfärdssystem som har blivit allt mer nermonterat. En stark utveckling av arbetslinjen (workfare) har ersatt den välkända svenska välfärdsmodellen. I dagens välfärdssystem har tidigare studier en enad bild om hur individer i utsatthet och fattigdom tenderar att falla mellan skyddsnätet och hamnar allt längre ifrån samhället. Baserat på sju semistrukturerade intervjuer med personal på ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten och med personal från stadsmissionen visar resultatet på en ökad ojämlikhet i samhället, där individer i utsatthet får en allt mer komplex problematik. De krav som ställs på de allra mest utsatta är för höga och inte alltid möjliga att genomföra. Samhället har svårt att nå individerna på deras behovsnivå och när offentlig sektor misslyckas får den tredje sektorn så som stadsmissionerna ta över. En studie som berör hur det strukturella blir individuellt och hur individer på flera olika sätt faller mellan stolarna och hamnar hos stadsmissionens verksamheter. / A change in the Swedish welfare system has been going on since the 1990s, a year that in many cases is seen as a breakpoint for the Swedish welfare. The coming decades after the 1990s have been characterized by a welfare system that has been increasingly dismantled and a strong development of the workfare has replaced the well-known Swedish welfare. In today's welfare system, previous studies have a united picture of how individuals in vulnerability and poverty tend to fall between the safety net and end up increasingly further from society. Increased inequality is described in the study and the demands placed on the most vulnerable are too high for them to be able to see the ones that are possible to implement. It is difficult for society to reach the individuals at their level and when the public sector fails, the third sector such as Non-profit organizations take over. A study that deals with how the structural becomes individual and how individuals ends up with Non-profit organizations when the public sector fails.

Economic violence is a relatively unexplored subject even though it is often a part of occuring intimate partner violence. Therefore it is of concern to acknowledge how the swedish social services’ take part in this form of violence in their work. By law the swedish social services’ are the responsible authorities for victims of intimate partner violence to seek help and support. Although according to previous research on the subject, women feel like receiving help from the social services is not always an option for them. Women often feel powerless in meetings with a person of authority. This study aims to gain knowledge of the support given by the social services to women who are survivors of domestic abuse and further focus on economic abuse. There is also an understanding that non profit organizations (NGO’s) are a big contributor to helping survivors of domestic violence even though the law states the responsibility lays on a government body. Responsibility for the victims will therefore be another focus for further understanding of why NGO’s have taken on a helping role in society. A result from qualitative interviews on the subjects, with social workers from seven different municipalities, shows that there is a great variation between how social workers take on this kind of issue. The knowledge and experiences with handling cases of economic abuse vary between the different municipalities. Often the size of a municipality and lack of resources is a significant factor to what kind of help the municipality can offer. Working with and helping women who are survivors of economic abuse is complex. The social services and women shelters both work to help and try to find solutions for the problem.

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR. We aim to examine whether leaders in major Swedish banks can use their leadership to influence CSR. This study is based on a qualitative research method and the deductive approach was applied. Our primary data was collected through four personal interviews with five respondents. We achieved our purpose by exploring managers'/leaders' attitudes about and interest in CSR. Thereby, we got an insight in whether leaders can create conditions for sustainable development. The four major banks that we have been studying are Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, all of them located in Halmstad. The result was analyzed based on the concepts of communication, business ethics/values and leadership. The study has demonstrated that leadership possessed by the leaders within major Swedish banks can be used to influence CSR, using three factors: communication, values and transformational leadership. This way, a leader may be able to create a solid base for CSR, increase understanding and also motivate employees' commitment and awareness of CSR.

När den svenska regeringen beslöt sig för att sänka restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sänka priserna på måltiderna, nyanställa och eliminera svartjobb. Vid en sänkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgång som de själva får avgöra hur det kommer disponeras. Denna studie ämnar ta reda på vilka effekter momssänkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangägarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkätundersökning med restaurangägare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgångspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangägare valt att använda det ekonomiska utrymmet till att nyanställa, sänka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder på att det finns en spridning över hur restaurangägarna handlat. Faktorer som kan vara av betydelse över hur restauranger agerar är företagets storlek och form samt hur konkurrenterna i dess omgivning agerar. / When the Swedish government decided to cut the restaurant VAT January 1st, 2012, was made for the purpose of encouraging the restaurant industry. In turn, the restaurants would choose to lower the prices of meals, hire new employees and eliminate illegal work. When VAT is lowered it releases capital, an additional financial fund. For the restaurants it’s an asset, which they can determine how it should be allocated. This study aims to determine the effects of VAT reduction on the industry and how restaurant owners have chosen to make with the additional funds. The material has been obtained by conducting a survey with restaurant owners, interviewing the restaurant union and the industry association Visita. With starting points in economic theories and previous studies on other VAT reductions, the study shows that restaurant owners have chosen to use the economic funds to create new jobs, lowering meal prices, renovations or to improve profit margins. This indicates that there is dispersion among the opportunities restaurant owners have chosen. Elements that could have importance in the actions of restaurant, is the size and form of the business, and the performance of the competition nearby.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm’s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law. The results of the thesis pointed out differences between the municipalities concerning the assessment of social assistance to purposes included in "other living expenses". The differences that appeared in the thesis was due to that the social services act is as a framework law, which allows local adjustments and has a general construction with vague concepts. The differences between municipalities make the administration of the social assistance turn out different for the client depending in which municipality he/she lives in. The results of the thesis showed that municipal guidelines did neither contribute to uniform the assessment of social assistance in Sweden, as intended nor raised the rule of law.

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration. We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach. Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach. Furthermore it shows a need for more reflection of all factors of the meeting in its context.  But these abilities are by no means obvious.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på.  Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan?  Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats. Den teoretiska referensramen som uppsatsen har utgått ifrån är CSR , ett begrepp som beskriver de tre ansvarsområdena ekonomi, socialt och miljö. Dessa tre områden är i grunden TBL (tripple bottom line). En stor del av teoridelen består av GRI:s riktlinjer och ramverk som även de bygger på TBL:s tre byggstenar.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

The purpose of this study has been to analyze whether the asymmetric power may increase or decrease between citizens and authorities, based on authorities choice of language and appeal. A qualitative approach has been used as a method, with a qualitative content analysis as a base and qualitative interviews as a complement. In order to collect the empirical material, a qualitative content analysis has been made on 20 different municipalities' websites, where the introduction of financial aid has been analyzed. The theoretical point of departure has been powerposition and Ervin Goffman’s view on stigma, shame and guilt. Research shows that authorities have the opportunity to take power and control of citizens already in the offer of support. The authority has the power to design the text and therefore also the power to decide and determine its limits. Based on the language selection found on the websites, recipients  are  included or excluded by the texts chosen language and appeal. The result shows that the chosen language and appeal on websites may risk to increase the asymmetric power relationship between authorities and citizens.