Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare vid enheten ekonomiskt bistånd ser på det förebyggande arbetet med barnfamiljer som uppbär ekonomiskt bistånd, för att motverka att barnen själva blir bidragstagare i framtiden. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys. Resultatet av studien visar att socialsekreterarna anser att det förebyggande arbetet bör fokusera på att arbeta med föräldrarna, genom att se till att de så fort som möjligt kommer ut i självförsörjning och ge dem stöd i att vara goda förebilder för sina barn. Vidare visar resultatet att socialsekreterarna anser att det är önskvärt att arbeta mer förebyggande, men att det behövs en omorganisation inom kommunen för att möjliggöra ett effektivt förebyggande arbete. / The purpose of the study was to examine how social workers at the unit for financial assistance look at the preventive work with families receiving financial assistance, to prevent the children from becoming beneficiaries themselves in the future. The study was based on a qualitative approach, where semi-structured interviews was used as method for data collection. Thematic analysis was used to analyse the collected material. The result of the study shows that the social workers believe that the preventive work should focus on the parents, by assisting them to as soon as possible reach self-sufficiency and support them to be good role models for their children. Further, the result show that the social workers wish to work more preventive, but that a reorganization in the municipality is required to enable an effective preventive work.

The aim of this study is to investigate how administrators of financial aid experience that legislation and municipal guidelines take a children’s rights perspective into consideration, and whether there, within the organizational structure and its norms, is room for maneuvering in order to meet the needs of children. A children’s perspective has since long been included in Socialtjänstlagen and has only gotten stronger since The Convention on the Rights of the Child became a part of Swedish legislation. According to research prior to this study the public debate has been lively as to what is an acceptable living standard for children and whether or not the conditions should be allowed to be affected by the limited recourses of the guardians. The results of the study show how the financial aids administration mainly focuses on an adult perspective where demands on guardians sometimes trump the needs of children. Furthermore, the study shows that there is no unanimous answer to what can be considered a reasonable standard of living for children. This causes administrators of financial aid to be caught between two contradictory sensations. On the one hand they feel relatively free in how they can maneuver within the guidelines given by the organization, on the other hand they are restrained by national guidelines. In summary it is apparent that the children’s rights perspective within financial aid is dependent on a large number of parameters ranging from the individual human standpoint to the national and formal ones, all of which need to be taken into consideration.

Sverige har en vision om att digitalisera samtliga delar av den offentliga sektorn, med målet att uppnå en god hälsa och välfärd för hela befolkningen. De verksamheter som allt mer blir föremål för digitalisering är bland annat verksamheter som handlägger ärenden om ekonomiskt bistånd. Syftet med denna undersökning är att försöka få svar på hur digitaliseringen av ansökan om ekonomiskt bistånd påverkar det sociala arbetet och klienterna. För att få svar på detta har vi skickat webbenkäter till 15 olika verksamheter för ekonomiskt bistånd i Sverige. Resultatet visar att handläggarna övervägande ser positivt på den digitala utvecklingen där de menar att handläggningen blivit enklare och mer effektiv. Det framkommer även att handläggarna blivit tilldelade fler klienter än tidigare där tiden med varje enskild klient har minskat. En begränsning som är framträdande gällande digitaliseringen av ansökan är att enskilda som inte har tillgång till de digitala verktyg som krävs blir hänvisade att ansöka via pappersansökan. Våra resultat visar att digitaliseringen kan bidra till ett mer effektivt och för klienterna mer lättillgängligt socialt arbete men som behöver utvecklas för att kunna inkludera alla medborgare i det svenska samhället. / Sweden has a vision of digitizing all domains of the public sector, with a goal of achieving good health and welfare for the entire population. The organizations that are increasingly becoming the subject of digitalization are, among other things, those that deal with financial aid matters. The purpose of this study is to investigate how the digitalization of the application for financial aid affects the social work and its clients. To answer this, we have sent out web surveys to 15 financial aid organizations in Sweden. The results show that the social workers for the most part are positive concerning the digitalization since the application process has become easier and more efficient. The social workers express that they have been assigned more clients than before and that they have gotten less time with each individual client. One prominent limitation regarding the digitalization of the application is when individuals who do not possess the digital tools required to apply have to apply via paper application. Our results show that digitalization can contribute to social work being more efficient and easily accessible for clients. Thus, for it to be accessible for the whole Swedish population more development needs to be done.

För ungdomar med föräldrar i ekonomisk utsatthet kan det vara svårt att veta vilket stöd som finns. Samtidigt är det en tid då man ska försöka ta sig in i vuxenlivet och man kanske funderar på att hoppa av gymnasiet för att leta arbete. Uppsatsen ämnade sig åt syftet om att undersöka vilka, om några alls, strategier socialt arbete kan ge till ungdomar i ekonomisk utsatthet och hur dessa strategier beskrivs i riktlinjer från Socialtjänsten, för de som ännu inte fullt kan delta på arbetsmarknaden. Främst för vilka möjligheter de har till att bidra till det egna hushållets ekonomi. Specifikt gjordes detta i en dokumentanalys som ämnar svara på frågorna: vilken/vilka strategi/er erbjuds ungdomar i ekonomisk utsatthet som har kontakt med socialtjänst? Och går det att utläsa någon översiktlig bild av hur Socialtjänsten ser på ungdomar i ekonomisk utsatthet utifrån socialtjänsters riktlinjer? I datan framgick det att väldigt få riktlinjer riktar sig helt mot ungdomar. Resultatet visade på att Socialtjänsten sysslar med aktivering för ungdomar för att motverka långtidsberoende av socialt bidragstagande. Riktlinjerna som fokuserar på ungdomar lutar hårt på föräldrarnas försörjningsskyldighet som skyddsnät och ger inte mycket utrymme för ungdomen att bidra till hushållet. Slutsatsen blev att ungdomar är en målgrupp som behöver mer utrymme i riktlinjerna för att undvika att hamna i ett långtidsberoende av socialt bidrag och att det krävs mer övergripande studier för att se vilka strategier som kan hjälpa ungdomar i ekonomisk utsatthet att ta sig ur ekonomisk utsatthet. / For youths with parents in economically vulnerability it can be hard to know what support there is. At the same time, it’s a time when you are trying to get into the adulthood and might be considering dropping out of high school to look for work. The essay dedicated itself to the purpose of investigating which, if any, strategies social work can give to youths in economical vulnerability and how these strategies are described in guidelines from social services, for those who cannot yet fully participate on the job market. Firstly, what possibilities do they have to contribute to the household’s economy. Specifically, this was done in a document analysis that aims to answer the questions: What/which strategy/ies are offered to youths in economical vulnerability that has contact with social services? And can a clear picture of how social services view youths in economical vulnerability be discerned from the social services guidelines? In the data it’s clear that very few guidelines are entirely focused on youths. The results show that social services are involved in activation for youths to counteract long-term dependence on social benefits. The guidelines that are focused on youths, lean heavily on the parent’s liability to provide as a protective measure and doesn’t provide a space for the youth to contribute to the household. The conclusion is that youths is a target group that needs more space in the guidelines to avoid ending up in a long-term dependence on social benefits and that it requires more overarching studies to see what strategies can help youths in economical vulnerability, to escape that economical vulnerability.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den diskursiva konstruktionen av ekonomiskt bistånd som yttersta skyddsnät inom ramen för handläggning och bedömning. För att besvara syftet har gruppintervjuer med handläggare på ekonomiskt bistånd genomförts. Vid intervjuerna har tre vinjetter presenterats som handläggarna fått möjlighet att diskutera. I uppsatsen används Laclau och Mouffes diskursteori som teori och analysmetod. Vår studie visar på konstruktioner av ekonomiskt bistånd som det yttersta skyddsnätet i form av tre diskurser; diskursen om ett yttersta skyddsnät då alla andra möjligheter är uttömda, diskursen om ett yttersta skyddsnät mot någonting samt diskursen om ett yttersta skyddsnät när andra välfärdssystem brister. Vi har identifierat den första diskursen, med betoning på klientens skyldigheter och egna ansvar, som hegemonisk. I den andra diskursen betonas klientens rättigheter och hjälpbehov samt handläggarnas ansvar för den enskilde. I den tredje diskursen ligger fokus på kommunens yttersta ansvar för sina invånare när andra välfärdssystem brister. Det finns en motstridighet mellan diskurserna, vilket får konsekvenser för biståndshandläggarna i form av ett komplicerat arbete. Studien visar på variation mellan kommunerna i de diskursiva konstruktionerna, frågan om att stå till arbetsmarknadens förfogande, förmildrande omständigheter samt innebörden av nöd & kris. Variationerna leder till en osäkerhet för den biståndssökande avseende utfallet på ansökan om ekonomiskt bistånd. Vår studie visar på potentiella brister i välfärdssystemet och i organiseringen av ekonomiskt bistånd. Vi anser därför att ekonomiskt bistånd kan behöva reformeras i grunden.

Vårt huvudsyfte med denna studie var att öka kunskapen om hur socialsekreterare förhåller sigtill barnperspektivet i sitt arbete med ekonomiskt bistånd. Vi undersökte hur socialsekreterarnaupplevde det nuvarande arbetet, samt hur de önskade att arbeta med barnperspektivet. Studienvar en kvalitativ intervjustudie där empirin grundade sig på sju respondenter, vilka alla varverksamma inom ekonomiskt bistånd som socialsekreterare. För att bearbeta och analysera detinsamlade materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Vi har analyserat empirin med stödav Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultatet visade på attbedömningar utifrån, och beaktande av barnperspektivet skedde på olika sätt och i olika storutsträckning av socialsekreterarna. På flera av respondenternas arbetsplatser fanns det enavsaknad av kunskap i tillämpningen av barnperspektivet. Det uttrycktes, utifrån avsaknad avkunskap kring tillämpningen, ett önskemål om att utöka den. Resultatet visade också på attrespondenterna sällan hade någon direktkontakt med barnen, vilket bekräftade den tidigareforskningen. Därmed framkom ett behov av ett utökat underlag och forskning kring hur man påbästa möjliga sätt bör arbeta med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd i Sverige. / The aim of this study was to contribute to the knowledge of how social workers approach thechild’s perspective in their work with financial aid. We investigated how the social workersexperienced the current ways of work, and how they wished to work, with the child’sperspective. The study was a qualitative interview study where the empirical data was based onseven respondents, which all were operating within financial aid as social workers. To processand analyze the gathered material a qualitative content analysis was done. The data wasanalyzed with the support of Lipsky's theory about street-level bureaucrats and discretion. Theresults showed that the social workers made assessments from, and took consideration of, thechild perspective in different ways. In several of the respondent’s workplaces, there was a lackof knowledge in the application of the child’s perspective, which many of the social workersexpressed a desire to expand their knowledge about. The results also showed that therespondents rarely had any direct contact with the children, which confirms previous research.The conclusion of the study was therefore that there was a need for an expanded basis andresearch on the best possible way of working regarding the child’s perspective in financial aidin Sweden.

Föreliggande arbete kommer att behandla problemet barnfattigdom, vi kommer att belysa problemet genom att se på hur barnkonventionen format beslutsfattandet av ekonomiskt bistånd. Syftet med uppsatsen är titta på hur socialsekreterares handlingsutrymme har formats sedan barnkonventionen blivit svensk lag 1 januari 2020. De centrala frågeställningarna vi vill besvara är för det första hur använder socialsekreterare det relativt nyförvärvade handlingsutrymmet, för det andra har socialsekreterarnas handlingsutrymme formats för att möjliggöra bedömningar utifrån tillämpningen av barnperspektivet? För det tredje har barnkonventionen nått en handlingsmässig tyngd i det arbete som en socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utför i ärenden som rör barn? Resultatet visar att socialsekreterarnas handlingsutrymme har förändrats genom att de kan bevilja ekonomiskt bistånd utifrån barnkonventionen men också att handlingsutrymmet är begränsat utifrån organisationens riktlinjer och att professionens ansvar läggs över på föräldrarna. Handlingsutrymmets förändring ligger också på den yrkeserfarenhet och kunskapen en socialsekreterare har. Resultatet visar också att barnkonventionen inte har nått en riktigt handlingsmässig tyngd för att den inte tillämpats tillräckligt i handlingsutrymmets olika delar. Arbetets resultat visar på en önskan om tydligare riktlinjer och en konkretisering av barnkonventionen som verktyg för att beslut om ekonomiskt bistånd ska vara kunna tas som den kräver. / The present work will address the problem of child poverty. We will discuss the problem by looking at how the Convention on the Rights of the Child is shaped by the decisions on financial assistance. The purpose of the essay is to look at how the discretion of social workers has been shaped since the Convention on the Rights of the Child became Swedish law on the 1st of January 2020. The key questions we want to answer are firstly how social workers use the relatively newly acquired discretion found in the convention, in the practice of using a child perspective? Thirdly, has the Convention on the Rights of the Child reached a weight of action in the work carried out by a social worker in financial assistance in matters concerning children? The results show that the social worker’s use of discretion has changed in a way in which they can grant financial assistance based on the Convention on the Rights of the Child. But also, that the discretion is limited based on the guidelines of the organization and that the responsibility is transferred to parents rather than onto the responsibility of the professional. The change in the discretion is also based on the professional experience and the knowledge a social worker has. The results also show that the Convention on the Rights of the Child has not reached a real weight of action because it is not yet applied sufficiently in the various parts that make up the discretion of a social worker. The results of the paper show a desire for clearer guidelines and a concretization of the Convention on the Rights of the Child as a tool for decisions on financial assistance. This is required if we are to use the convention to the extent it needs.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning. Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra – ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt. Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna. Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen. De största fördelar med miljöcertifieringssystemen på den kommersiella marknaden i Sverige idag verkar vara:  Konkurrensfördelar, som även stärker varumärket och visar att företaget tar sitt miljöansvar.  Framtida hygienfaktor, som gör att företagen väljer att satsa på det redan idag.  Ett lättbegripligt kommunikationsmedel från tredje part. På bostadsmarknaden kan det idag inte observeras någon efterfrågan alls efter miljöcertifierade byggnader enligt de intervjuade. Detta kan till största del förklaras med att de privata konsumenterna än så länge fortfarande efterfrågar andra, mer traditionella faktorer vid val av sin bostad, såsom läge, pris och funktion. Med det underlag vi har samlat in under arbetets gång kan vi inte dra några generella slutsatser, men en trolig utveckling på bostadsmarknaden kan vara att efterfrågan kan komma efter att antalet certifierade byggnader ökar. Över tiden, när det finns tillräckligt många miljöcertifierade byggnader, kan det komma att leda till att det, likt den troliga utvecklingen på den kommersiella marknaden, blir en viktigivfaktor som kommer att övervägas tillsammans med de traditionella faktorerna vid valet av bostad. Utvecklingen av klimatarbetet har hittills huvudsakligen kretsat kring energieffektiviseringsfrågor. Miljöcertifierade byggnader kan i framtiden komma att innebära kvalitetsbyggnader. Det är även troligt att fokus kommer så småningom att flytta från energifrågan till byggnadsmaterial- samt inomhusmiljö aspekter. Medan utvecklingen av miljöcertifieringssystemen sannolikt kommer leda till att även innefatta de ekonomiska och sociala hållbarhetsfaktorerna, vilket innebär en mycket större samverkan mellan allt som finns och händer runt omkring en byggnad och gör den till en spindel i nätet. / Sustainable development has had a growing impact on building and real estate industry during the past two decades and a number of voluntary environmental rating systems for buildings have emerged, including BREEAM and LEED, which today are the two most recognized and international rating systems, whilst the increasing number of countries decide to join the green movement and develop own national environmental rating systems for buildings. To build green and to be able to verify that with a certification stamp is today a significant and visible aspect, but still it is only one side of a much broader approach for sustainable businesses that extends into corporate strategy and leadership, integrated management and reporting and corporate environmental adjustment. Many key stakeholders in these industries are increasingly looking for recognition of their sustainability credentials and started to explore the linkages between sustainability and value. For this purpose the increasing number of construction and real estate companies, investors and corporates are using so-called green buildings or environmental rating systems to set their buildings apart from the rest. A company that today chooses to develop, own or occupy an environmentally rated building will need to decide which system is preferable – a local rating system, which is better suited to the national context, or an international one. The stakeholders of the Swedish building and real estate industry have acted cautiously, despite its advanced environmental work, as regards the application of environmental rating systems, which means that Sweden is currently lagging behind in the number of rated buildings and thus the access to the quantitative database of these which could contribute to a closer examination of the value linkages. We cannot say that the barriers which are considered to hold back the spread of environmental rating systems in Sweden, in the shape of, among others, unwillingness to pay higher production costs when applying these systems, are gone today, but we can note that the increasing number of companies are beginning to feel the dynamics of the development around them and choose to join the green movement. The main benefits of certification systems in the commercial market in Sweden today seem to be:  Competitive benefits that also strengthens the brand and demonstrate that the company takes its environmental responsibility.  Future hygiene factor that makes companies choose to go for it already today.  An easily understandable communication means from a third-party. In the today’s residential market it cannot be observed any demand at all for environmentally rated buildings, according to the interviewees. This can be explained by that the private consumers up to now still are seeking for other, more traditional factors when choosing their accommodation, such as location, price and function. With the information that we have gathered during our work we cannot draw any general conclusions, but a likely development in the residential market can be that demand can come after the number of rated buildings increases. Over time, when there are a sufficient amount of rated buildings, it can lead to that, like the possible development in the commercial market, it will be an important factor that will be considered along with the traditional factors in the choice of accommodation. Environmentally rated buildings may in the future come to mean quality buildings. It is also probable that the focus will eventually move from energy issue to the building materials and indoor environment aspects. While the development of rating systems probably will expand to also include the economic and social sustainability factors, which means a much greater collaboration between all that exists and going on around a building and makes it into a spider in the web.

Enligt den svenska socialtjänstlagen ska allt klientarbete som utförs vara av hög kvalitet (SFS 2001:453). Socialt arbete beskrivs som känslomässigt krävande och därför framställs handledning som ett viktigt stöd för socialarbetare i deras yrkesroll. Syftet med denna studie var att belysa socialsekreterares erfarenheter av extern och intern handledning inom Socialtjänsten. Metoden som valdes för denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika yrkesversamma socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Södra Sverige. Vid analysen av våra resultat tillämpade vi systemteorin baserat på Parrish, Öquist, Pettit och Olsons sammhälsvetenskapliga tillämpning av teorin. Detta för att ilustrera förhållandet mellan handledning och den kunskap som det ger socialsekreteraren samt arbetsmiljön som en cirkulär process. Denna studie fann att socialsekreterare upplever handledning som något positivt. Intern handledning hjälper dem att utföra sina arbetsuppgifter, medan extern handledning hjälper dem på ett emotionellt plan. Dessutom framhäver de socialsekreterare som deltar i denna studie erfarenheter av otillräcklig handledning. Otillräcklig handledning kan uppstå när handledaren saknar kompetens, när tid inte avsätts för handledning eller när den tillhandahållna informationen inte är anvädbar i deras arbete. Detta resulterar i att handledning istället blir en källa till stress. Denna studie har därför försökt lyfta fram vikten av handledning för professonell kompentens samt handledningens betydelse i relation till socialsekreterares funktionalitet på arbetsplatsen. Om handledning utförs på rätt sätt blir det en tillgång för socialsekreterarens yrke. / According to the Swedish social services act, all client work performed should be of high quaitly (SFS 2001:453). Social work is stated as emotinally demanding therefore supervision i described as an essential aid for social workers in their professional role. The aim of this study was therefore to highlight social workers experiences of external and internal supervision within social services. The method chosen for this study was qualitative semistructured interviews with six different professional social workers within economic support int the southern region of Sweden. In analysing our results, we applied the system theory based on Parrish, Öquist, Pettit and Olson's societal application of the theory, to illustrate the relationship between supervision and the knowledge it brings the socialworkers and the atmosphere as a circular process. This study found that social workers experience supervision as something positive. Internal supervision helps them in carrying out their tasks, while external supervision helps them in an emotional sense. Furthermore, the social workers participating in this study highlight experiences regarding inadequate supervision. Inadequate supervision may occur when the supervisor lacks competence, when time is not given for supervision or when the information provided is not useful in their work. This results in supervision becoming a source of stress. This study has therefore attempted to bring out the importance of supervision for professional competence. Also the significance of supervision in relation to social workers functionality in the workplace. I supervision is carried out correctly, it becomes an assest to the social workers profession.

Sammanfattning  Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd arbetar med nyanlända familjer, samt hur socialsekreterare upplever sina förutsättningar att kunna stödja klienterna inom den organisation som de verkar inom. Studien genomfördes med kvalitativ metod där fem socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd intervjuades, där samtliga hade erfarenhet av att jobba med nyanlända familjer. Insamlad empiri bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med stöd av teorierna handlingsutrymme och socialt stöd. Resultatet från studien visade att socialsekreterares arbete med nyanlända familjer bestod av att bevilja ekonomiskt bistånd samt tillhandahålla samhällsinformation till klienten. Samverkan upplevdes av socialsekreterarna fungera mellan de olika enheterna inom den egna organisationen såväl som med andra aktörer. Däremot upplevdes samverkan med Arbetsförmedlingen som bristfällig, särskilt avseende nyanlända klienter med mer omfattande stödbehov. Socialsekreterarna önskade att samhället i stort behöver arbeta med det sociala perspektivet genom att forma insatser där fokus inte enbart ligger på att arbeta mot självförsörjning, utan att arbeta mot att stödja och möta klientens behov. Uppsatsens slutsats var att socialsekreterare på ekonomiskt bistånd upplever att nyanlända familjer är en mångfacetterad klientgrupp med olika förutsättningar och behov. Socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utgör en viktig funktion för att tillhandahålla nyanlända familjer försörjningsstöd och samhällsinformation. Trots omfattande lagstiftning och riktlinjer som måste följas, ger socialtjänstlagen socialsekreterare handlingsutrymme att fatta individuella beslut utifrån klientens situation. / Abstract  The purpose of this study was to investigate how social workers in financial assistance work with newly arrived families, as well as how social workers perceive their conditions to be able to support the clients within their organization. The study was carried out using a qualitative method by interviewing five social workers in financial assistance, all of whom had experience of working with newly arrived families. Empirical data was processed and analyzed applying qualitative content analysis coupled with the theories discretion and social support. The results showed that social workers provide financial assistance and social information to the clients. Cooperation was perceived by the social workers to function between the various units within their own organization as well as with other actors. Although, cooperation with the Swedish Public Employment Service was perceived as lacking, especially regarding newly arrived clients with more extensive support needs. The social workers wished that society at large need to consider the social perspective by shaping efforts where the focus is not solely on working towards self-sufficiency, but working towards supporting and meeting the client's needs. The conclusion of this study was that social workers perceive newly arrived families as a multifaceted clientele, with different capacities and needs. Social workers within financial assistance form an important function in providing newly arrived families with livelihood support and community information. Despite extensive legislation and guidelines that must be followed, the Social Service Act provides social workers discretion to make individual decisions based on the client's situation.