The Swedish welfare society can be advocated as a social safety net with the intention of giving citizens fair living conditions. However, the welfare system has recently undergone fundamental changes regarding its organization and steering within the social image work, where its impact is considered to have received far too little attention.  The overall purpose of the study is to study social workers 'experiences of steering within the social services' exercise of authority. The empirical data has been considered in qualitative interviews and has brought significant knowledge and information about the subject area. The results have shown an overall control within the social authority work, which normalizes and constitutes an impact on how the practical work is conducted and how the feeling of the social work is treated. However, the results of the study have shown various causal explanations that are rooted in trust from the management team, work motives and also the social worker's individual professional experience and competence. Based on the study's analysis, four central themes have been identified and presented as both causal explanations and prerequisites for practical social authority work. These are explained as; steering and the social secretary's work situation, trust-based governance, social work - a knowledge-based practice and steering as instruments. / Det svenska välfärdssamhället kan hävdas inbegripa som ett socialt skyddsnät med intention av att medborgarna får skäliga levnadsförhållanden. Välfärdsystemet har dock på senare tid genomgått grundläggande förändringar avseende dess organisering och styrning inom det sociala myndighetsarbetet, där dess påverkan allt för lite anses uppmärksammats. Studiens övergripande syfte är att studera socialarbetares upplevelser av styrning inom socialtjänstens myndighetsutövning. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och har bringat betydande kunskaper och belysning av ämnesområdet. Resultatet har påvisat en överlagd styrning inom det sociala myndighetsarbetet, som normaliserats och utgör påverkan på hur det praktiska arbetet bedrivs och hur känslan av det sociala arbetet behandlas. Vidare har studiens resultat påvisat diverse orsaksförklaringar som bottnar i konstadsfrågor, tillit från ledningsgruppen, arbetsmotiv men också socialsekreterares individuella yrkeserfarenhet- och kompetens. Utifrån studiens analys har fyra centrala teman identifierats och framställts som både orsaksförklaring och förutsättning för ett praktiskt socialt myndighetsarbete. Dessa förklaras som; styrning och socialsekreterares arbetssituation, brist på tillit, socialt arbete – en kunskapsbaserad praktik och styrning som instrument.

Traditionally, meetings between social workers and clients have taken place physically. Since the 2010s, there has been a digital development which has meant that more calls between social workers and clients take place digitally, for example via telephone, Skype or mobile applications. In the spring of 2020, Sweden’s social services faced a drastic change due to covid-19 caused by the coronavirus SARS-CoV-2. In order to reduce the spread of infection, more and more meetings within the social services have had to take place digitally. This study aimed to investigate the impact and significance of digitalisation, in the form of the digital meeting, in the interaction and meeting between social welfare secretaries and clients in economic aid, viewed from the social welfare secretaries’ perspective.The empirical material has been collected through qualitative interviews with eight social welfare secretaries active within economic aid. With the intention of analyzing the empirical data a theoretical framework has been used, consisting of Goffman's theory of social interaction and new institutional organization theory.The result indicates that there are difficulties in establishing new, but also maintaining existing, relationships with clients when meetings become digital. The interaction between the parties is affected when the physical meeting is absent, especially if the parties cannot see each other. Apart from digital maturity, the digital meeting does not seem to require any other proficiency. The social welfare secretaries continue to describe that the proficiencies they already possess such as sensitivity, compassion and professionalism become more difficult to maintain in digital meetings. At the same time, the results show that digital meetings also have positive effects. It is mainly emphasized that digital meetings are more efficient and accessible than physical meetings. Furthermore, the impact and significance of the digital meeting is also affected by the client’s different conditions.

Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.

When modelling risk in the banking book, a simple capital level approach can fail to capture the interactions between different risk measures or risk classes since they are modelled separately. In this thesis we propose a model for projecting the book value of a run-off balance sheet portfolio of fixed and variable rate loans, while also calculating net interest income, economic value of equity, capital requirement and capital cost within the same model. Using adjoint algorithmic differentiation, we also retrieve the sensitivities of each measure and the balance sheet towards a term structure of zero rates, for the lifetime of the portfolio. The model is an attempt at a holistic approach to modelling interest rate risk in the banking book, and its design allows for extensions to other financial risk classes such as credit risk and liquidity risk. / Vid modellering av risker i bankboken kan en enkel kapitalmodell misslyckas med att fånga interaktionerna mellan olika riskmått eller riskklasser eftersom de modelleras separat. I den här masteruppsatsen föreslår vi en modell för att projicera balansräkningen framåt i tiden för en portfölj av lån med fast och rörlig ränta, och beräknar samtidigt Räntenetto, Ekonomiskt Värde av Eget Kapital, kapitalkrav och kapitalkostnad inom samma modell. Med hjälp av adjoint algoritmisk derivering beräknar vi även känsligheterna för varje mått samt bokfört värde av portföljen mot en terminstruktur av nollräntor under portföljens livstid. Modellen är ett försök att holistisk modellera ränterisk i bankboken, och dess utformning möjliggör utvidgning till andra finansiella riskklasser som kreditrisk och likviditetsrisk.

Social benefits were forecasted to increase by 13 percent to 2022 before the pandemic hit the economy (Prop. 2018/19:1). In the latest forecast it has almost doubled: an increase of 24 percent to 2022 (Prop. 2020/21:1). Youths and immigrants are particularly affected by the downturn, especially since labor market sectors were both groups often have their first job are in the center of attention for government restrictions to lower the spread of Covid-19. These two groups are overrepresented among social benefit recipients when being unemployed (Socialstyrelsen, 2020), since they have not qualified to national unemployment insurances (Rosengren, 2017). The municipal social assistance was intended to be the outermost safety net. Though the transfer should be short-term, over 40 percent of the households receiving social benefits do it for more than ten months, and the share increases[1]. Social benefit could now be considered a complement to national transfers and an extra unemployment benefit for those who are not eligible for the national social safety system on the labor market. Municipalities are allowed to demand participation in different activities – henceforth called activation – as a prerequisite for social benefit eligibility. Under the assumption of full-time activation for social benefit recipients, the difference in leisure between employment or unemployment with activation is zero (0). This affect the cost of labor for the individual, which is usually partly described as the relative value of leisure (non-monetary costs). If it does not cost any leisure to leave unemployment for employment, the disutility of work decrease. Social benefits also reimburse monetary labor costs, such as commuting, wherefore there is no difference in fixed labor costs either. Differences in disposable income is then the only remaining variable to decide the individuals labor supply, according to conventional labor market theory; if the disposable income when working exceed the disposable income when not working, the individual should work. A social benefit recipient is eligible for the job stimulus after six months of social benefit dependency, giving a 25 percent earnings disregard on the net labor income. This is an exception from the usual one-to-one discount (or 100 percent marginal effect) on the transfer when receiving other incomes, such as national transfers or wage. The stimulus is intended to increase the incentives for working and motivate those who are long-term recipients to be active on the labor market[2]. During this time period, all recipients have a larger disposable income if working compared to not working – combined with the other assumptions above, this means all recipients should work when being eligible for job stimulus. Available data (Socialstyrelsen, 2016) shows only 1.8 percent of all recipients actually had labor incomes and got the earnings disregard, inferring a deviation from the expectations of common labor market theory. Meaning there could be an unknown variable in the utility function, decreasing the utility from working more than the utility increase from the job stimulus. There are a variety of possible explanations, such as asymmetric information, stigmatization, matching problems et cetera. In this thesis, the focus will be effort. This is the explanation closest to the standard model, where the disutility of lost leisure due to labor is the centerpiece. In my previous thesis (Rosengren, 2019), I introduced a draft of an effort model. In this model, working came with a larger effort than activation giving rise to a disutility. The income differential needs to exceed the cost of the extra effort if the individual should choose to work. Expanding the standard model could provide a more sufficient tool for analyzing labor market participation and employment effects in the social benefit system. This thesis provides a model for analyzing the individual’s decision on the extensive margin – to work or not to work – in transfer systems, with regard to effort, shirking and effective leisure. I simulate the effort level corresponding to the share of social benefit recipients observed to have labor income during the job stimulus spell. Finding the effort in activation being approximately 71.5 percent of the effort when employed. I also forecast the effect of the planned increase in the job stimulus from 25 to 50 percent by the same simulation; 1 percent of the social benefit recipients are expected to leave activation for employment due to the doubled job stimulus. I optimize effort (from the policy-maker’s perspective) at different skill levels to find the effort level were all will supply labor. If enforcing 99.65 percent effort 83.44 percent are expected to leave activation for work. / Allt fler arbetslösa försörjer sig på ekonomiskt bistånd istället för de statliga arbetslöshetsersättningarna. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd är inte utformat med drivkrafter för arbete i beaktande. Exempelvis får den som tar emot bidraget inget utbyte av att börja arbeta förrän arbetsinkomsten överstiger försörjningsstödsnormen. För ett hushåll med två vuxna och fyra barn innebär det ca 30 000 SEK efter skatt. Finns det dessutom inga aktivitetskrav förlorar hushållet samtidigt fritid av att börja arbeta. Jobbstimulansen infördes för att få drivkrafter för arbete i försörjningsstödet. Det innebär att den som haft ekonomiskt bistånd i sex månader och börjar arbeta får behålla 25 procent av nettoinkomsten, istället för att bidraget minskar krona för krona när löneinkomsten ökar. Under antagandet om heltidsaktivering för försörjningsstödsmottagare är den tillgängliga fritiden lika för den som arbetar och för den som är arbetslös, därmed är den rörliga kostnaden av att arbeta lika. Eftersom försörjningsstödet kompenserar för eventuella kostnader som uppstår för den som börjar jobba, såsom förskoleavgift eller pendlingskostnader, påverkas inte disponibelinkomsten av fasta kostnader för att arbeta heller. Försörjningsstödsmottagare med jobbstimulans och heltidsaktivering kan således tjäna mer pengar och därmed öka sin nytta, utan att öka sin onytta (eftersom fritiden är oförändrad), genom att börja arbeta. Utifrån arbetsutbudsteori skulle förväntan vara att alla skulle börja arbeta under sådana förutsättningar. Trots det visar en uppföljning att bara 1,8 procent arbetar. Det kan finnas olika förklaringar till att så få börjar arbeta; bristande information om jobbstimulansen, sök- och matchningsproblem och så vidare. I den här uppsatsen prövas skillnader i ansträngning genom att anpassa en modell för arbetsutbud till det svenska socialbidragssystemet, och ge bidragstagare möjlighet att lata sig eller skolka i aktiveringen – inspirerat av den etablerade shirking theory – för att utöka sin effektiva fritid. Studier visar att människor upplever skolk eller lathet som substitut till ledighet. Även om den faktiska fritiden är densamma för den som arbetar och den som är arbetslös men deltar i aktivering, kan skillnader i ansträngning därmed innebära att den effektiva fritiden skiljer sig. När den som kan få jobbstimulans ska börja arbeta innebär det då en minskad effektiv fritid, och därmed en onytta eller upplevd kostnad av arbete. Försörjningsstödsmottagaren väljer sin ansträngning, som ger upphov till olika mycket onytta beroende på individens färdigheter där den med mer färdigheter har en lägre onytta av arbete eller ansträngning. Om personen arbetar eller inte beror på om den ökade nyttan av att börja arbeta med jobbstimulans överträffar onyttan av den minskade effektiva fritiden av att börja arbeta, givet individens färdigheter. I uppsatsen undersöks effekten av förändringar i olika variabler – ansträngning, färdighet och jobbstimulans – och jag finner att jobbstimulansen bara påverkar nyttan på marginalen, i jämförelse med stora effekter av ökad ansträngning eller ökade färdigheter. Vidare simuleras vilken ansträngningsnivå som korresponderar med att 1,8 procent arbetar och därmed har större nytta av jobbstimulansen än av den extra effektiva fritiden. Det visar sig att ansträngningen i aktiveringen verkar vara 71,5 procent jämfört ansträngningen på ett jobb. Om jobbstimulansen fördubblas, till en offentligfinansiell kostnad av 100 miljoner SEK, ökar andelen som börjar jobba bara med drygt en procentenhet vid bibehållen ansträngningsnivå. I uppsatsen beräknar jag även optimal ansträngningsnivå för att alla vid en viss färdighetsnivå ska börja arbeta. Det visar sig att om ansträngningsnivån höjs med knappt 20 procentenheter till 90 procent, skulle andelen som börjar arbeta stiga från 1,8 procent till 51 procent. Utöver dessa nya tillskott – förklaringsmodeller och resultat – till fältet, innehåller uppsatsen dessutom förslag på empiriska tester av andra förklaringar. För att genomföra simuleringar och kalkyleringar, har en modell över det svenska bidrags- och skattesystemet byggts i Matlab. Även den är att betrakta som ett tillskott.

Relationen mellan entreprenörer och beställare i byggbranschen har ofta en brist på tillit vilket är ogynnsamt både för projekten och den involverade personalen. Mycket tid läggs på att hantera tvister och det finns ett antagande att parterna är ute efter att lura varandra till egen vinning. Det blir i sin tur ett negativ utfall för både entreprenören och beställaren då det bidrar till att projekten ofta blir dyrare och tar längre tid än nödvändigt. Dessvärre har branschen sett ut så väldigt länge men det finns bättre sätt att arbeta på. NCC:s affärsområden NCC Building Sweden och NCC Property Development arbetar tillsammans i partneringavtalsprojekt och har under de projekt de arbetat i byggt upp en relation som skapar trevlig arbetsmiljö och väl genomförda projekt. De arbetar med ekonomiskt incitament som gör att tiden som läggs på att hantera vem som blir betalningsskyldig vid ändringar och liknande minimeras. Trots att den nära och välutvecklade relationen ger många positiva effekter finns det brister även i dessa projekt. Det finns en viss otydlighet mellan parterna och rollerna som bidrar till att vissa frågor och ansvarsområden saknar ägare. Det är även mycket information om arbetssätt och beslut som hamnar på individnivå på grund av att dokumentation utelämnas, vilket i sin tur gör det svårt för ny personal att komma in i projekten och man går miste om erfarenheter från tidigare projekt. Rapporten undersöker hur partneringavtalsprojekten skiljer sig från NCC dokumenterade sätt att arbeta. Syftet är att finna sätt att optimera samarbetet mellan NCC Building Sweden och NCC Property Development och i förlängning finna sätt att skapa mer tydlighet samt bättre sätt att hantera ny personal i projekten. Med hjälp av noga granskning av den dokumenterade processen och intervjuer kan jämförelser mellan arbetssätten göras för att utforma resultat. Resultatet används sedan för att hitta fördelar och nackdelar med projekt med partneringavtal samt komma fram till sätt att optimera samarbetet i dessa projekt. Intervjuer visar att partneringavtalsprojekten är fördelaktiga på många vis men det skulle behövas tydliga gränsdragningslistor över ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör och mellan de olika rollerna hos parterna. För att förbättra förutsättningar för kommande projekt och lättare ta in ny personal behövs bättre dokumentation över arbetssätt och erfarenheter. / The relationship between contractor and developer in the construction industry often has a lack of trust, which is unfavorable for both the projects and the staff involved. A lot of time is spent on dealing with disputes and there is an assumption that the parties are looking to con each other to their own gain. This leads to a negative outcome for both the contractor and the developer, as this contributes to the projects often becoming more expensive and more time consuming than necessary. Unfortunately, the industry has been like this for a long time, but there are better ways to work. NCC's business areas NCC Building Sweden and NCC Property Development are working together in projects with partnering agreement and during these projects they have managed to build a relationship that creates a more pleasant work environment and well-executed projects. They work with financial incentives, which means that the time spent managing who are liable for payment in the event of changes or similar is minimized. Although this close and well-developed relationship has many positive effects, there are also shortcomings in these projects. There is a certain lack of clarity between the parties and the roles that contribute to certain issues and areas of responsibility lacking owners. There is also a lot of information about working methods and decisions that end up at the individual level due to the fact that documentation is omitted. This makes it difficult for new staff to enter the projects and one loses out on experiences from previous projects. The report looks in to how the projects with partnering agreement differ from NCC's documented ways of working. The purpose is to find ways to optimize the cooperation between NCC Building Sweden and NCC Property Development and, by extension, find ways to create more clarity and better ways to manage new staff in the projects. With the help of careful examination of the documented process and interviews, comparisons between the working methods can be made to form results. The result is then used to find advantages and disadvantages of projects with partnering agreements and to find ways to optimize the cooperation in these projects. Interviews show that the projects with partnering agreement are advantageous in many ways, but clear lists of boundaries of responsibility between the contractor and the developer and between the different roles of the parties would be needed. In order to improve the conditions for future projects and to facilitate the introduction of new staff, better documentation of working methods and experiences is needed.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hammarby Fotboll utövar socialt entreprenörskap genom Spontanfotboll. Detta bidrar med viktig kunskap om hur socialt entreprenörskap praktiseras. Studien visar ett exempel på hur Riksidrottsförbundets policyer påverkar idrottsföreningars arbete med inkludering och att nå vissa grupper i samhället.  Metod: Studien grundar sig i kvalitativ induktiv metod, vilket innebär att materialet samlas in först och analyserar för att sedan skapa teori, modell eller förklaring. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, en fallstudie samt dokumentanalys.  Teori: Studiens teoretiska perspektiv är Pierre Bourdieus fält och kapitalbegrepp samt CSR och socialt entreprenörskap.  Resultat och slutsatser: Att arbeta med socialt entreprenörskap handlar om att kunna tillfredsställa sociala behov som samhället står inför. Genom Samhällsmatchens (Hammarby Fotbolls avdelning för social entreprenörskap) initiativ Spontanfotboll erbjuder de ungdomar en kostnadsfri aktivitet där de kan spela fotboll under helgkvällar istället för att vara ute under vintermörkret. Detta skapar en meningsfull fritid för ungdomarna där de inte är ute sena kvällar i riskfyllda miljöer, vilket leder till att det upplevs lugnare i området under de tider Spontanfotboll bedrivs. Att använda sig av lokala ledare som leder aktiviteten har visat sig funka bra för Samhällsmatchen. De använder de lokala ledarna för att marknadsföra aktiviteten och når de lokala invånarna mer effektivt samtidigt som de ger ett första jobb för ungdomarna. Detta skapar en trygghet och legitimitet för Spontanfotboll. Resultaten visar hur socialt entreprenörskap kan praktiseras i en av Sveriges största idrottsföreningar, samt tillvägagångssätt för att påverka ungdomars idrottsdeltagande positivt. Studiens slutsats är att Samhällsmatchen och Hammarby Fotboll initiativ Spontanfotboll är framgångsrikt för att de är medvetna om sin roll i lokalsamhället, värnar om de lokala invånarna, samarbetar med lokala aktörer och tillfredställer sociala behov. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Hammarby Football practices social entrepreneurship through Spontanfotboll. This contributes important knowledge about how social entrepreneurship is practiced. The study shows an example of how the Swedish Sports Confederation's policies affect athletic clubs' work with inclusion and reaching certain groups in society. Methodology: The study is based on a qualitative inductive method. The material has been collected through semi-structured qualitative interviews, a case study and document analysis. Theory: The study's theoretical perspective is Pierre Bourdieu's concept of field and capital. as well as CSR and social entrepreneurship. Results and Conclusions:  Working with social entrepreneurship is about being able to satisfy social needs that society faces. Through Samhällsmatchen's (Hammarby Football's department for social entrepreneurship) initiative Spontanfotboll, young people are offered a free activity where they can play football during weekend evenings instead of being out in the winter darkness. This creates a meaningful free time for the young people where they are not out late at night in risky environments, which leads to a safer feeling in the area during the times Spontanfootball is played. Using local leaders who lead the activity has proven to work well for Samhällsmatchen. They use the local leaders to promote the activity and reach the local residents more effectively while providing a first job for young people. This creates a feeling of security and legitimacy for Spontanfotboll. The results show how social entrepreneurship can be practiced in one of Sweden's largest athletic clubs, as well as approaches to positively influence young people's sports participation. The study's conclusion is that Samhällsmatchen and Hammarby Football ́s initiative Spontanfotboll are successful because they are aware of their role in the local community, they care for the local residents, cooperate with local actors and satisfy social needs.

In order to ensure solvency, financial institutions must evaluate their credit risk exposure and determine how much economic capital is required to hold as a cushion. This thesis compares three factor models, namely Asymptotic Single Risk Factor (“ASRF”), Inter-sector and Intra-sector factor models and evaluates how their different characteristics affect the economic capital outcomes. The thesis also investigates how these outcomes are affected when assuming asset dependency through a Student's-$t$ copula. Focus will also be put on how different types and levels of asset correlation affect the models' credit risk results. We use a fictitious loan portfolio consisting of 138 Swedish firms with equity data from between 2007 and 2019 in order to calculate asset correlations and economic capital. Our main findings are that the asset correlations severely impact the outcomes of the credit risk models and that practitioners must calibrate and stress test their models regularly with respect to how correlations vary between different firms. The thesis also finds that using copulas for credit portfolios provides more conservative risk outcomes but makes the models less sensitive to correlation level input. / För att finansiella institutioner ska försäkra sig om att vara solventa måste de utvärdera sin exponering mot kreditrisk och därmed avgöra hur mycket ekonomiskt kapital de behöver hålla som buffert. Denna uppsats jämför tre faktormodeller vid namn Asymptotic Systematic Risk Factor (“ASRF”), Inter-sektor, och Intra-sektor med syfte att undersöka hur deras olika karaktärsdrag påverkar estimaten för ekonomiskt kapital. Vi utvärderar även hur utfallen påverkas av införandet av copula-beroende mellan portföljtillgångarna. Fokus kommer även att läggas på hur olika typer och nivåer av korrelation mellan bolag påverkar de olika modellernas kreditriskutfall. Vi använder oss av en fiktiv låneportfölj bestående av 138 svenska bolag med aktieprisdata mellan 2007 och 2019 för att beräkna korrelationer och ekonomiskt kapital. Uppsatsens främsta resultat pekar på att korrelationerna har en väldigt stor påverkan på det ekonomiska kapitalet och att analytiker rekommenderas att kontinuerligt kalibrera och stresstesta sina modeller med avseende på hur korrelationerna kan skilja sig mellan olika bolag. Vi fann även att copula-beroende gav mycket mer konservativa utfall, det vill säga ett högre ekonomiskt kapital, men var mindre känslig för korrelationsnivåerna mellan bolagen i portföljen.

The purpose of this work has been to investigate how housing can be designed to be more sustainable and to design a sustainable collective housing based on the information obtained through this work. The concept of sustainability in this report has been divided into two main aspects: ecological and social sustainability. Based on literature studies, our own surveys as well as observations of other collective housing projects and sketch work, a housing has been designed that meets some of our predetermined goals. These goals mainly revolve around the design being: sustainable based on certain chosen aspects, practical to live in, and appealing to people by offering some comfort and respecting the residents’ need for privacy. The literature study includes information about collective housing, the history of collective housing in Sweden, existing implementations of collective housing, surveys, and requirements in BBR (Boverkets byggnadsregler). Subsequently, observations of other collective housing projects have been made to serve as a starting point of the design. The method includes the approach used to achieve the results. This includes the survey and the sketch work that led to the final design. The survey was sent out to and answered by one hundred people and the data received from the seventeen questions have served as a basis for the design of this project. The suggestions for functions that were received by the respondents have been of particular importance to inspire the choice of functions in the final design. Among other things, these led to the choice to include an outdoor gym. Two prototypes of collective housing were profiled during the sketch work, which were then abandoned in the process of designing something that better lived up to the goals of the project. The final design resulted in a building divided in three floors that includes six collective apartments with additional common rooms that are shared between the apartments. The site plan shows two of the designed collective housing buildings sharing a courtyard. In addition to the fact that it has been possible to establish that collective housing has certain implicit positive advantages, certain specific attributes which make a collective more sustainable. The basic benefits of collective housing include that it can reduce social isolation and bring benefits for the environment by reducing our collective consumption and use of space. Specific design choices that have proved to be more sustainable and have been included in this design are: Minimized living space per person and a high number of shared spaces, as well as features in the accommodation that encourage sharing. In order for the accommodation to also take into account people's preferences, the bathrooms have for example been made private. Some compromises have been made in the design of the accommodation in order to appeal to more people, who can hopefully become more open to this form of housing. / Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur boenden kan utformas för att bli mer hållbara, samt baserat därpå gestalta ett hållbart kollektivboende. Begreppet hållbarhet i denna rapport har delats in i två huvudaspekter: ekologisk och social hållbarhet. Utifrån litteraturstudier, egna enkätundersökningar, observationer av andra befintliga kollektiv och skissarbete, har ett boende gestaltats som uppfyller några av våra förutbestämda mål. Dessa mål är att boendet ska utformas för att bli mer hållbart utifrån de valda aspekterna och praktiskt att bo i, samt tilltalande för människor genom att erbjuda viss bekvämlighet och respektera de boendes behov av privatliv. I litteraturstudien omfattar information om kollektivbostäder, kollektivhusens historia i Sverige, existerande implementeringar av kollektiv och enkätundersökningar samt krav i BBR. Därefter har observationer av andra kollektivhus gjorts. Dessa har sedan fungerat som en utgångspunkt för gestaltningen i detta projekt. Vår metod innefattar en egen enkätundersökning samt det skissarbete som ledde till den slutgiltiga gestaltningen. Enkäten har skickats ut till och besvarats av 100 personer. Svaren vi erhöll på de 17 frågorna har fungerat som underlag för resonemang bakom våra beslut i gestaltningsarbetet. De egna förslagen på rum som respondenterna angivit har varit av särskild betydelse som inspiration för valen av rum i bostaden. Bland annat så medförde de valet att inkludera ett utegym. Två prototyper av kollektiv profilerades under skissarbetet vilka senare övergavs för att komma fram till något som bättre levde upp till målen med arbetet. Det slutliga resultatet gav ett kollektivboende i tre våningar som omfattar sex kollektivlägenheter med ytterligare gemensamma rum som delas mellan kollektivlägenheterna i byggnaden. Situationsplanen visar två av det gestaltade kollektivboenden på en delad innergård. Förutom att ha kunnat fastställa att den kollektiva boendeformen har vissa grundläggande positiva fördelar har vi kunnat bestämma vissa specifika attribut som gör ett kollektiv mer hållbart. De grundläggande fördelarna med kollektivt boende innefattar att boendeformen skapar relationer och minskar den sociala isoleringen i samhället och att den ger fördelar för miljön genom att minska människors konsumtion och ytanvändning. Specifika fördelar som har visat sig vara hållbara och som har inkluderats i denna gestaltning innefattar: Minimerad boyta per person och högt antal delade utrymmen samt funktioner i boendet som uppmuntrar till delande. För att boendet även ska ta hänsyn till människors preferenser så har till badrummen exempelvis gjorts privata. Vissa kompromisser har gjorts i boendets gestaltning för att tilltala fler människor, som förhoppningsvis kan bli mer öppna till boendeformen.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur elever upplever att vårdnadshavare inverkar på elevernas gymnasieval. Samt utforska på vilket sätt eleverna utifrån deras kulturella bakgrunder liknar varandra samt vilka olikheter som finns dom emellan. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika grundskolor med elever i årskurs 9 med olika bakgrunder. Till hjälp av analysarbetet användes tidigare forskning inom ämnet men även teorierna från Pierre Bourdieu om habitus, klass och kapitalformer samt Hodkinson och Sparkes Careership teori. Resultatet visar att eleverna blir påverkade av sina vårdnadshavare i stor utsträckning. Det visar skillnader elevgrupperna emellan men också likheter kring definitionen av begreppet påverkansfaktor vilket i detta fall varit vårdnadshavares påverkan till största del. I analys och resultatdelen påvisas det även att eleverna blivit mera påverkade av sina vårdnadshavare än vad dom själva ville erkänna. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding for how students feel that guardians affects the student’s choice of upper secondary school. As well as explore in which way the students, based on their cultural backgrounds, are similar and what differences there are between them. 6 qualitative interviews were conducted at two different primary schools with students in year 9 who have different backgrounds. With the help of the analysis work, previous research was used within the subject but also the theories from Pierre Bourdieu on habitus, class and forms of capital as well as Hodkinson and Sparke’s careership theory. The result largely show that the students are influenced by their guardians to a large extent. But that there are differences between the student groups but also similarities around the definition of the concept of influence factor, which in these cases has been guardian’s influence for the most part. The study also shows that students are more affected than they thought they were.