Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts. Trots att samtliga kommuner finner stöd för sina motiveringar i lag och allmänna råd framgår det av resultatet att dessa har tolkats på olika sätt. Eftersom respondenterna ombads att motivera sina bedömningar och beslut utifrån kommunens lokala riktlinjer och direktiv tros dessa också ligga till grund för de variationer som uppstått. Detta gör att den kommunala självstyrelsen kan problematiseras ur ett rättssäkerhetsperspektiv. En diskussion förs om huruvida en ökad detaljstyrning skulle kunna bidra till en ökad rättsäkerhet, men också vilka konsekvenser en sådan rättslig reglering skulle kunna innebära för det sociala arbetet som profession. / This study aims to examine variations in assessments and decisions on financial assistance based on the significance of the local guidelines for these. According to the purpose, and with support by previous research in the field, a vignette study was chosen as a method. An identical scenario, reflecting an application for financial assistance, was sent to all municipalities in Västra Götaland County, with the exception of the municipality of Gothenburg. The vignette was addressed to social workers who are working daily with processing of economic assistance. Totaly was responses from 16 different municipalities received. The results demonstrate significant differences in both assessments and decisions between the various municipalities, which verifies the previous studies performed. Despite the fact that all the municipalities found support for their justification in law and general guidance, it appear in the results that they have been interpreted in different ways. Since the respondents were asked to base their judgments and decisions on the local guidelines, it is believed that these also form the basis of the variations encountered. Because of the big variations between municipalities a problematisation of the legal security can be made. A final discussion is made about wether an increased legal regulation could contribute to a greater legal security, but also what implications of such a regulation could mean for the social work as a profession.

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

Bakgrund: Under början av 1990-talet influerades offentlig sektor av New Public Management och anammade styrverktyg som initialt användes i näringslivet. Ett sådant styrverktyg som kom att användas var internprissättning. Internprissättning är ett styrverktyg som bland annat används för att kunna allokera kostnader i en divisionaliserad organisationsstruktur. Det finns många olika sätt som man kan arbeta med internprissättning på och det finns inget övergripande optimalt prissättningssystem utan olika prismodeller kan användas i olika situationer. Då internprissättning är ett ämne som är relativt outforskat inom Sveriges kommuner, var det av intresse att studera hur internprissättning som styrverktyg kan användas i den kommunala sektorn. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en teoretisk modell som förklarar hur en kommun kan arbeta med internprissättning. Samtidigt är syftet att kartlägga hur Växjö kommun arbetar med internprissättning för att sedan, utifrån den framtagna modellen, se hur internprissättningssystemet kan förbättras. Metod: Studien har genomförts som en utvärderingsstudie på Växjö kommuns internprissättningssystem. Detta för att inspektera hur väl internprissättningen faktiskt fungerar samt studera hur man kan åstadkomma önskvärda förändringar och förbättringar. Den teoretiskt framtagna internprissättningsmodellen bygger på teori om internprissättning som har samlats in via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Slutsats: Den framtagna teoretiska modellen inleds med att förklara vilka syften en kommun kan tänkas ha med att bedriva internprissättning. Följaktligen tar modellen upp vilka prismodeller en kommun kan arbeta med, hur internprissättningen kan administreras och kopplas ihop med kommunens budgetarbete för att slutligen gå igenom de positiva och negativa effekter som internprissättningen kan orsaka. Genom att jämföra Växjö kommuns internprissättningssystem med den framtagna teoretiska modellen kunde vi ge förslag på hur kommunens internprissättningssystem kunde förbättras. / Background: In the early 1990s, the public sector was influenced by New Public Management and embraced management control tools that were initially used in the private sector. One of those tools that came into use was transfer pricing. Transfer pricing is a managing control tool that, among other things, is used to allocate resources in a divisional organizational structure. There are many ways you can work with transfer pricing and there is no overall optimal pricing system, however different pricing models can be used in different situations. Since transfer pricing is a topic that is relatively unexplored in Sweden’s municipalities, we found an interest in studying how transfer pricing as a control tool can be used in the municipal sector. Purpose: The purpose of this study is to create a theoretical model explaining how a municipality can work with transfer pricing. At the same time, the purpose is to map how Växjö municipality works with transfer pricing, after which, based on the developed model, see how their transfer pricing system can be improved. Method: The study has been conducted as an evaluation study on Växjö municipality transfer pricing system. This in order to see how well the transfer pricing system actually works and to see how they can achieve desirable changes and improvements. The construction of the theoretical model is based on theory of transfer pricing that was collected through non-fiction and scientific articles. The empirical material was collected through qualitative interviews of a semi structured nature. Conclusion: The developed theoretical model begins by explaining what purposes a municipality have with working with transfer pricing. Consequently, the model identifies the price models a municipality can work with, how the transfer pricing can be administrated and linked with the municipalities budget and finally, what different positive and negative effective outputs you can expect when working with transfer pricing in a municipality.

The aim of this thesis is to examine activation, including support and control, among different groups of social assistance (SA) recipients. Assessments and activation related decisions during one year are analysed for 372 social randomly selected assistance claimants from four municipalities. Data was collected 2002-2003 through structured interviews with the clients and their social workers. Income from work and social assistance was followed up with national register data after two years. The first study focuses on social workers conception of their claimants work barriers. Conceptions vary systematically across groups of claimants. The second study examines elements of activation, finding that extent and content of activation, and use of support and control, vary between municipalities and programs. The third study analyses associations between participation in activation programs and exposures to sanctions and exemptions (indicators of support and control) on the one hand, and claimants’ characteristics on the other hand.  Traditional work-test logic seems to be common in social work, and linked to stereotypic gender logic. This implies a systematic selection to activation based on sex, and on social workers opinion about the claimants work motivation. The results question the linkage between work barriers and activation, since claimants without formal resources (education and work experience) do not participate in resource activation (aiming to increase formal resources) more often than others. The fourth study analyses association between combinations of activation programs and sanctions and self support outcomes for SA claimants. Results suggest that a combination of resource activation and sanctions has a positive association with income from work, and that a combination of job activation and sanctions is associated with continuing SA.

Abstract This paper is a peer-review about social workers´ experiences and descriptions of making individual assessments of their unemployed clients when working toward self-sufficiency and eventual obstacle for making them. The paper also deals with how social workers prioritize their work tasks. The study was conducted through interviews with five social workers at the same workplace. The results have been analyzed using theories of discretion, street-level bureaucrats and client dimensions within a street-level bureaucracy. The result shows that lack of time and limitation of discretion have negative influences in the social workers’ ability to make individual assessments. The result also shows that individual assessments are foremost made when the clients mismanage their planning and are risking not getting their application for financial assistance approved. Further the results show that the processing of applications and payment of financial assistance is a priority task since it is considered to be most important to clients and result in the greatest consequences for both social workers and clients if not performed. The discussion that follows is about the possible consequences of prioritizing work tasks this way. / Sammanfattning Denna uppsats är en kollegiegranskning och handlar om socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av att göra individuella bedömningar av sina arbetslösa klienter i arbetet mot självförsörjning och eventuella hinder för dessa. Uppsatsen beskriver även om hur socialsekreterare prioriterar sina arbetsuppgifter. Studien har genomförts genom intervjuer med 5 socialsekreterare på en arbetsplats. Resultatet har analyserats utifrån teorier om handlingsutrymme, frontlinjebyråkrater och klientdimensioner inom en frontlinjebyråkrati. Resultatet visar att tidsbrist och begränsningar i handlingsutrymmet båda är faktorer som har en negativ påverkan på en socialsekreterares förutsättningar att göra individuella bedömningar. Resultatet visar även att individuella bedömningar främst görs när en klient misskött sin planering och riskerar avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd. Vidare visar resultatet att handläggning av ansökningar om och utbetalning av ekonomiskt bistånd är en prioriterad arbetsuppgift då den anses vara viktigast för klienterna samt resulterar i störst konsekvenser för både socialsekreterare och klienter om den inte utförs.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av att neka ekonomiskt bistånd. Tre frågeställningar formulerades: Hur påverkas socialsekreterare känslomässigt av att neka ekonomiskt bistånd? Hur upplever socialsekreterarna att klienterna reagerar i samband med ett avslag? Finns det andra faktorer som påverkar socialsekreterarnas erfarenheter av att ge avslag? Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visade att ett avslagsbeslut inte påverkade socialsekreteraren negativt i någon större utsträckning. Även om majoriteten av informanterna uttryckte att det ibland kunde kännas jobbigt att ge ett avslag fanns det coping- strategier och arbetssätt som underlättade i arbetet med avslag. En känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras som en underlättande faktor. Klienterna kunde ibland bli arga och inte förstå beslutet men de kunde också bli mer motiverade. Faktorer som ramlag, kollegor och yrkeskunskap spelade stor i arbetet. Att ha en tydligt distans till klienten, tilltro till klientens förmåga att förändra sin situation och att det är individen som har ansvar för sin situation underlättade i arbetet med avslag. Ett avslag kan således betyda mer än bara ett ”nej, du har inte rätt till bistånd.” / The aim of this study was to look into social workers experiences on rejecting financial assistance. Three questions were to be answered: In what way are the social workers emotionally affected by rejecting financial assistance? How do the social workers experience the clients reactions when getting a rejection on financial assistance? Are there any other factors affecting the social workers experiences on rejecting financial assistance? Five interviews were conducted with social workers from five different municipalities in Skåne, Sweden. The result showed that rejecting financial assistance did not affect the social workers negatively in a significant manor. Even though the majority of the informants sometimes expressed some level of awkwardness while rejecting finical assistance, there were coping strategies and methods that favored the rejection process. Clients could sometimes become angry, not understanding why the application was rejected but they could also become more motivated. Factors like framework, colleagues and knowledge of the profession played a big part in the daily work. A sense of coherence was also found to be a stress relieving factor. The rejection process was made easier by having a clear emotional distance to the client, a faith in the clients own abilities to change hir situation and also knowing that it is the individual that has full responsibility of hir situation. A rejection can therefore be viewed as something more than just ”no, you’re not entitled the right to receive financial assistance.”

In this study the resemblances in the preparatory work that was conducted before the introduction of the Social Welfare Act (socialtjänstlagen) in 1982 as well as before the current legislation that came into power in 2001 has been studied. The aim of this study has been to examine the similarities and differences in preparatory work originating from two contrasting time periods using the model for thematic analysis suggested by Braun & Clarke (2006). The theories that were utilized discuss power, principles of governing and distribution of responsibilities, neo-liberalism, street-level bureaucracy and stigma. An important theoretical component consists of Bacchi and Evelines (2010) “WPR-approach” which brings up how the problem is handled linguistically. The empirical findings spanned over three levels: government, municipality and individuals and demonstrate theoretical models of explanation for these. In the empirical material no solutions on a structural or individual level were presented, instead moral and personal responsibility was accentuated as the path out of poverty. This study showed that the individual is subjectified, stigmatised and renounced which make it even more difficult to break free from the terms of aid.

Syftet med denna studie har varit att granska rättssäkerheten i tillämpningen av mål om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen i förvaltningsdomstolarna, med fokus på Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien visar att överklagandefrekvensen har ökat under åren 2013–2018 i alla förvaltningsrätter och att ändringsfrekvensen var 11 procent. Väldigt få mål fick prövningstillstånd i kammarrätterna och i Högsta förvaltningsdomstolen och under en procent av målen fick bifall.Till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagades drygt två procent av socialtjänstens avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med andelen överklaganden av socialförsäkringsmål som var 43 procent. Av besluten som överklagades fick tre procent av de klagande bifall. En närmare granskning av 100 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm år 2018 visade att störst chans att få bifall har de mål som handlar om vad som är ett behov enligt Socialtjänstlagen. De mål som rör att den klagande själv anses kunna tillgodose behovet eller inte anses medverka i utredningen hade minst chans att få bifall. Förekomst av bevis samvarierade med bifall för båda parter. Vilka de klagande är eller om barn finns i hushållet påverkade inte utfallet och barns behov belystes inte alls. Vilken enhet och domare hos Förvaltningsrätten som dömt i målet samvarierade också med utfallet.Analysen utifrån rättssäkerhet visar att den ur ett formellt perspektiv är hög. De flesta fick avslag och besluten var därmed förutsebara. Rättssäkerheten minskade dock genom utfallets samvariation med vilken enhet och domare som dömt. Ur ett materiellt perspektiv på rättssäkerhet innebar 71 procent av avslagen att den enskilde inte tillförsäkrades en skälig levnadsnivå. Krav ställdes på den klagande som gjorde att bedömningen kom att handla om vad den klagande kunde ha gjort för att tillgodose behovet själv, inte huruvida denne faktiskt kunde det. Detta tillsammans med att högre beviskrav eventuellt ställdes i dessa mål gör att rättssäkerheten ur ett materiellt perspektiv kan ifrågasättas.

No description available.