Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder ochinvesterare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt PE 𝑡𝑎𝑙 och företags-och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. PE 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.

The different factors behind why people vote as they do have been researched for a very long time. Ever since Anthony Downs revolutionary book An economic theory for democracy from 1957. Researchers have found different methods and models to explain voting behavior. One of these models is the rational choice model for voting which has been preferred amongst scientist since it gives a solid foundation to research people as equals. This Essay aimed to use rational choice as the model on peoples economic voting through the lens of their socio economic status. The method used in the essay was a data analysis of the Survey from 2010 by Valforskningsprogrammet in Gothenburg where 3963 people participated. With the help of statistics program variables within this essay was chosen and applied in a cross tabulation, regression-analysis and korrelation analysis. The results found that very little of people voting behavior correlated with their socio economic background and the majority did not vote rational according to the theory. Even though there was a small correlation confirmed it was not strong enough to warrant rational choice as the definitive voting behavioral model.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar som utsatts för våld av sina vuxna barn med narkotikaproblem. Olika aspekter av våldsutsattheten belyses. Syftet är att undersöka hur vanlig utsattheten är, hur sambandet till barnets narkotikaproblem ser ut och hur föräldrarna själva förklarar utsattheten. Särskild fokus riktas på vilken roll problematisk användning av narkotika som enskild faktor har. Såväl psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt som emotionellt våld undersöks.Resultaten talar för att våldsutsattheten samvarierar med flera faktorer hos barnet, vilka faktorer som har betydelse varierar mellan de olika våldsformerna. När det gäller den aktuella våldsutsattheten, det vill säga där våldshandlingen utförts under det senaste året, framträder tydligast skillnader mellan barn utan, respektive med, aktuella narkotikaproblem – statistisk signifikans föreligger för alla undersökta våldsformer. Utöver barnets aktuella narkotikaproblem är aktuell psykisk problematik hos barnet signifikant när det gäller psykiskt, fysiskt och emotionellt våld och barnets ålder signifikant för ekonomiskt och materiellt våld. Föräldrarnas förklaringar till utsattheten speglar i mångt och mycket resultaten från de statistiska analyserna. / This essay pays attention to parents who have been abused by their adult children with drug problems. Various aspects of the abuse are highlighted. The aim is to investigate how common the exposure is, the correlation to the child’s drug problems and how the parents themselves explain the exposure. Special attention is paid to problematic drug use as a single factor. Furthermore, both psychological, physical, financial, material and emotional abuse are investigated. The results indicate that parents exposure to abuse covaries with several child- related factors, however which factors that are important varies between the different forms of abuse. In addition to the child’s current drug problem, the child’s current mental health problem is significant in terms of psychological, physical and emotional abuse and the child’s age is significant for economic and material abuse. Regarding current exposure, that is, where the abuse occurred during the past year, the most apparent differences were observed between children without and children with current drug problems – statistical significance exists for all forms of abuse. In many ways, the parents’ explanations for their exposure reflects the results of the statistical analyzes.

The introduction of sustainable stormwater management in society has proved complex. Most cities do not operate jointly planned and owned stormwater facilities and institutional barriers have proved difficult to overcome. Experience from a Swedish project where extensive changes were made in the Augustenborg area in Malmö shows that it takes many years to overcome institutional obstacles when a society undergoes transformation.   Major part of research is still based on engineering and technical function although the social perspective is of great importance for the functioning of sustainable stormwater management. In-depth knowledge is needed about sustainable stormwater management and its connection with composition of population and socio-economic conditions. Research needs to be done on how information campaigns and cooperation are best designed to simplify planning, construction, and maintenance of stormwater facilities.

The aim of this study was to explore job-coaches and work consultant’s discretion in work with activation of social assistance recipients. Semistructured interviews have been conducted with 4 job-coaches and 4 work consultants within 2 different municipalities. The interviews have been analyzed using Lipsky's theory on street-level bureaucracy and new institutional organization theory. The results of the study showed that job-coaches and work consultant’s report having a large discretion in the work with activation. Further results show that their experienced discretion in their work is not assessed as being affected by the level of education and age but that the work experience is seen essential. On an organizational level a large supply of activation measures and routines giving support was viewed as important. On a political level political priorities was viewed as an important aspect in regards to the discretion. / Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka jobbcoachers och arbetskonsulenters handlingsutrymme i aktiveringsarbetet med socialbidragsklienter. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 8 jobbcoacher och arbetskonsulenter i två kommuner. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av Lipsky´s teori om fornlinjebyråkrati och nyinstitutionell organisationsteori.  Studiens resultat visade att jobbcoacher och arbetskonsulenter upplever en stor handlingsfrihet i arbetet med aktivering. Vidare resultat visar att det upplevda handlingsutrymmet i arbetet bedöms inte påverkas av utbildningsnivå och ålder men att yrkeserfarenhet upplevs som betydelsefull. På organisationsnivå ansågs ett stort utbud av aktiveringsåtgärder och stöd inom verksamheten vara av vikt. På politisk nivå ansågs politiska prioriteringar som en viktig aspekt när det gäller handlingsutrymme.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever barnperspektivet i arbetet inom ekonomiskt bistånd innan och efter inkorporeringen av Barnkonventionen. Vi undersökte även vilken position barn har i socialsekreterarnas utredningar. Föreliggande studie avsåg att vara en kvalitativ intervjustudie där empirin grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd i olika kommuner i Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av barndomssociologi samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Analysmetoden som användes för att analysera respondenternas utsagor var tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visade att flertalet socialsekreterare ansåg att barnperspektivet är tvetydigt och komplext i praktiken på grund av de många lagar och riktlinjer som präglar arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots detta ansåg samtliga socialsekreterare att barnperspektivet är viktigt men att deras arbetsplatser har en del utrymme för ytterligare förbättring. Resultatet visade fortsättningsvis även att barn tenderar att bli mindre uppmärksammade än vuxna samt att socialsekreterarna saknade tillräckliga resurser, i form av tid och vidareutbildning, för att kunna arbeta enligt ett barnperspektiv fullt ut. / The main purpose of this study was to investigate how social workers in the social services’ management of financial assistance experience the use of the child perspective before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. We also examined how children were being positioned in social workers investigations. The method applied is a qualitative interview study and the empirical data lies in six interviews with social workers that work with financial assistance in different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed through childhood sociology and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The empirical data was evaluated through thematic analysis. The results showed that most of the social workers consider that the meaning of the child perspective appears to be somehow ambiguous and complex due to laws and regulations that characterize the work within financial assistance. Although all informants consider the child perspective to be important, they experience that their workplaces have room for improvement. The results also showed that children seem to be noted less in comparison to adults and that social workers don’t have enough resources, in terms of time and further education, to fully commit to the child perspective.

That the child perspective is something that is to be considered when making decision that affect the child is stipulated in the Social Services Act (2001:453). Since the United NationsConvention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) became law, the rights of the child have gained even more strength. However, research shows that children’s rights to participation when making such decisions are not always fulfilled, because the child is not viewed as an active actor. With this as a starting point the study’s purpose was formedwhich is to explore possibilities and limitations in social workers’ undertaking of considering the child perspective in their work with financial aid with a focus on the social workers’ perception of their room of action. Nine social workers within financial aid from five different municipalities were interviewed with a semi structured interview method. A thematic analysis was conducted on the collected material and three main themes were identified: “To consider the child perspective”, “Grant increased financial aid” and “The adult’s role in the child perspective”. The results showed both possibilities and limitations between the social workers’ undertaking of considering the child perspective, and that the social workers’ perception of their room of action affects the undertaking of the child perspective. / Att barnperspektivet ska beaktas vid beslut som berör barn fastställs i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Sedan Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) blev lag 2020 har barnets rättigheter stärkts ytterligare. Dock visar forskning att barns rätt till delaktighet inte säkerställs, då barn inte ses som aktiva aktörer. Med detta som utgångspunkt skapades studiens syfte som är att undersökasocialsekreterarnas upplevelse av möjligheter och utmaningar i arbetet med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd utifrån deras upplevelse av handlingsutrymmet. Nio socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd från fem olika kommuner intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. En tematisk analys genomfördes av det insamlade materialet och tre huvudteman urskildes: ”Att handlägga barnperspektiv”, ”Bevilja utökat bistånd till barn” samt ”Den vuxnes roll i barnperspektivet”. Resultatet visade att det finns både utmaningar och möjligheter i socialsekreterarnas arbete med barnperspektivet och att socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme påverkar arbetet med barnperspektivet.

The following study aims to study how social workers in the processing of social assistance relate to child perspective after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. It has been also examined how organizational guidelines and rules affect the processing of social assistance. This study has a qualitative research approach, and the empirical data has been collected through five interviews with social workers, who are working with social assistance in two different municipalities in Sweden. The empirical material has been analyzed through Michael Lipsky´s theory of street-level bureaucrats and discretion. All the social workers in this study consider that taking into consideration to child’s perspective is very important in the processing of social assistance but it is somehow ambiguous and complex. As a result, sometimes the social workers do not have the opportunity to consider child perspectives, even though there is now a law stipulated after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Some of these factors that make the work difficult for social workers in the processing of social assistance are lack of time, rules and laws, indistinct organizational guidelines, etcetera. The results of this study also show that the social workers do not want to talk to or meet the children during the processing of social assistance and the working process can differ between the municipalities, where one municipality has much more difficulty in considering child perspectives due to too much workload and lack of time.

The aim of this study was to analyze how social workers in social assistance use communication and treatment in their work for clients with psychosis. The study is based on a qualitative method, where a vignette method and a semi-structured interview have been conducted with four social workers within the investigation unit for social assistance. Thematic analysis was used to analyze the empirical material where three themes were created; 1) Flexibility in contact, meetings and the work with clients, 2) The significance of the relationship, and 3) crooked path to self-sufficiency. The empirical material was analyzed through communication theory, discretion and empowerment. The results showed that relationship building is an important part between the social worker and client diagnosed with psychosis, to have a functional communication and to motivate the client to a plan which leads to self-sufficiency. Social workers can use empowerment to motivate clients to self-sufficiency, by raising the strengths of the client. Further it appeared that social workers need to use their discretion to plan the work with the target group. The result from this study also showed the social worker had good opportunities to use their discretional space to adapt the work individually with the target group. / Syftet med denna studie var att studera hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder kommunikation och bemötande i sitt arbete för klienter med psykosproblematik. Studien utgick från en kvalitativ metod, där en vinjettstudie och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med fyra socialsekreterare inom utredningsenheten på ekonomiskt bistånd. Tematisk analys tillämpades som dataanalys där tre teman identifierades; 1) Flexibilitet i kontakter, mötet och arbetet med klienter, 2) Relationens betydelse samt 3) Krokig väg till självförsörjning. Studiens empiriska material analyserades utifrån teorierna kommunikationsteori, handlingsutrymme och empowerment. Resultatet från denna studie visade att relationsskapande mellan socialsekreterarna och klienter diagnostiserade med psykossjukdomar var en viktig del för en fungerande kommunikation, samt motivera klienten till planering som leder till självförsörjning. Socialsekreterarna kan använda Empowerment för att motivera klienten till en självförsörjning, genom att lyfta upp styrkor hos klienten. Det framkom även att socialsekreterarna hade goda förutsättningar att använda sitt handlingsutrymme till att individanpassa arbetet med klienterna i målgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av hur digitaliseringen har förändrat arbetet inom ekonomiskt bistånd. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från samma kommun där verksamheten nyligen genomgått en digitaliseringsprocess. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades med hjälp av det strukturella perspektivet samt tidigare forskning som berör dokumentation, administrativt arbete samt digitalisering i socialt arbete och offentliga verksamheter. Resultatet visade att det administrativa arbetet minskat till följd av digitaliseringen samt att det är enkelt och tidseffektivt för socialsekreterare. Avsikten med digitaliseringen var att klientkontakten ska öka när de administrativa arbetsuppgifterna minskar. Detta har utifrån studiens resultat inte kunnat ske då rådande pandemi, Covid-19, fört med sig en rad restriktioner i syfte att minska smittspridningen. Pandemin har tvingat verksamheten att ändra sitt arbetssätt vilket resulterat i att nya digitala lösningar växt fram. Resultatet visade även att det finns en förhoppning hos socialsekreterarna att digitaliseringen ska förändra synen på den professionella rollen och göra arbetet inom ekonomiskt bistånd mer attraktivt. En slutsats av studien var att det finns tekniska förutsättningar inom socialtjänsten för att ytterligare anpassa arbetet efter klienters enskilda behov och de förändringar som sker i samhället. / The aim of this study was to explore social workers experiences of how digitalization has changed the work within financial aid. The study is based on five qualitative interviews with social workers from the same municipality, where the organization has recently undergone a digitalization process. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. The results were analyzed with the help of the structural perspective and previous research concerning documentation, administrative work and digitization in social work and public organizations. The results showed that the administrative work has decreased as a result of digitalization and that it is simple and time-efficient for both social workers and clients. The purpose of the digitalization was that client contact would increase when the administrative tasks decrease. Based on the results of this study, this has not been possible as the current pandemic, Covid- 19, has brought with it a number of restrictions in order to reduce the spread of infection. The pandemic has forced the organization to change its way of working, which has led to the emergence of new digital solutions. The results also showed that there is hope among the social workers that digitalization will change the view of the professional role and make the work within financial aid more attractive. One conclusion of the study was that there are technical opportunities within the social services to further adapt the work to clients' individual needs and the changes that take place in society.