Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Under år 2020 sökte omkring 198000 hushåll i Sverige socialbidrag i form av ekonomiskt bistånd, som syftar till att öka levnadsvillkoren för medborgare i den svenska välfärdsstaten. Syftet med den här studien var att undersöka hur informanter som söker ekonomiskt bistånd upplever att de förhåller sig till institutionell makt i mötet med socialtjänsten samt att undersöka om informanterna upplever en stigmatisering av biståndstagare utifrån normer i samhället. Metoden som använts i studien är en kvalitativintervjumetod där sex intervjuer genomförts i semistrukturerad form. Avgränsningar som gjorts har landat i att informanterna av sjukdomsbaserade och/eller sociala skäl inte kunnat uppnå självförsörjning på egen hand intervjuades i studien. Slutsatser som dragits i studien är att biståndstagare upplever sig vara mycket granskade och kontrollerade av Socialtjänsten, vilket påverkar dem negativt ur flera aspekter: allra främst finns en stark upplevelse av oro och stress till följd av detta. Informanterna upplever även att det finns en svårighet att ta sig ifrån ekonomiskt bistånd då det i det långa loppet skapar ett beroende av hjälp istället för att fungera förebyggande. Vidare är den egna självbilden starkt präglad av fördomar gentemot biståndstagare ochdet finns en känsla av stigmatisering hos informanterna. / In 2020, around 198,000 households in Sweden applied for social assistance in the form of financial assistance, which aims to increase the living conditions of citizens in the Swedish welfare state.The purpose of this study was to investigate how informants seeking financial assistance feel that they relate to institutional power in the encounter with the social services and to also investigate whether the informants experiencea stigmatization of aid recipients based on norms in society. The method used in the study is a qualitative interview method where six interviews were conducted in a semi-structured form. Delimitations that have been made have landed in that the informants for illness-based and/or social reasons could not achieve self-sufficiency on their own were interviewed in the study. Some conclusions drawn in the study are that recipients feel that they are highly examined and controlled by the Social Services, which has a negative effect on them from several aspects: above all, there is a strong experience of anxiety and stress as a result. The informants also experience that there is a difficulty in recovering from financial assistance as in the long run it creates an addiction to help instead of functioning preventively. Furthermore, one's own self-image is strongly marked by prejudices towards beneficiaries and there is a feeling of stigmatization among the informants.

In January 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law, whichled to a number of questions about whether the children's rights are affected within socialservices. The purpose of the study was to create an understanding of how social workersconsider the child's perspective in the handling of matters relating to financial assistance. Weused a qualitative method choice, where we collected empirical evidence with the help of sixinterviews with social workers in four different municipalities. An analysis was made using thetheoretical concept of discretion. The result showed that children in financial assistance werepaid attention to through their guardians and the child's perspective was presented only in urgentsituations, for example eviction prevention work. The results also showed that the socialworker's discretion is limited by the company's laws, rules and guidelines. On the other hand,the child's perspective is mentioned in the municipality's guidelines, but in an unclear way. Theconclusion of this study raised further questions about how children's participation and how achild's perspective can be integrated into the practical work within financial assistance. / Januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket föranledde ett antal frågor kringhuruvida barnets rättigheter påverkas inom socialtjänsten. Syftet med studien var att skapa enförståelse om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i handläggningen av ärenden somrör ekonomiskt bistånd. Vi använde oss utav en kvalitativ metod där samlade vi in empiri medhjälp av sex intervjuer med socialsekreterare i fyra olika kommuner. En analys gjordes medhjälp av det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att barn inomekonomiskt bistånd uppmärksammades genom sina vårdnadshavare och barnperspektivetframfördes endast vid akuta situationer, exempelvis vräkningsförebyggande arbete. Resultatetvisade också att socialsekreterares handlingsutrymme är begränsad av verksamhets lagar, regleroch riktlinjer. Däremot omnämns barnperspektivet i kommunens riktlinjer men på ett otydligtsätt. Slutsatsen av denna studie väckte ytterligare fråga kring hur barns delaktighet och hur ettbarnperspektiv kan integreras i det praktiska arbetet inom ekonomiskt bistånd.

Socialsekreterare är den förmedlande gruppen mellan välfärdsstaten och klienter i Sverige, därför blev det viktigt att studera dessa miljöer. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare ser på vilka möjligheter de som erhåller ekonomiskt bistånd har för att kunna avstå/lämna biståndet och om möjligheterna skiljer sig åt mellan vita och icke-vita. För att besvara syftet genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det transkriberade materialet. Vi anlade ett konstruktivistiskt perspektiv på begreppen vit och icke-vit. Klientskapande och rasism används för att analysera vår empiri. Studiens resultat visar att socialsekreterarna konstruerade alla icke-vita till flyktingar och alla vita till svenskar. Utifrån detta, visade resultatet att icke-vita hade sämre förutsättningar att ta sig ur ekonomiskt bistånd på grund av att de inte kunde “rätt” språk och därför inte kunde etablera sig på arbetsmarknaden. Därav innehöll mycket av planeringen för icke-vita att gå på “Svenska För Invandrare”. Vita var främst dem som hade ett missbruk men planeringen för dem var däremot att få ut dem direkt på arbetsmarknaden. Resultatet visade även skillnader på vilka möjligheter som fanns för vita och icke-vita hade för att bli självförsörjande, där icke-vita anses ha sämre möjligheter. Det kunde visa sig i form av brist på information på andra språk vilket resulterade i att icke-vita hade svårare att förstå det svenska systemet.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. / Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.

Syftet med studien var att undersöka vad arbetssökande upplever motiverar dem till egen försörjning genom arbetstagande med utgångspunkt i jobbstimulansen och andra metoder inspirerade av motivationsteorierna Self-Efficacy Theory och Self-Determination Theory. Inspiration till studien uppkom ur ett intresse för- och ifrågasättande av reformen som beskrivs i 4 kap. 1b § Socialtjänstlagen (2001:453), även kallad jobbstimulansen, vars införande bland annat syftade till att göra det lönsamt för arbetssökande biståndstagare att ta ett arbete, men som kan anses fått andra negativa effekter (Socialstyrelsen 2016). Jobbstimulansen är fortsatt en del av socialtjänstens arbete utan tydliga belägg för att modellen faktiskt gör det den ska; motivera individer ut i arbete. Detta föranledde studiens övergripande frågeställning: Vad upplever arbetssökande motiverar dem till egen försörjning genom arbetstagande?  För att besvara syftet och dess frågeställningar genomfördes en vinjettstudie med inomgruppsdesign där respondenterna var eller har varit arbetssökande. Studiens resultat indikerar att inre motivationsincitament upplevs mer motiverande än yttre ekonomiska incitament vilket således står i kontrast till nuvarande lagstiftad metod. Vidare belyser studien att det finns andra metoder som kan fungera bättre än jobbstimulansen samt vilka teoretiska grunder detta kan baseras på. Trots att studien kan anses vara experimentell och bitvis fiktiv då vi endast mäter grad av upplevd motivation och inte faktisk motivation kan resultatet anses vara intressant då den motsätter sig nuvarande metod samt påbörjar ett utforskande av motivationsarbete inom socialtjänsten. / The aim of the study was to examine what unemployed job seekers experiences create motivation toward self-sufficiency trough employment in relation to the current statutory method jobbstimulansen (the Job Stimulus) and other methods inspired by motivational theories such as the Self-Efficacy Theory and the Self-Determination Theory. Inspiration for the study arose from an interest in- and a questioning of the reform described in 4. Ch. 1b § of Socialtjänstlagen (2001:453), known as the Job Stimulus. The insertion of which aimed, among other things, at making it profitable for job seekers to take a job can be considered to have had other negative effects (Socialstyrelsen 2016). The Job Stimulus is still part of the Social Services' work without clear evidence that the model does what it is supposed to; motivate individuals into work. This led to the study's overarching question: What do job seekers feel motivates them toward self- sufficiency through employment? To answer the purpose and its questions we made a vignette study where the respondents currently are or have been unemployed. The result of the study indicates that internal motivational incentives are perceived as more motivating than external financial incentives, which thus contrasts with the current statutory method. Furthermore, the study illuminates alternative methods that may prove more effective than the Job Stimulus, along with the theoretical underpinnings supporting these approaches. Although the study may be considered a bit experimental and partially fictitious as we only measure the perceived degree of motivation and not actual motivation, the result can be considered interesting as it opposes the current method and begins an exploration of motivational work within the Social Services.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera miljöcertifieringarnas påverkan på den svenska bostadsmarknaden. Fokus ligger på tre huvudsakliga miljöcertifieringssystem: BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. Studien avser att identifiera om och hur dessa certifieringar kan skapa ett ekonomiskt mervärde för fastigheter, med särskild uppmärksamhet på hur dessa värden uppfattas och värderas av fastighetsägare. Examensarbetet har som mål att analysera hur miljöcertifieringar påverkar fastighetsvärden på den svenska bostadsmarknaden och undersöka om certifieringarna leder till mervärde eller eventuella konkurrensfördelar på bostadsmarknaden. En kvalitativ metod används, där semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom fastighetsbranschen utgör den primära datainsamlingen. Urvalet av respondenter baseras på deras erfarenheter och insikter i utvecklingen och förvaltningen av hållbara bostäder. Den teoretiska ramen inkluderar värdeteori och en detaljerad genomgång av de valda miljöcertifieringssystemen. Studien visar att miljöcertifieringar kan erbjuda flera konkurrensfördelar för fastighetsutvecklare och förvaltare. Miljöcertifierade byggnader tenderar att ha högre hyres- och försäljningspriser samt lägre driftkostnader tack vare minskad energiförbrukning och vattenanvändning. Resultaten indikerar dock att värdet av miljöcertifieringar varierar beroende på marknadssegment och kundernas miljömedvetenhet. Utmaningar inkluderar höga kostnader för certifieringsprocessen och osäkerheter kring de ekonomiska fördelarna, vilket kräver noggrann avvägning från fastighetsägarnas sida. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av hur miljöcertifieringar kan påverka bostadsmarknaden och ger värdefulla insikter för fastighetsutvecklare och förvaltare i deras framtida beslut om hållbarhetsinvesteringar. / This thesis aims to investigate and analyze the impact of environmental certifications on the Swedish housing market. The focus is on three main environmental certification systems: BREEAM, LEED, and Miljöbyggnad. The study seeks to identify whether and how these certifications can create economic value for properties, with particular attention to how these values are perceived and evaluated by property owners. The aim of this thesis is to analyze how environmental certifications affect property values in the Swedish housing market and to investigate whether the certifications lead to added value or potential competitive advantages in the housing market. A qualitative method is employed, with semi-structured interviews with key stakeholders in the real estate industry serving as the primary data collection method. Respondents were selected based on their experiences and insights into the development and management of sustainable housing. The theoretical framework includes value theory and a detailed review of the selected environmental certification systems. The study shows that environmental certifications can offer several competitive advantages for real estate developers and managers. Certified buildings tend to have higher rental and sales prices and lower operating costs due to reduced energy and water consumption. However, the results indicate that the value of environmental certifications varies depending on market segment and customer environmental awareness. Challenges include high certification process costs and uncertainties about economic benefits, requiring careful consideration by property owners. The study contributes to a deeper understanding of how environmental certifications can impact the housing market and provides valuable insights for real estate developers and managers in their future sustainability investment decisions.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd. / In this qualitative study, we have chosen to examine how the Financial Assistance Unit works with preventive measures as to avoid that financial assistance is permitted to become a social heritage that runs in generations. The context of this study is based on interviews with social workers who have experience in the field. The collected materials have been analyzed based on the social learning theory as an attempt to understand how social legacy can be passed between generations. As a complement to the theory, we have also adressed the children's perspective in the analysis since the children are a big part of the study. This study demonstrates and confirms that long-term financial assistance may pass between generations. Further this study also shows how the preventive efforts for these families take place inside the Financial Assistance Unit.