Hållbar stadsbyggnad är ett ideal som syftar på att ta hänsyn till ekologiska och sociala såväl som ekonomiska aspekter så att utveckling av dagens samhälle inte skall inkräkta framtida generationers rätt till ett gott liv. Rent praktiskt måste stadsplanerare formulera om idealet till konkreta mål och åtgärder anpassade till lokala förutsättningar och tillgängliga medel. I Stockholm pågår två stadsbyggnadsprojekt med höga hållbarhetsambitioner; Norra Djurgårdsstaden (NDS) och Stora Sköndal (SSK), båda har som en del av hållbarhetsarbetet antagit s.k. hållbarhetsmål och krav kopplade till olika styrdokument och processer för att uppnå dessa ambitioner. Målet för arbetet var att genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra projektens egna mål, krav och även andra relaterade aspekter av hållbarhetsarbetet samt tillgängliga resultat avgöra vad som är jämförbart, vilket projekt som har högst ambitioner ochprestera bäst samt finna punkter där projekten eventuellt kan förbättras. Noterbara slutsatser är att projektens ekologiska mål överlag liknar varandra och är kvantitativt jämförbara, medans de sociala målen inte är det dels som en följd av skiljda koncept för social hållbarhet och dels på grund av olika organisationer och processer. Förslagen på förbättringar gäller dels specifika höjningar av enskilda mål/krav och mer generella råd att öka antalet standardiserade och mätbara mål och krav. Trots att NDS har något högre ambitioner tyder jämförelsen av de tillgängliga sammanställda resultaten på att Stora Sköndal verkar prestera bättre än Norra Djurgårdsstaden för vissa särskilda målområden som energianvändning och grönytor / Sustainable city planning is an ideal aiming at consideration to ecological and social as well as economic aspects so that development of today’s society won’t interfere with future generations’right to a decent life. In practical terms city planners have to reformulate the ideal to concrete targets and actions adapted to local conditions and available means. In Stockholm there are two ongoing city development projects with high sustainability ambitions; Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden, NDS) and Stora Sköndal (SSK), both have as part of the sustainability work adopted so called sustainability goals and requirements tied to governing documents and processes to achieve these ambitions. The goal for this examination paper was to quantitatively and qualitatively compare the projects own goals, requirements and some other aspects of the sustainability efforts alongside with available results to ascertain what comparable elements there are, what project seems to have the higher ambitions and perform the best, and find aspects where the projects may improve. Notable conclusions are that the projects’ ecological goals overall are similar and comparable, while the social one’s aren’t as a consequence of both differing concepts of social sustainability and different organizations and processes. The improvement proposals address raising specific goals/targets as well as more general advice to expand the number standardized and measureable goals and requirements. Despite NDS having somewhat higher ambitions the first comparison of available results suggest that SSK manage to accomplish better results than NDS in key areas such as energy use and green spaces.

The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.

This thesis is a study of how the American author Edith Wharton (1862-1937) in a number of novels and short stories written between 1876 and 1937 depicts cultural encounters between Americans and Europeans, mostly Frenchmen. Chiefly concerned with Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, “Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, each of which articulates ideas relevant to the theme investigated, the thesis also contains a supplementary discussion of The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Borrowing terms and theoretical perspectives from Pierre Bourdieu and postcolonial literary criticism, particularly Homi Bhabha’s theories about inbetweenness, mimicry and otherness, the study contends through detailed analyses of single works that Wharton’s descriptions of Franco-American encounters are dynamic processes through which the parties involved are made aware of their own and “the other’s” distinguishing qualities and, in some significant cases, reach a heightened state of consciousness resembling Bhabha’s inbetweenness. Wharton’s cultural encounters often involve people with different levels of education and different economic and social positions, which justifies the use of Bourdieu’s method of analyzing the relationship between educational and social status in terms of different kinds of capital. While in her early works Wharton merely intimates the contours of the cultural encounter, in mature works such as Madame de Treymes and The Age of Innocence she views it as a highly complex process the many stages of which are intimated through the use of subtle narratological techniques. Throughout her work Wharton makes intricate use of imagery and keywords, some of them testifying to her interest in anthropology, to suggest the manifold dimensions of the cultural encounter, which is seen as both tempting and repelling. Her accounts of the Franco-American encounter are complexly related to the different phases of the American political and social situation described in her novels. The American experience of the meeting of the ‘old society’ and the ‘new’ is rendered even more complex by being seen as the background against which Europeans and Americans negotiate transactions of symbolic and economic capital. In most of her works these lead to tragic or tragic-comic misunderstandings; only in her last, unfinished novel does she describe a full-fledged Euro-American identity, a successful fusion of American and European experiences. / Den här avhandlingen är en studie i hur den amerikanska författarinnan Edith Wharton (1862-1937) i ett antal romaner och noveller skrivna mellan 1876 and 1937 skildrar kulturella möten mellan amerikaner och européer, främst fransmän. Avhandlingen behandlar huvudsakligen verken Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, ”Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, som alla uttrycker idéer om kulturmöten; den innehåller även en kompletterande diskussion av verken The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Med termer och perspektiv hämtade från Pierre Bourdieu och postkolonial litteraturforskning, främst Homi Bhabhas teorier om in-betweenness (”mellanskap”), mimicry och otherness hävdar studien genom detaljerade analyser av enskilda verk hur Whartons beskrivningar av fransmäns och amerikaners möten är dynamiska processer där i bästa fall båda parter blir medvetna om sin egen och ”den andres” särart, och i vissa fall även når ett intensifierat medvetande som påminner om Bhabhas in-betweenness. Whartons kulturmöten sker oftast mellan personer med olika bildning samt ekonomisk och social position, vilket gör att Bourdieus perspektiv för analys av relationen mellan utbildning och social status som styrd av olika sorters kapital kommer till användning. I sina tidiga berättelser antyder Wharton konturerna av det kulturella mötet, i mogna verk som Madame de Treymes and The Age of Innocence gestaltar hon det som en mycket komplex process vars många skeden antyds via hennes användning av subtil berättarteknik. Alltigenom sina verk tillämpar Wharton ett komplext bildspråk och nyckelord, varav vissa vittnar om hennes intresse för antropologi, som antyder kulturmötets många dimensioner, framställt som samtidigt lockande och frånstötande/avskräckande. Hennes redogörelser av det fransk-amerikanska mötet är komplext relaterat till de olika faser av den amerikanska politiska och sociala situation som beskrivs i hennes berättelser. Den amerikanska erfarenheten av mötet mellan den ”gamla sociala grupperingen” och den ”nya” skildras som mer komplext genom att ses som den bakgrund mot vilken européerna och amerikanerna förhandlar transaktioner av symboliskt och ekonomiskt kapital. I merparten av hennes verk leder dessa transaktioner till tragiska eller tragikomiska missförstånd; bara i hennes sista, ofullbordade roman beskriver hon en fullt utvecklad euroamerikansk identitet, en lyckad sammansmältning av amerikanska och europeiska erfarenheter.

Sammanfattning Yttrandefriheten utgör en av grundbultarna i en demokratisk rättsstat. I svensk rätt är den grundlagsskyddade yttrandefriheten, reglerad i TF och YGL, starkt förankrad. De inskränkningar som får göras i denna bygger på noggranna överväganden. Att utpeka annan fysisk person såsom brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämna uppgift som är ägnad att utsätta denna för andras missaktning utgör förtal. Förtal är såväl ett yttrandefrihetsbrott enligt 7 kap. 4 § p. 14 TF, som ett brott mot person enligt 5 kap. 1–2 §§ BrB. Det som den svenska förtalsregleringen syftar till att skydda är den objektiva äran: anseendet, det goda namnet och ryktet hos det potentiella offret.   I svensk rätt har intagits en ståndpunkt om att juridiska personer inte är berättigade till ett rättsligt skydd vid förtal, eftersom förtalet inte anses angripa någons anseende. Införandet av ett straffrättsligt ansvar vid förtal mot juridisk person har föreslagits, men avfärdats med motiveringen att det skulle utgöra en omotiverad inskränkning i yttrandefriheten. I vissa utländska rättssystem, vilka upprätthåller en stark yttrandefrihet, åtnjuter juridiska personer dock ett rättsligt skydd mot förtal genom straffrättslig eller civilrättslig lagstiftning. Juridiska personer åtnjuter därtill flertalet grundläggande ekonomiska och personliga fri- och rättigheter inom unions- och konventionsrätten. Av nämnda fri- och rättigheter är rätten till effektiva rättsmedel av särskild betydelse. Därtill är medlemsstater i Europeiska unionen (EU) skyldiga att tillhandahålla effektiva rättsmedel till enskilda för att säkra ett effektivt domstolsskydd. Det har ännu inte prövats huruvida en särskild civilrättslig skadeståndsreglering vid förtal mot juridisk person bör införas i svensk rätt, i syfte att skapa ett effektivt rättsmedel som är mindre benäget att inskränka yttrandefriheten.   I förevarande framställning konstateras att juridiska personer åtnjuter ett kommersiellt anseende och ett rykte som kan bli föremål för kränkningar genom förtal. Skadeverkningarna av förtal är i huvudsak ekonomiska. Svensk rätt, avseende bristen på rättsmedel vid förtal mot juridisk person, är oförenlig med unions- och konventionsrätten, eftersom den riskerar att direkt kränka juridiska personers grundläggande fri- och rättigheter. I svensk rätt existerar en möjlighet att reglera förtal mot juridisk person i skadeståndslagen (1972:207). Direkta ingrepp i den grundlagsskyddade yttrandefriheten undviks därigenom. Det särskilda civilrättsliga skyddet som i förevarande framställning föreslås, bör omfatta ogrundade uppgifter som utgör anklagelser om brott vilka har begåtts inom den juridiska personens verksamhet eller i dennas namn, eller eljest ogrundade uppgifter om specifik omständighet. Det nämnda skyddet mot förtal bör kunna göras effektivt genom införandet av en särskild skadeståndsregel.

Public procurement amounts to a significant part of Sweden's GDP. Nevertheless, it is an overlooked sector characterized by low digitization and inefficient competition where bids are not submitted based on proper mathematical tools. This Thesis seeks to create a structured approach to bidding in cleaning services by determining factors affecting the participation and pricing decision of potential buyers. Furthermore, we assess price prediction by comparing multiple linear regression models (MLR) to support vector regression (SVR). In line with previous research in the construction sector, we find significance for several factors such as project duration, location and type of contract on the participation decision in the cleaning sector. One notable deviant is that we do not find contract size to have an impact on the pricing decision. Surprisingly, the performance of MLR are comparable to more advanced SVR models. Stochastic dominance tests on price performance concludes that experienced bidders perform better than their inexperienced counterparts and companies place more competitive bids in lowest price tenders compared to economically most advantageous tenders (EMAT) indicating that EMAT tenders are regarded as unstructured. However, no significance is found for larger actors performing better in bidding than smaller companies. / Offentliga upphandlingar utgör en signifikant del av Sveriges BNP. Trots detta är det en förbisedd sektor som karakteriseras av låg digitalisering och ineffektiv konkurrens där bud läggs baserat på intuition snarare än matematiska modeller. Denna avhandling ämnar skapa ett strukturerat tillvägagångssätt för budgivning inom städsektorn genom att bestämma faktorer som påverkar deltagande och prissättning. Vidare undersöker vi prisprediktionsmodeller genom att jämföra multipel linjära regressionsmodeller med en maskininlärningsmetod benämnd support vector regression. I enlighet med tidigare forskning i byggindustrin finner vi att flera faktorer som typ av kontrakt, projekttid och kontraktsplats har en statistisk signifikant påverkan på deltagande i kontrakt i städindustrin. En anmärkningsvärd skillnad är att kontraktsvärdet inte påverkar prissättning som tidigare forskning visat i andra områden. För prisprediktionen är det överraskande att den enklare linjära regressionsmodellen presterar jämlikt till den mer avancerade maskininlärningsmodellen. Stokastisk dominanstest visar att erfarna företag har en bättre precision i sin budgivning än mindre erfarna företag. Därtill lägger företag överlag mer konkurrenskraftiga bud i kontrakt där kvalitetsaspekter tas i beaktning utöver priset. Vilket kan indikera att budgivare upplever dessa kontrakt som mindre strukturerade. Däremot finner vi ingen signifikant skillnad mellan större och mindre företag i denna bemärkning.

Among all the types of violence against women the economic abuse does not always appear that often in the context of domestic abuse. Previous research interprets and categorizes economic abuse as physical violence and controlling behavior and is not distinguished for what it can imply for the life of the woman. Men’s economic abuse against women can therefore affect women’s life in a lifelong and/or life sacrificing way. The aim of this study is to gain an in-depth understanding of social workers experiences of men’s economic abuse against women in heterosexual relationships and which consequences it may have for the women. The study is based on eight individual qualitative interviews with social workers and women shelter employees, both with and without a bachelor’s degree in social work. The empirical findings have been thematically analyzed with Yvonne Hirdman’s theory of gender system as a foundation. The result shows that the connection between the theory of gender system and men’s economic abuse against women, forms for example in gender contracts. The result also shows that social workers' experiences are that abused women suffer from multiple consequences of economic abuse, even after a separation, which can have lifelong negative impact for women as victims of violence.  The gender perspective is useful in social work, to understand and interpret men’s economic abuse against women, and to prevent reproducing these systems. It is also important to acknowledge the consequences, for women, that emerge after the separation to create a stronger safety network for women that have been victims of men’s economic abuse.

This study explores the experiences of the Swedish front-line social workers (socialsekreterare) in the municipal income support unit, Young Adults, monthly assessing the income support applications as well as daily processing the activation programs for young adult clients with mental ill-health combined with social-medicinal vulnerabilities, also referred to as young adults with complex needs. Furthermore, this study aims to illuminate the ever changing conditions of the Swedish welfare state and its underlying driving forces through the lens of the social workers. 9 Semi-structured distance interviews with 11 social workers from 6 municipalities belonging to 5 regions in Sweden, were conducted for the collection of qualitative data. It has been analyzed by the inductive-deductive coding as well as a theoretical frame consisting of concepts such as discretiona and advocacy of M. Lipsky, and reciprocal interaction (Wechselwirkung), form and contents, and call of G.Simmel. The result and analysis show that the rehabilitative approach based on the interactions and relations with the clients, is prevalent through the social workers’ processing of the activation program. It seems to be effective in a dyad, between the social workers and the client while the social workers’ discretion is maximized for the utilization of the agency (unit) activation resources. However, it proved not to be as effective in a triad or more when an extern agent outside of the unit, Young Adults begins to be involved. The tension is a fact and the social workers’ discretion is minimized when they have to process the activation program for the clients who are neither “active enough” to have a job in the ordinary labor market, nor “sick enough” to be eligible for the stately activity compensation (aktivitetsersättning) from the Social Insurance Agency (Försäkringskassan) which heavily relies on the medicinal expertise for its decision making. The social workers’ experience to fail to deliver the best possible results out of the activation programs, and the client relationship built on the rehabilitative approach turns out to be unsustainable, which can indicate the discrepancy between the rehabilitative approach as well as the activation programs, as content, and the unit, Young Adults, as form. Even though the social workers daily carry the ideological as well as the social-political tensions between the medicalization and the activation through the ever changing reality of the Swedish welfare state, their mandate to make an impact on the decision making of the activity compensation program, is rather limited, reflecting the Swedish welfare state’s expectation for the professionalism of the social workers. Rather striking that the social workers, however, confess that they in spite of the pressure of organizational efficiency as well as socio-economic discourse of digitalization undermining the concept of the unit, Young Adults, are not willing to give up the rehabilitative approach for the client’s sake but also to protect their unit, Young Adults, which postulate that they are not the gatekeepers in the agency but the advocate for the clients. In this moment, they also seem to know, and even have the call, the essential, if not mandatory, element needed to be landed in the perfect society of G. Simmel.