Både det svenska samhället och dess skolväsende vilar på demokratins grunder. Det senare nämns allra först under ”Skolans värdegrund och uppgifter”. Eftersom den genomsnittliga ungdomen tillbringar 12 år i skolans värld blir den av stor vikt för fostrandet av aktiva samhällsmedborgare. Dessutom är svenskämnet en mycket stor del av denna skolgång då det är det enda ämnet som obligatoriskt läses under samtliga år.Studien består av enskilda intervjuer med rektor, en ämneslärare i svenska och elever i årskurs två på en gymnasieskola i södra Sverige, vilka kvalitativt har analyserats för att utröna hur dessa personer upplever skolans demokratiarbete, särskilt med avseende på svenskämnet. Här visas att olika synsätt finns. Eleverna upplever sig inte ha särskilt stort inflytande annat än över sådant som examinationsformer och tidsplaner. Det framgår också att det förekommer olika synsätt kring vad som är centralt i elevdemokratin: konkret inflytande eller ett klassrum och en skolkultur som präglas av demokratiska och solidariska värderingar.Resultaten analyseras med hjälp av teorier som fokuserar på svenskämnets roll för elevernas demokratiska fostran. Vi urskiljer här två olika synsätt: ett som fokuserar på utbildning i kommunikativa färdigheter och ett som fokuserar på skönlitteratur som ett medel att utveckla empati och förståelse för andra. Vi diskuterar också vad dessa perspektiv får för konsekvenser för hur arbetet med elevdemokrati genomförs.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade av olika faktorer som påverkar deras skolmotivation i SO-ämnena. Synpunkter som skicklig lärare, ämnet-intresse och verklighetsförankring,möjligheten till inflytande över undervisningen, skol-och socialmiljö, klasskamrater och föräldrar, betyg och andra belöningar är något som anses som avgörande för påverkan på elevers skolmotivation. Denna studie kan ses som grund för lärares kunskap om elevers motivation och ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet.

I detta examensarbete har potentiella maktrelationer samt elevers möjligheter till inflytande undersökts inom ramarna för ett demokratiprojekt på Enetorpsskolan (fiktivt namn). Demokratiprojektet är strukturerat på så vis att eleverna ena veckan skapar demokratiförslag, i form av aktiviteter, och veckan därpå verkställs det framröstade förslaget. I vår undersökning har vi använt en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och elevgrupper. Intervjuerna har transkriberats och för att analysera empirin har vi kodat och tematiserat innehållet. Det första huvudtemat, vi funnit relevant för vår studie, är Pedagogernas stödstrukturer och maktrelationer - här visas, genom en Foucault-inspirerad maktanalys, hur den pedagogiska påverkan, via stödstrukturerna, möjliggör för disciplinär och pastoral maktutövning. Det andra huvudtemat är Inflytandets gränser - här visar vi på hur en institutionaliserad verksamhet samt demokratiprojektets förutsättningar, i form av ramar och regler, sätter gränser för elevers inflytande. De faktorer vi här fokuserar på är att projektet är lärarinitierat -vilket leder till att eleverna blir delaktiga i något redan förutbestämt, praktiska förutsättningar -vilka sätter gränser för vilken typ av aktiviteter eleverna kan ge som demokratiförslag och slutligen att lärarna genom sitt veto får sista ordet kring vad som är att betrakta som realistiska förslag. Det som främst blir synligt i vår studie är hur fritidshemmets dubbla karaktär, att både vara en frivillig och målstyrd verksamhet, leder till en paradox kring att eleverna både subjektifieras som demokratiska individer samtidigt som de utsätts för pedagogisk påverkan (jmf. Holmberg 2017; Holmberg 2018).

Vi ser en brist i upplevelser av elevinflytande och delaktighet i fritidsverksamheten ur elevers synvinkel. Vi upplever även att det finns en möjlig brist i samarbete mellan fritidspersonal och elever. Relevant forskning påpekar även att det saknas forskning kring elevers upplevelse av deras inflytande och delaktighet i fritids. För att kunna göra detta behöver vi inledningsvis undersöka och tolka elevernas upplevelser av inflytande och delaktighet som begrepp ur olika synvinklar i fritidsverksamheten. För att bäst kunna fånga elevernas upplevelser av fenomenen inflytande och delaktighet, har vi valt att utgå ifrån en fenomenologisk teoriförankring kopplat till syfte och frågeställningar. Vårt metodval utgår ifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenografisk analysmetod som val för att bearbeta vårt insamlade empiriska material. Inför intervjuerna förberedde vi tematiskt uppdelade intervjufrågor samt en definition av inflytande och delaktighet. Våra intervjuer utgick alla från samma skola. Vårt urval av informanterna utgick från strategiska urval. Vi valde att låta läraren välja ut vilka elever som skulle medverka i intervjuerna. Vårt urval begränsades av hur många elever som svarat ja på om de ville medverka eller inte. Begränsningen uppkom av en tidsbrist som upplevdes genomgående i hela examensarbetet. I vår första resultatdel använder vi oss av triangelmodellen kallad Det dynamiska medborgarskapet (SOU, 2000 1:37) kopplad till begreppen vi undersöker, som visar på komplexiteten mellan begreppen. Skillnader och likheter belyses mellan begreppen. Vår andra resultat del tar upp centrala begrepp kopplade till elevernas upplevelser av deras inflytande och delaktighet i fritidsverksamheten. Begreppen informanterna kopplade till inflytande och delaktighet, var bestämmande (inflytande) och deltagande (delaktighet). Det mest framträdande resultatet i den här delen var elevernas positiva upplevelse av utrymme för val av delaktighet och innehåll i fria aktiviteter. Eleverna diskuterade även läromedel i fria aktiviteter, i vilka de såg en brist i att kunna påverka. I planerade aktiviteter upplevdes en brist på samarbete med fritidspersonalen . Eleverna upplevde även möjligheter till inflytande i formella representativa aktiviteter (fritidsråd).I slutsatsen upplever eleverna delaktighet och inflytande som komplexa begrepp, som är svåra att skilja åt. Det upplevdes ett stort utrymme för inflytande i val och innehåll i fria aktiviteter, medans i planerade aktiviteter upplevdes en potentiell brist på inflytande i innehållet. En annan brist i planerade aktiviteter som kan tolkas är elevernas möjlighet till inflytande i delaktighet. En möjlig slutsats av detta som kan ha en positiv effekt är att variera planerade aktiviteter, där vissa tillåter inflytande i delaktighet. Informanter upplevde även att de inte fick möjlighet till inflytande i val av vilka material (läromedel) som skulle finnas tillgängliga i fria aktiviteter. Eleverna upplevde möjlighet till inflytande i formella representativa aktiviteter, i detta fallet diskuterades specifikt fritidsråd.

Denna studie undersöker fyra samhällskunskapslärares syn på demokratiarbete utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Syftet är att ta reda på lärarnas syn på demokratiarbete utifrån det demokratiska uppdraget som är formulerat i gymnasieskolans styrdokument, då skolan idag har ett dubbelt uppdrag, skolan ska dels förse elever med ämneskunskaper och samtidigt förmedla demokratiska värderingar i enlighet med skolans styrdokument. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fyra intervjuer med samhällskunskapslärare har genomförts på olika skolor och olika program. Materialet har analyseras i enlighet med en fenomenografisk analysmetod som strävar efter att identifiera och beskriva variation. Resultatet visade sig att det finns olika syn på demokratiarbete. Baserat på resultaten diskuteras lärarnas syn på demokratiarbete med hänvisning till tidigare forskning. / <p>2020-04-30</p>

En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare inom NO-ämnena i grundskolan arbetar med målen i kursplanen. Fem lärare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om målstyrning. Det vanligaste sättet som lärarna arbetar är att de formulerar om kursplanemålen så att de ska bli lättare för eleverna att förstå. Målen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsområde och i samband med bedömning. Eleverna har inte så stort inflytande över själva målen men de har stora möjligheter att påverka hur de ska arbeta för att nå målen. Lärarna är i huvudsak positiva till målstyrningen och menar att det är viktigt att eleverna vet vilka förväntningar skolan har på dem och vad de ska göra för att förbättra sina resultat. Det största problemet är enligt lärarna att bedömningen riskerar att inte bli likvärdig då olika lärares tolkningar av målen skiljer sig åt.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur elevinflytande för elever i årskurs 2-3 kan se ut i svenskämnet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att uppnå detta syfte har vi följande frågeställningar: Hur kan elevinflytandet se ut i planering och genomförandet av svenskundervisningen enligt lärare och elever? Hur upplever elever sitt inflytande över svenskundervisningen? Hur kan elevers agerande för inflytande se ut i svenskundervisningen? Vi har utfört en kvalitativ studie på tre grundskolor. Datainsamlingen har bestått av intervjuer med lärare och elever samt observationer av svensklektioner. Våra teoretiska perspektiv har varit Foucaults (1980, 1991) maktteorier, Deweys (1939, 1999) teorier om makt och demokrati samt Fords (1992) motivationsteori. Vårt resultat visar att eleverna sällan agerar för eller erbjuds inflytande vid genomförande och planering av svenskundervisningen. Det framkommer att eleverna har skiftande upplevelser av inflytande över svenskundervisningen. Några elever menar att de får vara med och påverka innehåll och arbetsformer medan vissa elever upplever att de i liten utsträckning kan påverka. Eleverna är dock eniga om att de har litet inflytande över planering. Vårt resultat visar att lärarnas egna redogörelser av hur elevinflytandet ser ut i respektive klasser skiljer sig åt. Emellertid menar samtliga lärare att de tar hänsyn till elevernas intressen vid planering och genomförande av svenskundervisningen. Vi drar slutsatsen att det är nödvändigt att lärare tydligt informerar eleverna om deras inflytande. Eleverna behöver enligt oss få kännedom om vad, hur och när de har rätt att påverka. Dessutom drar vi slutsatsen att eleverna måste få reellt inflytande och det i hela processen samt att lärare behöver få stöd och verktyg för att kunna uppfylla demokratiuppdraget i svenskundervisningen.

Efter att ha gjort några observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestämde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om ämnet året därpå. Jag lärde mig att på min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den här typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring ämnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans värld. Med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever från min praktiksola har jag undersökt elevernas syn på det nuvarande upplägget för utvecklingssamtal. Bland annat fokuserar arbetet på att ta reda på vad eleverna vill veta under utvecklingssamtalet, och om eleverna anser att elevledda utvecklingssamtal är ett bra redskap för att vilja ta mer ansvar för studierna och förstärka relationen till lärarna. Studien visar att eleverna tycker om det nuvarande upplägget för elevledda utvecklingssamtal. Resultatet visar även att enligt eleverna är utvecklingssamtalet ett väl uppskattat forum som hjälper dem i deras lärande och bidrar till deras välmående.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång.Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stordel eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet.Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken. Deras elever sitter för det mesta i rader eller öar tillsammans med en starkare eller svagare kamrat och får sällan välja vem den kamraten är.