Syftet med studien är att utforska en alternativ metod för NO-undervisning, känd som "5 U-metoden", på engelska går den under namnet 5 E-method. 5 U-metoden består av fem olika faser, Uppleva, Utforska, Utreda, Utveckla och Utvärdera. Studien fokuserar på att utforska metodens påverkan på elevers förtrogenhet med ämnesinnehållet, elevers motivation och deras inflytande i NO-undervisningen på lågstadiet. Elevernas utveckling av förtrogenhet mot ämnesinnehållet undersöks genom en blandning av enkäter, observationer och semistrukturerade intervjuer. Elevernas erfarenhet av NO-undervisningen besvaras med hjälp av enkäter och semistrukturerade interjuver. Studien indikerar att 5 U-metoden kan vara framgångsrik som metod för att positivt påverka elevers delaktighet och förtrogenhet för NO-ämnena. Å andra sidan visar resultatet att det finns utmaningar med att använda 5 U-metoden. Några nackdelar med metoden visar sig vara tidsbrist, resursbrist och behovet av lärare med djup förståelse för både ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. Sammanfattningsvis visar denna studie att det krävs en noggrann planering, kompetenta lärare, tid och förberedelser för att 5 U- metoden ska kunna bli en framgångsrik metod i NO-undervisningen.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med högstadieelever som läser modersmål samt modersmålslärare. Syftet är att beskriva och analysera vilka uppfattningar högstadieelever som läser modersmål och deras modersmålslärare bär gällande elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studiens frågeställningar omfattar elevernas och lärarnas beskrivningar av elevinflytande inom modersmålsundervisning; elevernas och lärarnas motivering av sin syn på elevinflytande samt ansvarsfördelning mellan eleverna och lärarna och dess samband med elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studien har visat att elevinflytande beskrivs som elevernas direkta påverkan på undervisningen i olika pedagogiska situationer samt sker i form av informella individuella processer ur elevperspektiv och informella individuella och informella kollektiva processer ur lärarperspektiv. Både eleverna och modersmålslärarna tolkar elevinflytande som ett sätt att anpassa och individualisera undervisningen efter varje elevs intresse och behov. Ur lärar- och elevperspektiv finns det ett starkt samband mellan elevinflytande och skolans kunskapsuppdrag. Detta samband analyseras utifrån den pragmatiska teorin och teorin om formativ undervisning. Endast några utav de intervjuade lärarna kopplar elevinflytande med skolans demokratiska uppdrag, medan eleverna inte alls ser detta samband. Studiens resultat visar att elevernas möjlighet att utöva elevinflytande planeras och regleras av lärarna. Eleverna har en dubbel roll vid elevinflytande: de betraktas både som experter och som det objekt vilket undervisningen riktar sig mot.

Högläsning är viktigt i lågstadiet, och därför bör valet av böcker vara noggrant genomtänkt för att passa elevgruppens behov och intressen. Böckerna bör följa läroplanens riktlinjer samtidigt som de engagerar eleverna. En studie gjordes för att undersöka vilka kriterier förskole- och årskurs 1-lärare använder när de väljer böcker. För att utforska de faktorer som styr lärarnas val av högläsningsböcker genomfördes en forskningsstudie. Sju lärare deltog i studien, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Genom en tematisk analys kategoriserades och utvärderades sedan resultaten som visade att lärarna tar hänsyn till flera aspekter när de väljer böcker för högläsning, inklusive språket, budskapet och temat i boken. De anpassar också sina val efter elevgruppen och deras specifika intressen, vilket kan variera beroende på olika faktorer. Vissa lärare prioriterar bilder och humor när de väljer böcker, medan andra fokuserar på elevernas mognadsnivå.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94. / The purpose of my paper is to investigate how some pupils in the comprehensive school look upon student influence and their own possibilities to have any influence at school, and how this possibility takes shape. With the aid of qualitative interviews with eight 6th graders from two different classes at a comprehensive school in Sweden I have investigated how the pupils view the matter of student influence. The results show that they expect to have very limited influence at school. My conclusion is that they do not have the amount of influence they are entitled to according to Skollagen, and Lpo 94.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar: Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena. Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas. Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess. Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess. / The main goal of my study was to investigate how pupils in lower secondary school appreciate parent-teacher conferences with preparations as part of their learning process. The main issues were how written assessments affect the parent-teacher conferences and how pupils value teacher-led parent-teacher conferences compared to student-led parent-teacher conferences. A written survey-investigation was used in order to compare the attitudes of pupils from two different schools. One school used written assessments and teacher-led conferences; the other school did not use written assessments and had student-led conferences. My findings show: That a bigger part of the pupils receiving written assessments think that they are informed about their knowledge levels in relation to the requirements. That written assessments are not optimal to communicate to pupils how to improve their work. That a major part of pupils with lower grades did not prepare themselves for the student-led conferences and thus were difficult to involve in this type of learning. That the pupils in student-led conferences are more involved in the conversations but that there were no significant differences between the different types of conferences in the perspective of their learning processes.

The curricula that defines special needs education in Swedish grammar schools states that students with intellectual disabilities should be given the possibility to participate in the planning and shaping of teaching and learning activities. The purpose of the study is to examine conditions regarding special needs students’ influence and how this influence is mediated. The focus of the study is subject based classroom situations. The method for collecting data has been observations. The empirical data consists of around 16 hours of video recordings, in addition to field notes. The observations took place in two special schools and all together 10 pupils, 5 teachers, and two student assistants participated. The theoretical framework is based on sociocultural theory with a specific focus on mediation. By using the theoretical terms object and subject positioning, the study also focuses on how teachers and students position themselves and each other. The results show that the students with intellectual disabilities are given opportunities for influence, but not very frequently.   The most important mediating factors to promote influence are the teachers´ trust in the students´ abilities and skills, and the teacher’s keen responsiveness to the students’ expressed personal will. Influence is mediated both through the possibilities of participation that teachers offer, and the teachers’ affirmation of the students’ requests. Furthermore, the study shows that students are more likely to gain influence in one-to-one meetings with the teacher, where the focus is on the student’s individual interests and preferences. In order to provide increased levels of influence to all students with intellectual disabilities, teachers need to plan the education with focus on democratic processes. / I denna licentiatuppsats studeras förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta inflytande medieras i klassrumsinteraktionen i situationer med olika kunskapsinnehåll. Elevernas och lärarnas interaktion i klassrummet studeras genom videoobservationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att elevinflytande sker på två sätt, dels genom att läraren erbjuder inflytande, dels genom att eleverna uttrycker en önskan om inflytande. När lärarna erbjuder inflytande blir deras tillit till elevernas förmågor och kunskaper en resurs som medierar för inflytande. Elevernas vilja att använda det inflytande som erbjuds blir också medierande resurser. När eleverna själva uttrycker sina önskemål blir såväl samma medierande resurser synliga som lärares lyhördhet inför elevernas vilja. När eleverna önskar inflytande använder de sig av tre strategier: igenkänning, motstånd och självständighet. De artefakter som finns fysiskt tillgängliga i klassrummet möjliggör för ett ökat elevinflytande. Uppsatsens kunskapsbidrag handlar om lärares och elevers tillit, lyhördhet och vilja som förutsättningar för elevinflytande. Ökad kunskap om och förståelse för klassrumsinteraktionens betydelse kan bidra till ett stärkt inflytande för elever i grundsärskolan.

Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.

<p>Abstract</p><p>My purpose of the investigation is to enter deeply into the knowledge of the Individual plan of the development and to examine how teachers, pupils and parents look at the Individual plan of the development and the purpose of the Individual plan of the development in school. My question of the main problem in this investigation was to examine the expectation on the Individual plan of the development from teachers, pupils and parents and if the Individual plan of the development has been influence the cooperation of parents and the influence of the pupils also how and if teachers, pupils and parents apprehend some kinds of changes.</p><p>The review of the literature begin with a closer study about our document of control, witch are the curriculum of the compulsory school (Lpo 94), The National Agency for Education General Advice for the Individual plan of the development (2005), a study of the development of the cooperation of the parents and the influence of the pupils under the years of research about it.</p><p>I have in my investigation used qualitative interview in different forms like the ordinary interview, interview on telephone and focussed group interview with teachers, pupils and parents. The result of my conclusion from the investigation is that the information and the knowledge of the Individual plan of the development are important to be able to increase the influence from the pupils and a different cooperation from the parents in the development of the school with the Individual plan of the development. My examination is small and not generalised but I believe that it still can represent the attitude of the Individual plan of the development. The consequence of the investigation shows that pupils and parents have vague idea of the Individual plan of the development. The teacher show three widely, differing opinions of expectation of the Individual plan of the development.</p><p>Keyconfusion: Individual plan of the development, teacher, influence of the pupils, cooperation of the parents.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Mitt syfte med undersökningen är att fördjupa kunskaperna om IUP och undersöka hur lärare, elever och föräldrar ser på IUP, samt den Individuella utvecklingsplanens syfte i skolan.</p><p>Min problemformulering är att undersöka förväntningar på IUP från lärare, elever och föräldrar om IUP har påverkat föräldrasamverkan och elevinflytande samt hur och om lärare, elever och föräldrar uppfattar några förändringar.</p><p>Litteraturgenomgången inleds med en närmare studie kring våra styrdokument, det vill säga läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94), Skolverkets Allmänna råd för Individuella utvecklingsplaner (2005), en studie av utvecklingen av föräldrasamverkan och elevinflytande under åren samt forskningen om det.</p><p>Jag har i min undersökning använt kvalitativ intervju i olika former såsom vanliga intervjuer, telefonintervjuer och fokuserade gruppintervjuer med lärare, elever samt föräldrar.</p><p>Mina slutsatser från min undersökning är att informationen och kunskapen om IUP är viktig för att få ett ökat inflytande från elever samt en förändrad samverkan från föräldrar i skolans utvecklingsarbete med de Individuella utvecklingsplanerna. Mitt arbete är litet och inte generaliserbart men jag tror att det ändå kan representera synpunkter på IUP.</p><p>Resultatet visar att elever och föräldrar har vaga föreställningar om IUP. Läraren visar tre vitt skilda perspektiv på förväntningar över IUP.</p><p>Nyckelbegrepp: Individuell utvecklingsplan, lärare, elevinflytande, föräldrasamverkan</p>

<p>The purpose with this study was to look at teachers`thoughts and experiences of student influences in special schools. The study was based on questions of how the teachers` work with student influence, what kind of assumptions they have,and the teachers`experiences of how it influences the consequences. I choose this subject because I think it is relevant to my education. At the university I aimed my studies to special pedagogy and that is why I feel that special schools is a relevant choice of subject. This study was done with qualitative interviews with three teachers`involved. These three teachers` had their experinces from three different communities, and that was known to me. The purpose of that was too see if I could get different result that I could use in my discussion, but that was not the case. The differences between these three teachers` experiences, influences assumptions, and consequenses were few. All three agreed that the teachers`faith in what the student could and wanted to have influence was an assumption to give them this opportunity. They also talked about communication as an important fact to influence. The teachers`experiences of the consequences can compound that if the student have the experience of influence it will give the student a feeling of responsibility. This responsibility can give the student a deeper knowledge both in a practical and theoretical way.</p>

The purpose with this study was to look at teachers`thoughts and experiences of student influences in special schools. The study was based on questions of how the teachers` work with student influence, what kind of assumptions they have,and the teachers`experiences of how it influences the consequences. I choose this subject because I think it is relevant to my education. At the university I aimed my studies to special pedagogy and that is why I feel that special schools is a relevant choice of subject. This study was done with qualitative interviews with three teachers`involved. These three teachers` had their experinces from three different communities, and that was known to me. The purpose of that was too see if I could get different result that I could use in my discussion, but that was not the case. The differences between these three teachers` experiences, influences assumptions, and consequenses were few. All three agreed that the teachers`faith in what the student could and wanted to have influence was an assumption to give them this opportunity. They also talked about communication as an important fact to influence. The teachers`experiences of the consequences can compound that if the student have the experience of influence it will give the student a feeling of responsibility. This responsibility can give the student a deeper knowledge both in a practical and theoretical way.