Ett övergripande mål för gymnasieskolan har länge varit att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Därför gäller numera att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetssätt skall vara viktiga principer i undervisningen. Syftet med studien är att studera elevernas inflytande i centrala undervisningsfrågor. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Hur sker val av innehåll och arbetssätt och vilket utrymme ges åt elevernas inflytande? Förekommer det någon skillnad mellan olika ämnen? - Vilka kunskaper och vilket lärande lyfts fram och efterfrågas av elever respektive lärare i situationer då respektive grupp har inflytande över innehållet? - Hur uppfattar eleverna möjligheten till inflytande i olika arbetssätt? - Vilka faktorer uppfattar elever och lärare har betydelse för elevernas inflytande över val av innehåll och arbetssätt? Resultaten visar att kursplanerna har stor betydelse för innehållet i undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande kommer till uttryck bl. a. genom att påkalla handledning, avgöra svårighetsgrad på arbetsuppgifter och konstruera instuderingsfrågor. Förutsättningarna för att påverka kvaliteten på kunskaper och lärande varierar med ämnets legitimitet, elevernas studiekompetens och möjlighet till interaktion med läraren. Elevernas utrymme för eget ansvar, deras möjlighet till handledning och en variation avseende gruppsammansättning, arbetssätt och beslutsfattande är viktiga faktorer för att eleverna skall känna sig motiverade och intresserade av arbetet i skolan. Det visar sig finnas flera faktorer som inverkar negativt på elevernas möjlighet till inflytande exempelvis stoffträngsel och otillräckliga baskunskaper. Eleverna påtalar behovet av undervisning och handledning för att komma vidare i sina studier och kunna utöva inflytande. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till John Deweys utbildningsfilosofiska tankar och relateras till läroplanen som styrfaktor, erfarenheten som grunden för undervisningens innehåll, frihet och möjlighet till växande och handledning som en nödvändig interaktion. / One of the overarching goals of Swedish upper secondary education is to foster students to become citizens in a democratic society. It is, therefore, essential that the students learn to take responsibility for planning and carrying through their studies. The aim of this study is to investigate whether students have any influence on central teaching matters such as the choice of subject matter and working methods and what types of knowledge and learning students and teachers, respectively, request in situations where either of these groups is in charge of the contents. The study is based on field work, interviews and document analysis and it is carried out in one upper secondary vocational class. The results demonstrate that the syllabi are very important for the contents of teaching. The students‘ opportunities to influence the choice are expressed, for instance, in asking for tutoring, in deciding the level of task difficulty, and in constructing advance questions. The conditions for influencing the quality of knowledge and learning vary with the legitimacy of the subject, the study competence of the students, and their possibilities to interact with the teacher. The students‘ possibilities to take responsibility and to be supervised by the teacher, as well as a variation as regards group composition, working methods, and decision making are important factors for the students to be motivated for and interested in schoolwork. There seems to be several factors that are important for the students‘ possibilities to influence, e.g., crowding of contents, and insufficient basic knowledge, and the students also comment on the need of teaching and tutoring in order for them to get further in their studies. In conclusion, the results of the study are discussed in relation to John Dewey’s educational philosophy, i. e. the national curriculum, experiences - the point of departure of the contents of teaching, freedom and opportunities to grow, and tutoring - the necessary interaction.

The purpose of the study was to investigate the special teacher's work with participation in compulsoryspecial schools for children with intellectual disability. The study also highlighted how the special needs teacher ensures that the student feels involved. Participation is a concept that is complex and can be interpreted in different ways depending on the context. In this study, participation was about being part of a context and by making one's voice heard. The empirical material was collected via semi-structured interviews with special teachers. A total of eight interviews were conducted with special teachers from four different special schools. The starting point has been the socio-cultural perspective where the keyis that learning, and development arise in interaction with each other. The study also had a relational perspective, where the meeting between student and teacher and the surrounding environment are contributing factors for school success. The results showed that structure and clarity in the teaching were conducive to students' participation as well as an adapted learning environment. The lesson content was individually based according to the students' conditions and needs, and student influence was considered by all teachers to be important from a participation perspective. The results indicated that student influence at the special primary school was often about different arranged choices where students, for example, choose the order in which tasks are to be performed. Students' participation is dependent on the teachers creating conditions for the students to feel involved in their learning environment. The teachers agreed that participation was about giving students the opportunity to participate in a social interaction with friends and the creation of relationships. Participation in the special primary school was also very much about the teacher capturing the student's interests and opinions in the teaching. Being involved could look different depending on the student's conditions and needs. Sometimes it was about participating in a group work or participating through parallel play. For some teachers, it was about making interpretations for the students who lacked verbal language. / Syftet med studien var att undersöka speciallärarens arbete med delaktighet i grundsärskolan. Studien belyste även hur specialläraren säkerställer att eleven känner sig delaktig. Delaktighet är ett begrepp som är komplext och kan tolkas på olika sätt beroende på kontext. I denna studie handlade delaktighet om att ingå i ett sammanhang och att göra sin röst hörd. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med speciallärare som var verksamma i grundsärskolan inriktning ämnen och ämnesområden. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med speciallärare från fyra olika grundsärskolor. Utgångspunkten har varit det sociokulturella perspektivet där det centrala är att lärande och utveckling uppstår i samspel tillsammans med varandra. Studien hade även ett relationellt perspektiv, där mötet mellan elev och lärare och den omgivande miljön är bidragande faktorer till skolframgång. Resultatet visade att struktur och tydlighet i undervisningen var främjande för elevers delaktighet likväl som en anpassad lärmiljö. Lektionsinnehållet var individanpassat efter förutsättningar och behov och elevinflytande ansågs av samtliga lärare vara viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Resultatet indikerade att elevinflytande på grundsärskolan ofta handlade om olika arrangerade val där elever exempelvis väljer i vilken ordning uppgifter ska utföras. Elevers delaktighet är beroende av att lärarna skapar förutsättningar för att eleverna ska känna delaktighet i sin lärmiljö. Lärarna var eniga om att delaktighet handlade om att eleverna ska få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapandet av relationer. Delaktighet i grundsärskolan handlade även i mångt och mycket om att läraren fångar upp elevens intressen och åsikter i undervisningen. Att varadelaktig kunde se olika ut beroende på elevens förutsättningar och behov. Ibland handlade det om delaktighet i ett grupparbete, eller att delta genom parallell lek. För några lärare handlade det om att göra tolkningar för de elever som saknade verbalt språk.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur fem musiklärare i grundskolan beskriver sin roll och erfarenhet av att leda och genomföra elevers sceniska framställningar. Resultatet visar att förutsättningarna mellan skolor varierar i hög utsträckning. För tre av fem lärare utgjorde det nyligen borttagna ämnet elevens val stommen för arbete med showverksamheten. Skolledarens inställning och sätt att prioritera pekas ut som avgörande för att skapa nödvändiga förutsättningar. Lärarna ser skillnader från den ordinarie undervisningen i ökat elevinflytande över processen och innehållet och således den handledande roll de själva tar. Samtliga lärare hittar stöd i styrdokumenten för att berättiga verksamheten och lyfter flera aspekter av nytta den har för eleverna sett till det akademiska, sociala, personliga och yrkeslivsförberedande. / The purpose of this study is to find out through interviews how five Swedish compulsory school music teachers describe their role and experience of managing and working with stage performances. Results show that conditions vary greatly between schools. Three out of five teachers were heavily dependent on pupil’s choice – a recently removed selective subject that enabled pupils to deepen and broaden their knowledge in one or more subjects – for organizing and managing such activities. School administrators’ attitude and ways of prioritizing are pointed out as crucial for creating the necessary conditions. Teachers observe higher levels of student democracy regarding the process and the content and thus also notice a change in their own role toward tutors rather than teachers. All teachers find support in the curriculum in order to justify these activities and mention several aspects of value they have for their pupils, such as academical, social, personal, as well as preparatory for their future careers.

Elevers inflytande på matematikundervisningen är önskvärd men föga undersökt. Syftet med examensarbetet var således att undersöka elevers upplevelse av att ha digitala läroböcker i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet. Tre klasser på teknikprogrammet intervjuades. Intervjuerna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska tetraedern med den digitala läroboken som artefakt. Resultatet visade att elever anser att läroböcker ska hjälpa dem lösa och förstå matematikuppgifter. Digitala läroböcker upplevdes ha goda förutsättningar att förklara matematik genom exempelvis anpassade förklaringar, ledtrådar och återkoppling. Däremot upplevdes digitala läroböcker ha sämre förutsättningar att lösa uppgifter eftersom risken att distraheras av annat på datorn var stor, svarsinmatningen var bristfällig, läroboken kunde vara oåtkomlig eller att förklaringar och uppgifter inte nödvändigtvis matchade varandra. För att ge elever inflytande på matematikundervisningen bör dessa aspekter beaktas vid val av läromedel genom övervägande av den digitala lärobokens utformning, implementering samt när en tryckt lärobok är att föredra. / Students’ influence on mathematics teaching is desirable but not extensively researched. The purpose of the thesis was therefore to investigate students' experience of using digital textbooks in mathematics education. The study was carried out using focus group interviews with Swedish upper secondary school students. Three classes from the technology program were interviewed. The interviews were processed using content analysis. The results were analysed using the didactic tetrahedron with the digital textbook as the artifact. The results showed that students believe that textbooks should help them solve and understand mathematics exercises. Digital textbooks were perceived to be well suited to explain mathematics by, for example, customized explanation, clues, and feedback. On the other hand, digital textbooks were felt to provide a worse environment for solving exercises. Reasons given include the risk of being distracted by other things on the computer was high, the ability to input answers was inadequate, the textbook could be inaccessible or that explanations and tasks did not necessarily match each other. To give students an influence on mathematics teaching, these aspects should be factors to consider when choosing teaching materials in terms of the digital textbook's design, implementation and when a printed textbook is preferable.

I läroplanen står det att lärarna har ett ansvar att föra in elevinflytande i undervisningen men då styrdokumenten inte skriver fram hur detta ska möjliggöras i praktiken, kan detta skapa en osäkerhet hos lärarna hur de ska välja att möjliggöra detta i undervisningen. Utifrån tidigare forskning kan vi utläsa att lärarna uttrycker elevinflytande som en svårighet då detta blir upp till var och en att tolka. I denna empiriska studie är syftet att undersöka hur lärare möjliggör elevinflytande i SO-undervisningen men även vad elevinflytande kan bidra till och om det kan uppstå konsekvenser. För att kunna besvara detta syfte behövde vi få ta del av erfarenheter av både lärare och elever och det gjordes via intervjuer. Då erfarenhet, tolkning, sociala interaktioner och relationer är bidragande faktorer till att möjliggöra elevinflytande, valde vi att koppla in hermeneutiken, det sociokulturella perspektivet och lärare-elevrelation(TSR) då dessa teorier utgår från dessa. Resultatet av vår data analyserades sedan utifrån dessa tre teorier. Slutsatsen för denna empiriska studie blev att frågan gällande hur lärare möjliggör för elevinflytande i SO-undervisningen är komplext och läroplanen är svårtolkad. Men när det väl förs in i SO-undervisningen kan det visa på positiva effekter då resultat visat på att elever blir mer motiverade och presterar bättre när elevinflytande möjliggörs i SO-undervisningen.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är:•Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk?•På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning. I vår aktionsforskning ingår planering och genomförande av lektioner, observationer i klassrummet samt enkäter med öppna frågor. Vår undersökningsgrupp består av 18 gymnasieelever som under fyra längre lektionstillfällen undervisas av oss i spanska med musiken som didaktiskt medel. Resultatet av vår studie visar att ungdomar har en benägenhet att söka och ta till sig kunskap om undervisningen utgår från deras vardag för då finner de stoffet relevant och meningsfullt. Eleverna är vana vid att lyssna på musik och känner sig hemma med modern teknologi. Att bloggen och musiken tar plats i klassrummet minskar avståndet mellan klassrummet och ungdomarnas vardag vilket i sin tur gör eleverna mer mottagliga för ny kunskap. Musik varierar undervisningen och skapar glädje och trivsel i klassrummet. En trivsam stämning i klassrummet har också visat sig ha en motiverande inverkan på eleverna som då blir mer benägna att ta till sig kunskapen. Många elever ställer kurslitteraturen i relation till musiktexterna och menar att musiken levandegör språket och kopplar det till ett verkligt sammanhang. Vår studie visar även att när flera sinnen tas i bruk så lär man sig bättre. Att kombinera musik och video har visat sig verka ömsesidigt förstärkande för inlärningen då den information som eleven eventuellt missar via hörförståelsen kompenseras av synintrycket och vice versa.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort. / Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.