Utvecklingsarbetet behandlar hur planerade aktiva samtal med elever på fritidshemmet kan engagera elever och motivera till ett förändrat klimat. Syftet är att genomföra strukturerade och planerade samtal för att stärka och öka elevernas egen förmåga att kunna bygga trygga relationer i den egna fritidsgruppen. Orsaken till valt utvecklingsområde var att den aktuella gruppen hade en konfliktfylld vardag på fritidshemmet. Arbetet utgår från Lgr11:s fem grundpelare inom värdegrund, nämligen, Alla människor lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet har varit en strategi för att förbättra skolans demokratiska praktik. Metoder som har använts för en aktionsinriktad ansats är observationer, samtal och intervjuer, både i grupp men också individuellt. Resultatet visar att genom aktionen har nya relationer skapats på fritidshemmet och eleverna upplever att det är ett tryggare klimat. Eleverna reflekterade under och efter avslutat utvecklingsarbete över hur en bra vän ska vara och försöker att arbeta efter den normen själv. Slutligen resulterade utvecklingsarbetet i att eleverna började fundera över vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt samt en iakttagelse och diskussion om att pojkar ofta tar mer plats vid samlingar än flickor.

Denna uppsats tar upp fenomenet läxor ur elevers perspektiv. Läxan upplevs av många som en självklarhet, detta trots att läxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen är att utveckla en förståelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhåller sig till läxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina läxor. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom området. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna upplever att läxor tar tid från elevernas fritid samt att syftena som eleverna upplever med läxan rör att eleverna ska lära sig kunskap. Vi har visat att samtliga elever har någon form av interaktion när det gäller läxläsningen i hemmiljön. Vi har även visat att elever från skolan med ett upptagningsområde som bland annat har en högre medelinkomst än den andra skolan förutsätts ta ett större ansvar för sina läxor.

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

Ett stort fokus inom matematiken ligger på utantillinlärning av kunskap och tillvägagångssätt. Detta trots att forskning och styrdokument visar att elevens resonemangsförmåga är viktig för att utveckla elevers djupare förståelse av matematiken. Denna studie syftar därmed mot att bidra med kunskaper om vilka olika typer av resonemang som elever i årskurs 6 använder sig av och hur detta relaterar till deras förståelse av ett matematiskt område. Det matematiska området som har valts i studien är de geometriska begreppen omkrets och area samt sambandet mellan dem. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in genom videoinspelningar av elevintervjuer där elever löste och resonerade kring uppgifter i par inom det matematiska området. De resonemang som framkom under intervjuerna identifierades och klassificerades utifrån Lithners (2008) teoretiska ramverk om imitativa och kreativa resonemang samt kopplades till elevens förståelse av begreppen och dess samband. Det resultat som framkom gav upphov till en ny typ av resonemang som inte ingick i ramverket och denna typ benämns som nytänkande resonemang. En anledning till att en ny typ skapades kan vara att denna studie applicerades på lägre åldrar än ramverket är utvecklad för. En problematik synliggjordes vid elevernas lösning av ett praktiskt problem kopplat till sambandet mellan begreppen. I denna uppgift hade inte eleverna ett matematiskt förhållningssätt och förde således inga matematiska resonemang eller visade sin förståelse.

<p>History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that:</p><p>The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension. [...] It also aims to develop critical thinking and an analytical approach as a tool to understand and explain society and people's lifestyles. This enhances the ability to be critical both for the historical sources for the texts and other media in our time.[1]</p><p>Just the question of what is true and invented has always been important to historians, of which the central concept of source criticism. However, the truth has never been the operator of an epic hero story forward - something they often see in Hollywood films and other popular culture where the story adorned and adjusted to best appeal to the audience. That history is the basis for the epic masterpiece, however, nothing that occurred with the birth of Hollywood films. Already during the Middle Ages, the Norwegian King Sverre, who died at the beginning of the 1200's, said that "<em>the</em> <em>lying sagas were the funniest</em>."</p><p>Sverre was not alone in experiencing the untrue tales as the funniest. Previous research argues that the majorities of the school’s students share his view and would prefer popular culture as an alternative of solid historical documentation. The dilemma with this is that school requires that students must develop critical thinking and create a picture of human history that is correct, which in turn requires one to take on reliable sources, who unfortunately are not always perceived as particularly amusing. Popular culture, however, has no requirement to be historically accurate, something that contributes to the creation of historical myths among some pupils.</p><p>This study therefore aims to increase the understanding of how teachers and students relate to historical sources and popular culture that uses a historical background to weave fiction.        The study confirms previous research concerning students 'and teachers' approach to history in terms of historical sources and popular culture, historical links. The study also shows that the difference within students and teachers attitudes in many cases can lead to negative results in which students lose interest of history - as well as some students find the teacher's broad historical knowledge stimulating. Finally, the study shows, based on empirical data collected (with support from previous research) why popular culture with historical themes are relevant to history teaching, and how the same popular culture can be implemented in teaching.</p><p>[1] Translation from Swedish - Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=</p><p> </p> / <p>Historia har alltid varit en lära som besuttit flera kvalitéer. Kontrollen över historiedokumentering har länge fungerat som maktredskap för stormän, där segraren skrivit historien som han eller hon önskat att den ska se ut. Men historia har aldrig varit exklusivt för de som håller makten - tvärt om; historia är en central del av varje individs liv, vare sig den är sann eller falsk. Den skänker en förståelse för varför världen ser ut som den gör, ger identitet, hänför och bekräftar ursprung likväl som den inspirerar med storslagna hjältesagor som inte alltid är helt sanna. Inom skolan instruerar skolverket att:</p><p> </p><p>Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension.[…] Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.[1]</p><p> </p><p>Just frågan gällande vad som är sant och påhittat har alltid varit viktig för historiker, därav det centrala begreppet källkritik. Dock har sanningen aldrig varit det som driver en episk hjältesaga framåt - något som ofta syns i Hollywoodfilmer och annan populärkultur där historien smyckats och anpassats för att bäst tilltala publiken. Att historia ligger till grund för episka mästerverk är emellertid ingenting som uppstod med Hollywoodfilmernas födelse. Redan på medeltiden skall den norske konungen Sverre som dog i början av 1200 talet ha yttrat att ”lögnsagorna var de roligaste”[2].</p><p>Sverre var emellertid inte ensam om att uppleva lögnsagorna som de roligaste. Tidigare forskning hävdar att majoriteten av skolans elever delar hans uppfattning och föredrar sådan populärkultur framför gedigen historiedokumentation. Dilemmat med detta är att skolan ställer krav på att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och skapa sig en bild av mänsklighetens historia som är korrekt, någonting som kräver att man tar till sig tillförlitliga källor som olyckligtvis inte alltid uppfattas som särskilt roliga. Populärkulturen har emellertid inga krav på sig att vara historiskt korrekt, någonting som bidrar till historisk mytbildning hos vissa elever.</p><p>Denna studie ämnar således öka förståelsen för hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor och populärkultur som använder sig av en historisk bakgrund för att väva fiktiva berättelser.</p><p>Studien bekräftar tidigare forskning gällande elever och lärares förhållningssätt till historia vad gäller historiska <em>källor </em>och populärkulturens <em>historiska länkar</em><em><strong>[3]</strong></em>. Studien visar även att skillnaden i elever och lärares förhållningssätt i många fall kan leda till negativa resultat där elever tappar intresse för historia - likväl som att vissa elever finner lärarens breda historiska kunskap stimulerande. Slutligen redovisar studien, utifrån den empiriska data som samlats in med stöd från tidigare forskning varför populärkultur med historiskt tema är relevant för historieundervisning, samt hur denna populärkultur kan implementeras i undervisningen.</p><p>[1] Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=</p><p>[2] Lönnroth<em> </em>(2006) <em>Njals saga</em>: 12</p><p>[3] Se rubrik: <em>2.3 Skillnaden mellan historiska källor och historiska länkar som historiska referenser.</em></p><p> </p>

History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that: The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension. [...] It also aims to develop critical thinking and an analytical approach as a tool to understand and explain society and people's lifestyles. This enhances the ability to be critical both for the historical sources for the texts and other media in our time.[1] Just the question of what is true and invented has always been important to historians, of which the central concept of source criticism. However, the truth has never been the operator of an epic hero story forward - something they often see in Hollywood films and other popular culture where the story adorned and adjusted to best appeal to the audience. That history is the basis for the epic masterpiece, however, nothing that occurred with the birth of Hollywood films. Already during the Middle Ages, the Norwegian King Sverre, who died at the beginning of the 1200's, said that "the lying sagas were the funniest." Sverre was not alone in experiencing the untrue tales as the funniest. Previous research argues that the majorities of the school’s students share his view and would prefer popular culture as an alternative of solid historical documentation. The dilemma with this is that school requires that students must develop critical thinking and create a picture of human history that is correct, which in turn requires one to take on reliable sources, who unfortunately are not always perceived as particularly amusing. Popular culture, however, has no requirement to be historically accurate, something that contributes to the creation of historical myths among some pupils. This study therefore aims to increase the understanding of how teachers and students relate to historical sources and popular culture that uses a historical background to weave fiction.        The study confirms previous research concerning students 'and teachers' approach to history in terms of historical sources and popular culture, historical links. The study also shows that the difference within students and teachers attitudes in many cases can lead to negative results in which students lose interest of history - as well as some students find the teacher's broad historical knowledge stimulating. Finally, the study shows, based on empirical data collected (with support from previous research) why popular culture with historical themes are relevant to history teaching, and how the same popular culture can be implemented in teaching. [1] Translation from Swedish - Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&amp;ar=0910&amp;infotyp=8&amp;skolform=21&amp;id=HI&amp;extraId= / Historia har alltid varit en lära som besuttit flera kvalitéer. Kontrollen över historiedokumentering har länge fungerat som maktredskap för stormän, där segraren skrivit historien som han eller hon önskat att den ska se ut. Men historia har aldrig varit exklusivt för de som håller makten - tvärt om; historia är en central del av varje individs liv, vare sig den är sann eller falsk. Den skänker en förståelse för varför världen ser ut som den gör, ger identitet, hänför och bekräftar ursprung likväl som den inspirerar med storslagna hjältesagor som inte alltid är helt sanna. Inom skolan instruerar skolverket att:   Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension.[…] Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.[1]   Just frågan gällande vad som är sant och påhittat har alltid varit viktig för historiker, därav det centrala begreppet källkritik. Dock har sanningen aldrig varit det som driver en episk hjältesaga framåt - något som ofta syns i Hollywoodfilmer och annan populärkultur där historien smyckats och anpassats för att bäst tilltala publiken. Att historia ligger till grund för episka mästerverk är emellertid ingenting som uppstod med Hollywoodfilmernas födelse. Redan på medeltiden skall den norske konungen Sverre som dog i början av 1200 talet ha yttrat att ”lögnsagorna var de roligaste”[2]. Sverre var emellertid inte ensam om att uppleva lögnsagorna som de roligaste. Tidigare forskning hävdar att majoriteten av skolans elever delar hans uppfattning och föredrar sådan populärkultur framför gedigen historiedokumentation. Dilemmat med detta är att skolan ställer krav på att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och skapa sig en bild av mänsklighetens historia som är korrekt, någonting som kräver att man tar till sig tillförlitliga källor som olyckligtvis inte alltid uppfattas som särskilt roliga. Populärkulturen har emellertid inga krav på sig att vara historiskt korrekt, någonting som bidrar till historisk mytbildning hos vissa elever. Denna studie ämnar således öka förståelsen för hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor och populärkultur som använder sig av en historisk bakgrund för att väva fiktiva berättelser. Studien bekräftar tidigare forskning gällande elever och lärares förhållningssätt till historia vad gäller historiska källor och populärkulturens historiska länkar[3]. Studien visar även att skillnaden i elever och lärares förhållningssätt i många fall kan leda till negativa resultat där elever tappar intresse för historia - likväl som att vissa elever finner lärarens breda historiska kunskap stimulerande. Slutligen redovisar studien, utifrån den empiriska data som samlats in med stöd från tidigare forskning varför populärkultur med historiskt tema är relevant för historieundervisning, samt hur denna populärkultur kan implementeras i undervisningen. [1] Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&amp;ar=0910&amp;infotyp=8&amp;skolform=21&amp;id=HI&amp;extraId= [2] Lönnroth (2006) Njals saga: 12 [3] Se rubrik: 2.3 Skillnaden mellan historiska källor och historiska länkar som historiska referenser.