Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.

Studien aktualiserar hur flerspråkiga elevers skriftspråk utvecklas avseende variablernatextlängd och nominalkvot. Syftet med studien är att prova hypotesen om att textlängdoch nominalkvot ökar från början till slutet av läsåret i dagbokstexter skrivna av elevermed svenska som andraspråk i årskurs 5. Med måttet nominalkvot mäts graden avinformationstäthet och textlängd mäts genom att beräkna antalet löpord. I studien ingår9 elever, och för att se hur deras skriftspråk förändras analyseras totalt 63 texter. Studiengrundas på en positivistisk vetenskapssyn, och som stöd för analysen användsdatorprogrammet LIX. Resultatet visar att 6 av 9 elevers genomsnittliga löpord ökar ochatt 3 av 9 elevers genomsnittliga löpord minskar under mätperioden. Dengenomsnittliga nominalkvoten ökar för 5 av 9 elever medan det sjunker för övriga 4.Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hypotesen är verifierad eftersom det gåratt urskilja en ökning i både textlängd och nominalkvot. Då flertalet klassrum har blivitflerspråkiga till följd av det ökade antalet elever med svenska som andraspråk blirstudien relevant för verksamma lärare. Vidare kan studien bidra till att vidga läraresperspektiv om den skriftliga förändringen hos elever med svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att undersöka intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de stödstrukturer som erbjuds i samband med de nationella proven i svenska för årskurs 3 år 2014 och år 2015. Syftet mynnar ut i de forskningsfrågor som besvaras i analys och resultat. Med hjälp av dessa forskningsfrågor undersöks vilka innehållsliga intertextuella kopplingar som finns mellan elevtexter och stödstrukturer, hur eleverna använder sig av de innehållsliga intertextuella kopplingarna till stödstrukturerna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två proven från 2014 och 2015 och mellan de elevtexter som skrevs för respektive prov. Analysen genomförs med hjälp av en intertextuell analysmodell samt komparativ metod. Den intertextuella analysmodellen bygger på bland annat litteratur om kreativt skrivande och togs fram specifikt för denna studie. Studiens empiriska material består av 40 elevtexter skrivna av elever i årskurs 3 för de nationella proven i svenska från åren 2014 och 2015. 20 av elevtexterna är från 2014 och 20 av elevtexterna är från 2015. De stödstrukturer som analyseras är läshäftet ”Ett tältäventyr” från 2014 och läshäftet ”En gång om året” samt utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2014 och utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2015. För att undersöka intertextualitet i elevernas berättande texter kopplat till stödstrukturerna analyseras dessa med hjälp av innehållsliga kategorier och markörer. Det sociokulturella perspektivet på lärande har genomgående tillämpats som teoretisk utgångspunkt i studien. Även intertextualitetsbegreppet är en viktig utgångspunkt för studien. Studiens resultat visar att eleverna har en stor mängd intertextuella referenser i sina berättande texter. Resultatet, vad gäller de intertextuella referenserna i elevernas texter till provens stödstrukturer, skiljer sig dock åt mellan elevtexterna skrivna för provet 2014 och provet 2015. Provens stödstrukturer är olika. Berättelserna i läshäftena är olika och även instruktionerna i lärarinformationen skiljer sig åt till viss del mellan proven. Elevtexterna från 2014 innehåller många intertextuella kopplingar till samtliga stödstrukturer för provet 2014. Elevtexterna från 2015 innehåller få kopplingar till läshäftet men relativt många kopplingar till lärarinformationen för provet 2015. De intertextuella kopplingarna mellan elevtexter och stödstrukturer är både implicita och explicita. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att stödstrukturerna påverkar innehållet i elevernas texter på olika sätt beroende på hur stödstrukturerna är utformade.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.</p><p>Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.</p><p>Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.</p>

<p>Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.</p><p>Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.</p>

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys. Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne. En annan skillnad könen emellan är att flickor skriver längre texter än pojkar. Totalt sett når elevgrupperna väl upp till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. / 2010ht4659

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk. Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts. Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text. Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text.

Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk. Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum. Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.