Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i svenskämnet, samt hur skriftlig återkoppling påverkar elevers skrivande. Trots att forskningen lyfter upp olika aspekter på hur formativ bedömning främjar lärandet så upplever vi att det fortfarande saknas kunskap om detta arbetssätt i svenska skolan. Vår studie grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att formativ bedömning synliggör elevens kunskap under arbetets gång samt hur rätt återkoppling kan utveckla elevens prestationer.Det empiriska materialet består av lärarintervjuer och elevtexter. Genom intervjuerna framkommer det hur lärarna har skapat ett klassrumsklimat där formativ bedömning ses som en naturlig del i undervisningen. Resultatet visar att det formativa arbetet följer Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Strategierna används på olika sätt och olika mycket i klassrummet men samtliga intervjuade lärare anser att dessa har en positiv påverkan på elevers lärande. Elevtexterna med skriftlig återkoppling analyserades med hjälp av Texttriangeln och resultatet visar att eleverna förbättrar sina texter utifrån lärarens kommentarer.

This paper describes the working environments of gymnasium teachers in Swedish when they mark, correct, or assess their students’ written texts that have been handed to them. Which strategies do they use for making this activity less time-consuming and efficient? How do they perceive their workload? If they teach other courses than Swedish 1, 2 and 3 – do they perceive any difference in the workload of marking, correcting, grading, or assessing students’ written texts? To examine this, a web-based survey has been conducted with a qualitative approach. Sixteen teachers, who all had teaching licenses as well as experience teaching at a Swedish gymnasium, participated. Then a qualitative content analysis, inspired by Graneheim and Lundman (2004), analyzed the answers made to the four free-text questions of the survey.  The results show that teachers spend considerable time marking student texts during workdays. There is some variation in strategies the teachers use to be time-efficient, even though some patterns have been detected. Most teachers report a difference between marking texts that have been handed in by the scope of the courses in Swedish, and other courses (including Swedish as a second language as well as foreign languages). The teachers give their students a lot of written feedback when they perform this task, although they make different demands on their students on how to use it.

Detta examensarbete behandlar elevers tidiga läs- och skrivundervisning med fokus på metoden ASL. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärarna tänker om användandet av metoden i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Arbetet utgår ifrån följande fyra frågeställningar: Varför är enligt lärarna ASL en lämplig metod? På vilka sätt tillämpar lärarna metoden ASL? Vilka hinder har de stött på? Vilka slags texter producerar eleverna? För att försöka finna svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer. Vi har intervjuat fem lärare och en biträdande rektor samt observerat ASL-undervisning vid två tillfällen. Vårt resultat visar att alla intervjuade ställer sig positiva till metoden. De intervjuade lyfter fördelar såsom att de anser att eleverna kommer snabbare in i skrivningen och läsningen samt att eleverna verkar uppleva arbetssättet som lustfyllt. Lärarna lyfter även samarbetet elever emellan som en positiv aspekt då eleverna stöttar varandra och lär i dessa sociala situationer. Nackdelen med metoden anser de intervjuade är att metoden är beroende av teknik och när tekniken inte fungerar faller arbetet. De intervjuade poängterar dock att svårigheterna ligger i tekniken och logistiken och inte i arbetssättet i sig.

Konnektiver som men och eftersom är explicita kohesionsmarkörer och därmed viktiga verktyg för att synliggöra hur enskilda meningar är tänkta att hänga samman som en text. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur konnektiver används i 40 elevtexter från de nationella proven i Svenska B åren 2002 och 2012. De texter som analyseras, 20 från respektive år, är hämtade från uppgiften ”Djuren i människans tjänst”, i vilken eleverna ombads skriva ett argumenterande debattinlägg för sin lokaltidning. Texterna analyseras kvantitativt för att utröna om det skett någon förändring över tid vad gäller konnektivtäthet, typer av konnektiver (additiva, temporala, komparativa, kausala) som används, samt hur varierat konnektivbruket är. Dessutom görs en närläsning av två texter från varje år med målet att utvärdera hur mycket de kvantitativa måtten kan säga om texterna i materialet. Resultaten visar att de individuella skillnaderna eleverna emellan är stora, men att inga betydande förändringar har skett 2012 jämfört med 2002 vad gäller de genomsnittliga kvantitativa måtten. Genom närläsningen framkommer vidare, att den information som de kvantitativa måtten kan ge om en text är begränsad och att de mått som används i denna uppsats därför bör kompletteras med närläsningar och andra textbindningsmått.

Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild. Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter. Denna analys fokuserar på vilken funktion och betydelse de olika delarna fyller i texterna. Det visar sig att pojkar har ett mer konkret sätt att skriva än flickorna. Det återfinns många materiella processer och mål relaterat till flickorna. Flickorna har däremot ett mer upplevande sätt att skriva än pojkarna. Användningen av mentala processer är större i flickornas texter relaterat till pojkarnas. Resultatet av undersökningen är att skillnader i skrivande utifrån bilder finns mellan pojkar och flickor. Pojkar skriver mer konkret om vad som händer medan flickor har ett mer beskrivande sätt att skriva.

Syfte  Jag har genomfört undersökningar i syfte att se hur olika introduceringsmetoder påverkar elevers skrivande. Metod Mina undersökningar har bestått av deltagande observationer samt insamlande av dokument. Dokumenten utgörs av de texter eleverna skrev under observationerna. Informanterna har betsått av en andra klass och en tredje klass med tio respektive elva elever. Klasserna har vid tre tillfällen fått i uppgift av mig att skriva en text till en bild. Uppgifterna har jag introducerat på tre olika sätt eftersom jag ville undersöka om deras texter skulle skilja sig åt beroende på detta. Slutsats Av observationerna och dokumenten har jag kunnat dra vissa slutsatser som jag ser har direkt sammanband med hur jag instruerat skrivuppgiften. De slutsatser jag dragit är att mina val som lärare spelar stor roll för hur elevernas resultat kommer att se ut. För att eleverna ska kunna prestera väl och känna en inre motivation och lust att lära behöver de ett syfte med sin uppgift. Vaga instruktioner och en uppgift utan tydligt mål kan ha motsatt effekt och hindra elevens motivation. / Purpose The purpose of my investigations is to learn how teachers can motivate their students to write texts. I have done participatory observations where I have been given the students writing tasks in three different ways. Method My surveys consisted of participatory observations and documents. The documents consist of the texts the students wrote during the observations. The observation groups have been one second degree class and one third degree class containing ten and eleven students. I have been collecting the texts written by the students and been using them as documents. The students have been given writing tasks on tree occasions. On each occasion, I have presented the task in a different way. The task was to write a text with a picture as starting point. Conclusion My observations and the documents have shown some conclusions and I have identified connections between how the writing task was presented and how the texts turned out to be. My conclusion is that the choices I make as teacher play a major part in the students' results. In order for the students to perform well and to feel an inner motivation and desire to learn, they need a purpose in their task. Vague instructions and a task without a clear goal can have the opposite effect and prevent the student's motivation.

Idiom hör till det svåraste att lära sig i ett språk. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärare har svårare att producera idiom än modersmålstalare. Syftet med studien är att undersöka idiomanvändning i skriftlig produktion hos gymnasieelever som läser skolämnet svenska som andraspråk i jämförelse med elever som läser svenska. Elevgrupperna jämförs utifrån antalet konventionaliserade och modifierade idiom. Samband mellan idiomanvändning och betyg undersöks också och eventuell inverkan av typen av skrivuppgift. Metoden för studien är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet utgörs av 52 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska/svenska som andraspråk B och från 2015 i svenska/svenska som andraspråk 3. Resultatet visar att eleverna verkar anpassa idiomanvändningen efter skrivuppgift och texttyp och betyg verkar baseras på idiomfrekvens hos andraspråkselever och på användning av passande idiom hos svenskelever. Inga större skillnader förekommer dock mellan elevgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare idiomforskning. Resultatet tangerar i stället ett resultat i Sahlées avhandling från 2017 där hon kommer fram till att de språkliga skillnaderna mellan elever i de båda ämnesgrupperna är små. Min tolkning är att mer omfattande studier krävs gällande vilka elever som borde läsa ämnet svenska som andraspråk. Ytterligare en slutsats är att explicit utlärning av idiom borde inkluderas i all undervisning.

This study's aim is to evolve knowledge about formative assessment of writing by investigating how pupils in grade 5 in elementary school rewrite their narrative stories based on their teachers feedback in writing. The questions that will be answered is; What type of formative assessment does the teacher provide the students with? and How do the students rewrite their narrative stories based on the teachers formative assessment? The study builds on a text analysis which is based on two theories. The first one is Hoels (2001 s. 27) text triangle and the second one is Lundahl's (2014) definition and categorization of formative assessment. The material which was used in the analysis was eleven student's first draft of their narrative stories, the teachers feedback on their work and the student's final work. The result showed that many students have problems with rewriting their texts on a global level, which was when the teacher gave feedback that withheld information regarding the text's structure and "red thread". Usually this problem is shown on students who are considered to be inexperienced writers. Their focus normally ended up on the more concrete feedback on the local level which the teacher commented on. This usually inheld information abaout punctuation marks and incorrect spelling. This feature i known as sliding down. The result however showed that the more experienced students had developed strategies to be able to switch between the different levels. The teacher's comments on the global level were mostly connected to the tasks matrix which helped clarify the purpose for the pupils. However every student recieved comments regarding spelling which took away the focus on comments regarding the text as such.