Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om elitidrottstudenters upplevelser av att kombinera elitidrott och akademiska studier i ett elitidrottsvänligt lärosäte. Studiens frågeställningar har fokuserat på elitidrottstudenternas upplevelser kring deras möjligheter, svårigheter samt vilken påverkan deras tränare, lärare, vänner och familj har på kombinationen elitidrott och studier. Den teori som används för att knyta ihop studiens resultat har varit karriärutvecklingsmodellen som erbjuder ett holistiskt perspektiv på den dubbla karriären. Valet av metod har varit en kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer. Urvalet i studien har gjorts genom ett klusterurval och intervjuerna har skett med åtta elitidrottstudenter från två olika lärosäten i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av kodning och meningskoncentrering. De huvudsakliga resultaten från studien visade att studenterna upplevde sina möjligheter att kombinera elitidrott och studier som relativt goda genom viss flexibilitet, ekonomisk uppbackning, elitgruppsverksamhet samt möjlighet till utveckling inom idrotten och studier. De svårigheter som identifierades var främst stress, tidsbrist samt brist i kommunikationen avseende vilka rättigheter studenterna hade på det elitidrottsvänliga lärosätet. Det visade även att bland annat tentaperioder och tävlingsperioder i kombinationen upplevdes som svårare samt att de akademiska och idrottsliga prestationerna kunde påverkas negativt under dessa perioder. Upplevelsen kring hur lärare och tränare påverkade kombinationen var överlag positiv, även om vissa upplevde ett uteblivet stöd från dessa personer. Familj och vänner sågs också som ett viktigt stöd i kombinationen. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie var att kombinationen fungerade bra även om vissa svårigheter uppstod. Flera utnyttjade inte de stöd som det elitidrottsvänliga lärosätet erbjöd, samt upplevde att stödet kunde förbättras. Tanken med ett karriärstödprogram som de elitidrottsvänliga lärosätena erbjuder upplevs som god, fler resurser behöver ändå förbättras för att underlätta kombinationen ytterligare.

Inledning: Innebandy är Sveriges största inomhusidrott som år 1985 blev antagna som ett specialförbund till Riksidrottsförbundet (RF). Som medlemmar hos RF ska deras regler och antidopingreglement följas. De regler som RF har beträffande doping bygger främst på den internationella dopingorganisationen World Anti-doping Agency (WADA) antidopingregler. WADA:s antidopingregler innebär bland annat att utbildning ska ges till idrottsutövare om dopingbrott och dopingkontroller. Trots det finns det indikationer på innebandyspelare har bristfällig kunskap om antidoping. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap innebandyspelare på nationell elitnivå hade om Riksidrottsförbundets och svenska innebandyförbundets antidopingarbete och dopingregler. Frågeställningar: -       I vilken grad kunde innebandyspelare på nationell elitnivå beskriva Riksidrottsförbundets standarder för dopingkontroller av idrottsutövare? -       Vilken kännedom hade innebandyspelare på nationell elitnivå om Riksidrottsförbundets Röd-gröna lista samt WADA:s dopinglista? -       Hur fick innebandyspelare information och kunskap gällande dopinglistan och dopingkontroller? -       I vilken grad genomförde Svenska innebandyförbundet utbildningar om antidoping och standarder för dopingkontroller? Metod: En kvantitativ design användes där enkäter samlades in i pappersform samt via internet. På enkäten svarade totalt 34 aktiva innebandyspelare på nationell elitnivå. Resultat – Resultatet visade att kännedomen innebandyspelare på nationell elitnivå hade om antidopingarbetet och dopingregler var bristande. Majoriteten av respondenterna hade inte kunskap om vilka standarder som gällde samt vilka skyldigheter de hade vid en dopingkontroll. Slutsats – Elitinnebandyspelare i Sverige hade en bristande kunskap om RF:s antidopingarbete och dopingkontroller. För att förbättra kunskapen var ett förslag på en åtgärd att fler utbildningar av Svenska innebandyförbundet och RF gavs då det kan bidra till att färre idrottsutövare använder dopingpreparat och metoder.

Idrotten i Sverige har genomgått en förändring: från att ha kretsat kring gemenskap och tillhörighet har den allt mer kommersialiserats. Många ideella föreningar kan idag jämföras med företag och framförallt de föreningar som bedriver elitverksamhet där bland annat resor och löner bidrar till en allt högre omsättning. En av löneposterna är i många elitidrottsföreningar klubbchefen, ansvarig för den dagliga driften och som verkar som ledare utifrån restriktioner från föreningarnas styrelse. Hur klubbcheferna arbetar i ledarrollen utifrån Kotters teorier om management och ledarskap är också vad den här studien vill undersöka. Genom kvalitativa intervjuer har klubbchefer beskrivit sina föreningar och hur de arbetar som ledare. Resultatet visar på att föreningarna har olika strukturer och att klubbcheferna arbetar olika. Genomgående är dock att de vill lägga mer tid på långsiktighet och utveckling av föreningen, men att de begränsas av kortsiktighet, ofta i form av problemlösning av olika slag. Detta beror också på att de flesta engagerade i föreningarna är ideella och det är få människor som finns tillgängliga på daglig basis. Styrelserna i föreningarna måste få klubbcheferna att arbeta mer med ledarskap för att driva föreningen framåt på sikt och närma sig sina visioner. Annars kommer föreningarna stå kvar på samma ställe som de gör idag.

Syfte och frågeställningar  Syftet med denna studie är att undersöka om vad som motiverar elitidrottare att kombinera sin elitsatsning med högskolestudier. Studiens frågeställningar är: -Vilka motivationsfaktorer är centrala hos elitidrottare med dubbla karriärer? -Vilka fördelar och utmaningar upplever elitidrottare det finns med att bedriva sin elitsatsning parallellt med högskolestudier? Metod  Studien har en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. I studien deltog fyra studenter som kombinerade sin elitsatsning med högskolestudier, tre manliga och en kvinnlig. Alla var aktiva på den högsta nivån i sin respektive idrott. Studien utgår från Self Determination Theory som teoretisk utgångspunkt. Resultat Samtliga deltagare menade att en inre motivation är väsentlig, för att bedriva kombinationen elitsatsning och studier. De mest centrala motivationsfaktorerna var glädje, personlig utveckling, och gemenskap. Deltagarna uppfattade och upplevde kombinationen elitsatsning och studier som väldigt fysiskt, psykiskt och kognitivt stimulerande och utvecklande. Det fanns flera utmaningar så som schematiska svårigheter, tidsbrist och stress. Men i samband med att de fick mer erfarenhet och rutin så lärde sig idrottarna att hantera utmaningarna bättre. Slutsats Elitidrott och studier förhåller sig i en beroende relation till varandra. De såg den kognitiva stimulansen studierna medförde väldig utvecklande samtidigt som de såg sin elitsatsning som en resurs för att klara sina studier. Med tydlig struktur har de påverkat varandra positivt åt båda hållen vilket har tillfört ökad balans och meningsfullhet. Kombinationen fungerade bra men kunde periodvis vara väldig krävande. Fördelarna med kombinationen övervägde utmaningarna. Stödet från skolan fungerar bra men fler resurser kan förbättras för att underlätta kombinationen. / Aim  The purpose of this study is to investigate what motivates elite athletes to combine their elite efforts with college studies. The study's questions are: -What motivational factors are central to elite athletes with dual careers? -What advantages and challenges do elite athletes experience with pursuing their elite efforts in parallel with college studies? Metod The study has a qualitative design where semi-structured interviews were used as a data collection method. Four students participated in the study, which combined their elite investment with college studies, three male and one female. Everyone was active at the highest level in their respective sports. The studie is based on Self Determination Theory as a theoretical starting point. Results All participants believed that an intrinsic motivation is essential, to combine studies and elite efforts. The most central motivating factors were joy, personal development, and community. The participants perceived and experienced the combination of elite initiative and studies as very physically, mentally, and cognitively stimulating and developing. There were several challenges such as schematic difficulties, lack of time and stress. But as they gained more experience and routine, the athletes learned how to handle the challenges better. Conclusion Elite sports and studies relate in an interdependent relationship to each other. They saw the cognitive stimulus the studies brought with it a lot of development while at the same time they saw their elite initiative as a resource for completing their studies. With a clear structure, they have positively influenced each other in both directions, which has added increased balance and meaningfulness. The combination worked well but could periodically be very demanding. The benefits of the combination outweighed the challenges. The support from the school works well but more resources can be improved to facilitate the combination.

Elitidrott handlar om att prestera till nästan vilket pris som helst. Samhället har länge sett på elitidrottare som osårbara vinnarskallar, vilket i vissa fall kan leda till att elitidrottarnas känslor glöms bort i jakten på medaljer. Syftet med denna studie var att belysa den psykiska ohälsan hos de svenska elitidrottare som blivit intervjuade av SVT om sin psykiska ohälsa under de senaste fyra åren. För att kunna utföra studien användes textanalys där flera intervjuer analyserades. Författaren till denna studie använde sig av databasen Retriver för att inhämta intervjuer med elitidrottare som upplevde sig vara drabbade av psykisk ohälsa. Femton intervjuer, med elva olika elitidrottare, valdes ut utifrån ett antal inklusions- och exklusionskriterier. Sammanlagt analyserades 5933 ord och genom en kvalitativ innehållsanalys växte sju olika teman fram, dessa användes för att redovisa resultatet från intervjuerna. Resultatet i studien visade att elitidrottarna upplevde att de hade problem med psykisk ohälsa. Elitidrottarna drabbades av olika typer av psykisk ohälsa som till exempel depression, ätstörning, ångest och självmordstankar. I många av intervjuerna gick det att se ett samband mellan elitidrottarnas psykiska ohälsa och att de hade perfektionistiska drag och en rädsla att förlora. Slutsatsen blev att den upplevda psykiska ohälsan hos de svenska elitidrottarna, som förekommer i denna studie, beskrivs som ett problem för elitidrottarna. Detta är ett problem som är större hos elitidrottare än hos övriga befolkningen och som måste börja tas på allvar.

Syfte och frågeställningar Denna undersökning syftar till att ur ett genusperspektiv undersöka om elitidrottande tjejers kroppsuppfattning påverkas av sociala medier. Detta har genomförts med hjälp av följande frågeställningar: 1. Hur ser användningen av sociala medier ut bland elitidrottande tjejer? 2. Hur presenterar tjejerna sig på sociala medier? 3. Hur upplever tjejerna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? Metod Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ metod där det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottande tjejer på gymnasiet där bekvämlighetsurvaletanvändes. För att analysera resultatet har genusteorin använts och diskussionen tolkats utifrån ett behavioristiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att informanterna använder sig av sociala medier upp till fyra timmar per dagoch detta framförallt vid transporter, när de är uttråkade och för att kommunicera med vänner.När respondenterna publicerar material på sina egna kanaler väljer de att framställa sigutifrån det de menar är sin bästa sida, vilket vanligtvis inte speglar den verklighet som tjejerna lever i. Det beror på att de lägger stor vikt vid reaktionerna som kommer med en publicering, i form av likes, kommentarer och följare. Flertalet av de intervjuade beskriver att sociala medier har en stor påverkan på vardagen och att det kan medföra en rad olika konsekvenser, bland annat ätstörningar och jämförelsebeteenden. Slutsats Slutsatsen av studien är att elitidrottande tjejer på gymnasiet, som intervjuats för dennaundersökning, påverkas av de kroppsideal som finns på sociala medier. Detta beror framförallt på mängden bilder som florerar på kvinnor som representerar ett ouppnåeligt idealpå exempelvis Instagram. Genusteorin menar att idealen och förväntningarna kan förklaras genom samhällets konstruktion av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. / Aim This study aims to investigate from a gender perspective whether elite sports girls are affected by body perception of elite sports girls is affected by social media. This has been done with the help of the following questions: 1. What does the use of social media look like among elite girls? 2. How do the girls present themselves on social media? 3. How do the girls feel that they are influenced by the body ideal that is presented on socialmedia? Method The questions have been answered through a qualitative method where six semi-structuredinterviews have been conducted with elite sports girls in high school where the convenienceselection was used. To analyze the result, the gender theory has been used and the discussioninterpreted with the help of the behaviorist perspective. Results The results show that the informants use social media for up to four hours a day, especially during transport, when they are bored and to communicate with friends. When respondents publish material on their own channels, they choose to present themselves on the basis of what they think is their best side, which usually does not reflect the reality in which the girls live. This is because they attach great importance to the reactions that come with a publication, in the form of likes, comments and followers. Most of the interviewees describe that social media has a great impact on everyday life and that it can have a number of different consequences, including eating disorders and comparative behaviors. Conclusion The conclusion of the study is that elite sports girls in high school, who were interviewed for this survey, are influenced by the body ideals found on social media. This is mainly due to the number of photos that abound on women who represent an unattainable ideal on, for example, Instagram. Gender theory believes that this can be explained by society's construction of what is considered to be female and male, respectively.

Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

En ökad användning av sociala medier har riktat intresset mot att kommunicera varumärke direkt till konsumenterna. Mer specifikt har det ökat intresset för forskning på internationell nivå om hur elitklubbar kommunicerar sitt varumärke på sociala medier. Forskning i Sverige om detta ämne är minimalt och denna studie riktar mot att öppna intresset för den svenska forskningsmarknaden.Syftet med denna studie är att belysa hur svenska elitklubbar i Allsvenskan och Svenska Hockeyligan använder sociala medier för att bygga sitt varumärke. Mer precist handlar det om att undersöka såväl varumärkesattributen som varumärkesinnehållet i föreningarnas officiella Instagram och Twitter konton.Studien utfördes genom en netnografisk kvantitativ metod där valda elitklubbar på Instagram och Twitter studerades för att skapa förståelse om hur de kommunicerade sitt varumärke. Sociala medier används som verktyg i både kommersiella syften och för informationsdelning. För att kommunicera varumärke går det att använda kortsiktiga och långsiktiga strategier på sociala medier. Det går även att se vilket varumärkesinnehåll elitklubbar publicerar samt vilken uppmärksamhet dessa inlägg får av följarna.

Vårt syfte är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering. Studiens titel ”Till vilket pris?”, syftar på en hypotes där elitsatsande ungdomar offrar möjligheten till att utforska andra livsroller, prioriterar idrotten framför studier och är mindre benägna att karriärplanera för framtiden. För att undersöka detta har vi intervjuat sju gymnasieelever som under gymnasieåren har valt att kombinera en elitsatsning inom idrott parallellt med studier. Under intervjuerna har informanterna fått besvara frågor gällande deras föreställningar om begreppet karriär, upplevd balans mellan livsroller och huruvida de anser sig få stöd för att fatta väl underbyggda val inför framtiden. Resultatet visar på en delad föreställning gällande begreppet karriär och hur detta påverkar deras karriärplanering. Majoriteten av informanternas föreställningar om begreppet karriär innefattade en form av progression, samt framgång och lycka. Föreställningen av begreppet återspeglar sig i karriärplaneringen, vilket visar sig i hur informanterna karriärplanerar i större utsträckning än vad som framgått i den tidigare forskning. Det visar även på en medvetenhet gällande informanternas framtida karriärer, dock karriärplanerar de i en bred bemärkelse då syftet med karriärplaneringen ännu inte är helt bestämt. Resultatet visar också på hur majoriteten av informanterna allt som oftast väljer att prioritera idrotten framför det sociala livet, och även framför studier. Majoriteten av informanterna menar på att det främsta stödet till att fatta väl underbyggda val inför framtiden kommer hemifrån. Resultatet har analyserats utifrån Career Development Theory och Teorin om Rationella Val.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den empiriska studiens, Relationen mellan skola och elitidrottresultat undersöka attityder till akademiska studier hos fyra gymnasieelever, som spelar ishockey på elitnivå och vilka faktorer de anger påverkar möjligheten till att ägna sig åt akademiska studier. Studien utgår från tre frågeställningar: Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller idrottandet jämfört med skolarbetet? Vad anser dessa elever om hur idrottandet påverkar deras betyg? Finns det något samband mellan attityder hos idrottsliga gymnasieelever och den tiden de lägger på skolarbete? Fyra elitidrottande ungdomar, som studerar sitt sista år på gymnasiet, har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjuguide. Analysen av det insamlade materialet utgår från en kvalitativ innehållsanalys, där forskaren har kodat det insamlade materialet ur en induktiv synvinkel. Resultatet visar att elitidrottande elever är väldigt motiverade till sina studier och att deras fokus ligger på att göra de uppgifter, som skolan ger dem, när de väl är i skolan. Eleverna anser att deras akademiska framgångar är viktigare och väger tyngre än deras idrottsliga framgångar samtidigt som de inte är beredda på att lägga ned mer tid för att få ett högre betyg; de nöjer sig med de betyg de har eftersom de vill spendera sin fritid på att träffa kompisar, träna eller spela matcher inom sin idrott istället för att lägga ned den tiden på akademiska studier.