Kompetenstransfer handlar om att överföra sin kunskap och kompetensfrån en situation till en annan. Tidigare forskning har belyst transfer i en utbildningskontext men inte i en kontext av arbetsbyten. Syftet med studien var att se om variablerna: self-efficacy, karriärplanering, samt personlighetsdraget samvetsgrannhet har ett samband medkompetenstransfer i en kontext av omställning och byte av arbete. Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning och urvalet bestod av 62 personer som erhölls av ett omställningsföretag. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att karriärplaneringsvariabeln karriärbyte hade ett signifikant samband med kompetenstransfer; personer som inte bytt bransch upplever mer kompetenstransfer än de som bytt bransch. Denna studie fann inte att variablerna samvetsgrannhet och self-efficacy var viktiga för kompetenstransfer vid arbetsbyten. Flera studier med ett större underlag behövs för att kunna dra mer pålitliga slutsatser huruvida dessa variabler spelar roll eller inte.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser. Studiens teoretiska ramverk består av sociologisk teori inom organisationsförändring och utveckling, organisationskultur samt tidigare forskning inom området. Sammanfattningsvis visar resultatet att organisationens medarbetare upplever karriärplaneringen som ett positivt erbjudande där de har fått chans att utveckla sina drivkrafter samt att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheter inom organisationen. I resultatet framkommer att organisationens tröghetsfaktor och organisationskultur upplevs som ett hinder för organisationens utveckling, likväl som för medarbetarnas möjligheter till att ta de steg i karriären de ibland önskar.

<p>Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen. LKP kan rekommenderas till människor som vill ha till stånd en inre eller yttre förändring, är öppna för nya perspektiv samt är villiga att investera tid i att arbeta med sig själv.</p>

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen. LKP kan rekommenderas till människor som vill ha till stånd en inre eller yttre förändring, är öppna för nya perspektiv samt är villiga att investera tid i att arbeta med sig själv.

Talent Management och Performance Management är nya begrepp som baseras på att organisationer på ett strukturerat sätt planerar för att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mäta en prestationskultur. Baserade på organisationens affärsmål ska strategierna framgångsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad kräver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehållet i begreppen. Inför studien där mitt huvudsyfte är att analysera hur stora organisationer hanterar karriärplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frågor. De tre organisationer som ingår i studien, det vill säga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika. Det privata företaget och regionen är de organisationer som centralt tagit fram strategier för att hantera organisationens behov av kompetens och båda arbetar aktivt med sitt varumärke där bland annat nöjda medarbetare ses som en framgångsfaktor. Kommunen konstaterar att de har stora pensionsavgångar men har inte arbetat fram strategier hur de ska hantera sin kompetensförsörjning och arbetar inte aktivt med marknadsföring av sitt varumärke. Regionen och det privata företaget har påbörjat en kartläggning av medarbetarnas kompetens men inte kommunen. De tre organisationerna är överens om att ansvaret för kompetensförsörjning och karriärplanering ska delas mellan organisationen och den enskilde medarbetaren.

Vårt syfte är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering. Studiens titel ”Till vilket pris?”, syftar på en hypotes där elitsatsande ungdomar offrar möjligheten till att utforska andra livsroller, prioriterar idrotten framför studier och är mindre benägna att karriärplanera för framtiden. För att undersöka detta har vi intervjuat sju gymnasieelever som under gymnasieåren har valt att kombinera en elitsatsning inom idrott parallellt med studier. Under intervjuerna har informanterna fått besvara frågor gällande deras föreställningar om begreppet karriär, upplevd balans mellan livsroller och huruvida de anser sig få stöd för att fatta väl underbyggda val inför framtiden. Resultatet visar på en delad föreställning gällande begreppet karriär och hur detta påverkar deras karriärplanering. Majoriteten av informanternas föreställningar om begreppet karriär innefattade en form av progression, samt framgång och lycka. Föreställningen av begreppet återspeglar sig i karriärplaneringen, vilket visar sig i hur informanterna karriärplanerar i större utsträckning än vad som framgått i den tidigare forskning. Det visar även på en medvetenhet gällande informanternas framtida karriärer, dock karriärplanerar de i en bred bemärkelse då syftet med karriärplaneringen ännu inte är helt bestämt. Resultatet visar också på hur majoriteten av informanterna allt som oftast väljer att prioritera idrotten framför det sociala livet, och även framför studier. Majoriteten av informanterna menar på att det främsta stödet till att fatta väl underbyggda val inför framtiden kommer hemifrån. Resultatet har analyserats utifrån Career Development Theory och Teorin om Rationella Val.

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess.   Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats.   Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd.   Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna. / Purpose and starting point: That based on a study with four organizations identify factors that are important to work with regarding expatriation and to use Mendenhall, Dunbar and Oddous model as inspiration to create a separate model with factors of value to an expatriation process.   Research - Journey:            Based on the framework and the empirical results of the interviews identify four categories: importance of including family, mentoring and support, adaptation to culture and career planning. The empirical results and the reference frame is the base for analysis and conclusion.   Conclusion                          The conclusion presents significant factors for the outcome of the study's purpose. These factors are then used in the model, which the authors created. The model shows how the need for the four categories depends on the planned length of expatriation.   Method:                              The authors of the study base the study on a qualitative approach with in-depth interviews as a method. The empirical result is based on the material obtained through interviews with respondents from the four organizations.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur formella policys och informella relationer tillämpas i expatriationsprocessen samt hur det påverkar karriärutveckling för expatriater som är på utlandsuppdrag. Genom semistrukturerade intervjuer, med tre HR-specialister och fyra expatriater på ett multinationellt företag, analyseras expatriationsprocessen för att förmedla en dubbelsidig bakgrund till fenomenet expatriation. En teoretisk diskussion utifrån tidigare genomförda studier och teorier avhandlar expatriationsprocessen. Resultatet i studien visar att formella policys påverkar processen genom att de olika faserna i policyn utgör ett regelverk som sätter grundförutsättningar för att utlandsuppdraget ska bli framgångsrik. HR-specialisterna använder policyn i de flesta delarna av processen förutom i uppföljningen av expatriaten vilket kan ge implikationer i form av expatriatmisslyckanden. Slutsatsen är att den informella relationen påverkar processen främst i karriärutvecklingen där det är viktigt med ett väletablerat stöd från HR-avdelningen.