Bakgrund: Tidigare forskning visar att andligt stöd är viktigt, men att sjuksköterskor inte alltid uppmärksammar det i sitt arbete. Detta kan bero på tidsbrist eller brist på kunskap och utbildning inom det. Syfte: Att belysa andlighet och andligt stöd för anhöriga till personer som vårdas vid palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Analysmetoden som användes var ett beskrivande syntes. Det användes tio vårdvetenskapliga artiklar som datamaterial. Resultat: I resultatet framstod två teman varav fem subteman identifierades. Första temat var: Att låta tron ta plats där identifierades två subteman: Att ha tro som en trygghet och att utöva bön och religiösa ritualer. Det andra temat var: Betydelsen av att bli mött i sin troutifrån detta tema identifierades tre subteman: Att sträva efter att få andligt stöd, att få stöd av en sjuksköterska och att få stöd av en präst eller en andlig person. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att andligt stöd är viktigt för anhöriga och att den kan fås i två olika former, av individen själv eller med hjälp av en präst eller sjuksköterska. Det kan framstå en implikation att sjuksköterskor lägger mycket fokus på andligt stöd för anhöriga men att patienters andliga behov glöms bort. / Background: Previous research showed that spiritual support is important, yet nurses do not pay much attention to this practice. This may be because of the lack of time, knowledge and training within it. Aims: To illustrate the importance of spirituality and spiritual support for relatives to people who are cared for in palliative care. Methods: The method that was used was a qualitative literature study. The analysis that was used was a descriptive synthesis. There were ten care science articles used as data material. Results: In the results there were two themes and five sub themes identified. The first theme was: To allow their faith to take place where of two subthemes were identified: To have faith as a feeling of safety and to practice prayer and religious rituals. The second theme was: The importance of being met in their faith. From this theme three sub themes were identified: To strive for spiritual support, to get support from a nurse and to get support from a priest or a spiritual person. Conclusions: The conclusion that could be drawn was that spiritual support is important to relatives and could be given in two different forms. It could either be given by the individual himself, or by a professional. There may arise an implication that nurses pay more attention to the spiritual support for relatives but forget about the patient’s spiritual needs.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.

Background: Palliative care in the end of life is the care given when the patient has a short time left in life. The purpose is to alleviate suffering and provide the best possible quality of life during the time the patient has left. Patients and relatives experience that they do not receive sufficient support. Aim: Describe nurses’ experiences of caring for patients in palliative care at the end of life. Method: Systematic qualitative literature study with 10 care science articles with a descriptive synthesis. Results: The analysis resulted in two main themes and four sub-themes where it emerged that giving and receiving support was important to provide good care for patients in the end of life. The first main theme Provide support in care provided a description of the nurses’ support for patients and relatives in care. The second main theme Getting support in care gave a description of the importance of nurses receiving support in care. Nurses experienced that conversations with patients at the end of life was draining yet energizing. Conclusion: Nurses experienced that the work was often meaningful and that support and communication are two key parts that nurses experienced important in order to perform the work professionally but also personally. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är den vård som ges när patienter har en kort tid kvar att leva. Målet är att lindra lidande och ge den bästa möjliga hälsan den tiden som patienter har kvar i livet. Patienter och närstående upplever att de inte får tillräckligt med stöd. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede vid palliativ vård. Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vårdvetenskapliga artiklar med en beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman där det framkom att ge och få stöd var viktigt för att kunna tillhandahålla god vård för patienter i livets slutskede. Första huvudtemat Ge stöd i vårdandet gav en beskrivning på sjuksköterskornas stöd till patienternas och närstående i vårdandet. Andra huvudtemat Få stöd i vårdandet gav en beskrivning av vikten att sjuksköterskorna får stöd i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde att samtal med patienternas som var i livets slutskede tog på krafterna men att det även gav energi tillbaka. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att arbetet många gånger var meningsfullt samt att stöd och kommunikation var två centrala delar som sjuksköterskorna upplevde som viktiga för att kunna utföra arbetet professionellt men även personligt.

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13327号 / 論医博第2195号 / 新制||医||1044(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 古川 壽亮, 教授 伊達 洋至, 教授 佐藤 俊哉 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Background: When a person suffers from a disease that can no longer be treated curatively, care becomes palliative. The focus is on alleviating the suffering and improving the quality of life for patients in the last period of life. Previous research shows that patients and relatives experience shortcomings in nurses' competence regarding palliative care. Patients expressinsufficient self-determination and inadequate communication with nurses. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review, the analysis is based on eight qualitative and three quantitative articles. Results: Four themes were identified; To possess the right knowledge, To relate to the organization, To treat patients and relatives and To be affected emotionally. Together most nurses experience palliative care as something meaningful and an area that is close to their hearts. Nurses' lack of in-depth knowledge in palliative care was manifested in uncertainty and difficulties in dealing with their own emotions as well as dealing with patients and relatives. Conclusions:The assigment of nurses is to take advantage of humans natural ability to care. The difficulties in maintaining quality palliative care are recurring due to lack of knowledge and insufficient psychosocial support in the professional role. / Bakgrund: När människan drabbas av en sjukdom som inte längre går att behandla kurativt övergår vården till att bli palliativ. Det innebär att fokus läggs på att lindra lidandet och förbättra livskvaliteten för patienter den sista tiden i livet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga upplever brister i sjuksköterskors kompetens gällande palliativ vård. Patienter uttrycker ett otillräckligt självbestämmande samt bristfällig kommunikation med sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt där analysen baseras på åtta kvalitativa samt tre kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Att inneha rätt kunskap, Att förhålla sig till organisationen, Att bemöta patienter och anhöriga samt Att påverkas emotionellt. Gemensamt erfor de flesta sjuksköterskor palliativ vård som något meningsfullt och ett område som ligger dem varmt om hjärtat. Sjuksköterskors avsaknad av fördjupade kunskaper inom palliativ vård resulterade i svårigheter att hantera egna känslor samt bemöta patienter och anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskors uppgift är att ta vara på människans naturliga förmåga att vårda. Svårigheterna med att upprätthålla kvalitativ palliativ vård är återkommande på grund av bristande kunskap samt otillräckligt psykosocialt stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: I dagens samhälle finns det en vilja att vårda patienten i hemmiljön. I takt med detta läggs det samtidigt en stor vikt på att som sjuksköterska bemöta närståendes upplevelser i vården. Att ta tillvara på vad som är viktigt för den enskilde individen och stärka närståendes roll som informell vårdgivare inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.   Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien är litteraturöversikt med induktiv ansats och en kvalitativ metod. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede var att det fanns flertalet brister framförallt när det kom till vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation samt stöd och vägledning. Vårdpersonalen hade inte alltid kunskap eller den utbildning som krävdes i vissa moment. Även när det kom till kommunikationen fanns det brister i att vårdpersonalen istället för att ge information muntligt gav information via informationsblad och broschyrer, vilket inte alltid uppskattades. Det visade sig också att stödet från vårdpersonalen många gånger inte fungerade. Närstående upplevde bland annat att vårdpersonalen hade svårt att prata om svåra frågor och ge rätt stöd. Slutsats: Utifrån studien framkommer det att det finns brister när det kommer till den palliativa vården i livets slut i hemmet utifrån närstående upplevelser. De tre viktigaste fynden studien påvisar är just bristen på kunskap hos vårdpersonalen men även brister när det kommer till kommunikation och behovet av stöd. Sjuksköterskan behöver leva upp till 6S:n, för att kunna leverera en personcentrerad och högkvalitativ vård. Detta för att förhindra att närståendes välmående påverkas negativt.

Bakgrund: Palliativ vård ska förebygga och lindra lidande genom att tidigt identifiera, bedöma och behandla smärta samt se till de fysiska, psykosociala och andliga behoven. Omvårdnaden fokuserar på smärtlindring, stöd och information till patienten och dess närstående. Sjuksköterskan har en stark påverkan på livskvaliteten hos patienter som vårdas i livets slutskede men det kan vara en krävande utmaning både kompetensmässigt, tidsmässigt och emotionellt att vårda patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2009–2016. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design och blev funna via databaserna Pubmed och Cinahl via specifika sökord. Resultat: Sex kategorier som belyser sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede identifierades vilka var: Få en god kommunikation, Få stöd i aktiviteter i dagliga livet, Få anhöriga involverade i vården, Få rätt vård i rätt tid, Få känna genuint närvarande samt Få andlig omvårdnad. Slutsats: Resultatet belyser ett omvårdnadsbehov hos patienter i livets slutskede i form av god kommunikation, närvaro och andlig omvårdnad. Dessutom belyses vikten av att låta anhöriga vara delaktiga i patientens vård samt vikten av stöttning i dagliga aktiviteter och smärtlindring. / Background: Palliative care should prevent and alleviate suffering by identifying, assessing and treating pain early, and addressing the physical, psychosocial, and spiritual needs. The nursing focuses on pain relief, support and information for the patient and his / her relatives. The nurse has a strong impact on the quality of life of patients being cared for at the end of life, but it can be a demanding challenge both in terms of competence, time and emotionally to care for patients at the end of life. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences of the patient's nursing needs at the end of life. Method: The study is a literature review based on 15 scientific studies published between the years 2009–2016. The studies were of both quantitative and qualitative design and were found through the Pubmed and Cinahl databases via specific keywords. Result: Six categories that illustrate the nurse's experiences of the patient's need for care at the end of life were identified which were: To receive good communication, To receive support in activities in daily life, To receive family members involved in the care, To receive the right care at the right time,To receive the feeling of genuine presence as well as To receive spiritual care. Conclusion: The result illustrate a need for nursing of patients at the end of life in the form of good communication, presence and spiritual care. In addition, the importance of allowing relatives to be involved in the patient's care as well as the importance of support in daily activities and pain relief is also illustrated in the study.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort i hela världen och cirka 40 miljoner människor behöver vårdas palliativt varje år. Många människor önskar att få dö i sina egna hem och därför har palliativ vård i hemmet blivit en växande vårdform som är under utveckling. Palliativ vård grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Dessa bygger på att lindra och förebygga lidandet hos patienten. Sjuksköterskan har en ledande roll i omvårdnaden och ska arbeta genom ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskans arbete grundar sig i respekt för patientens integritet och fokusering på att främja hälsa, lindra symtom och lindra lidandet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i patientens egna hem. Metod: En litteraturöversikt gjordes enligt Fribergs (2017) metod. De databaser som användes inför sökningen av vetenskapliga artiklar var följande: CINAHL Complete, PubMed och Medline. I arbetet inkluderades nio kvalitativa och en kvantitativ artikel, då dessa bedömdes svara på syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Utvalda artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: Vårdrelationens betydelse, Arbetsgruppens betydelse, Behovet av kompetensutveckling och Personlig påverkan. Sjuksköterskorna hade positiva och negativa erfarenheter av den palliativa hemsjukvården. Goda vårdrelationer, fungerande samarbeten och den tillfredsställelse som arbetet gav upplevdes som positivt. Otillräcklig kunskap, brist på tid samt svårigheter i att möta etiska dilemman upplevdes som negativt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar författarna styrkor såväl som svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuteras huvudfynden i resultatet genom Katie Erikssons omvårdnadsteori, tidigare forskning, bakgrund och författarnas egna reflektioner. / Background: Worldwide, approximately 40 million people are in need of palliative care every year. Many people wishes to die in their own homes, palliative home care is therefore a growing form of care. Palliative care is based on the four cornerstones: relieve symptoms, teamwork, communication and relations and family support, which aims to alleviate and prevent patient suffering. The nurse has a leading role in nursing and shall work through an ethical and person-centered approach. The nurse's work is based on respect for the patient's integrity and focus on promoting health, alleviating symptoms and suffering. Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of palliative care in the patient's own home. Method: A literature review was made according to Friberg's (2017) method. The databases that were used for the search of scientific articles were as follows: CINAHL Complete, PubMed and Medline. Nine qualitative and one quantitative article were included, since they were assessed to respond to the aim of exploring nurses' experiences of palliative care at home. Selected articles were analyzed using Friberg's method of analysis. Results: The results are presented in four themes: The importance of a care relationship, The importance of colleagues, The need of education and Personal impact. The nurses had positive and negative experiences of palliative home care. Good care relationships, good cooperation in the team and satisfaction through work were perceived as positive. Insufficient knowledge, lack of time and difficulties in meeting ethical dilemmas were on the other hand perceived as challenging. Discussion: In the method discussion, the authors discusses strengths as well as weaknesses with the literature review. In the result discussion, the main findings in the results are discussed through Katie Eriksson's nursing theory, previous research, background and the authors' own reflections.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen anhöriga till patienter i livets slutskede. Bemötandet är centralt i omvårdnaden och påverkar vårdupplevelsen. Varje person ska bemötas som en individ vilket kan vara utmanande. Eftersom sjuksköterskor ses som omvårdnadsexperter är det väsentligt att lyfta sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och analys utifrån kvalitativ ansats. Resultat: Två teman. I temat Skapandet av en god relation hittades subteman: ”Att erbjuda stöd och involvering i vårdandet” samt ”Att ha en god kommunikation”. Finnas som psykologiskt stöd, att se varje individ och förbereda anhöriga för dödsfallet belystes. Kommunikation beskrevs central. Bristande kommunikation kunde leda till obehagliga situationer. I temat Professionella utmaningar framkom subteman: ”Att involveras känslomässigt” samt ”Att känna sig otillräcklig”. Det var psykiskt påfrestande att vårda palliativt, erfarenheten ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna uttryckte utmaning att hantera sörjande anhöriga och behov av utbildning. Slutsats: Anhöriga involverades i vården och sjuksköterskorna belyste vikten av pålitlighet och kommunikation. Sjuksköterskorna blev ibland konfliktlösare. Maktlöshet, frustration och sorg beskrevs men att vårda palliativt var ett privilegium. / Background: Nurses meet relatives of patients in end-of-life care daily. The treatment’s central to nursing and affects the care-experience. Each person must be treated as an individual, which can be challenging. Since nurses are nursing experts, it’s essential to highlight nurses’ experience with relatives. Aim: To describe nurses' experiences of treating relatives of patients in end-of-life care. Method: A systematic literature study with a descriptive data synthesis. Result: The theme Creating a good relationship, found two sub-themes: “Offering support and involvement in care” and “The importance of communication”. Being a psychological support, seeing every individual and preparing relatives for the coming death was highlighted. Communication was described centrally as lack of communication could lead to unpleasant situations. The theme Professional challenges emerged two sub-themes: “Being emotionally involved” and “Feeling inadequate”. It was psychologically stressful to work in palliative care, but the experience led to personal and professional development. It was challenging to handle grieving relatives and nurses needed further education. Conclusion: The nurses involved relatives in the care and highlighted the importance of reliability and straightforward communication. Powerlessness, frustration and grief was described but also a privilege to provide palliative care.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate