Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden. / The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional preparation for death.

Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. / Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.

Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra lidande vid obotlig skada eller sjukdom. En stor del av den palliativa vården som sjuksköterskan ansvarar för är god symtomlindring utifrån dimensionen av total smärta. Sjuksköterskor efterlyser mer utbildning om palliativ vård och smärtlindring för att kunna möta palliativa patienter. Syfte Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att tillgodose en god smärtlindring hos patienter i palliativ vård. Metod Designen som valts var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed och var publicerade 2014 till 2024. Tolv artiklar analyserades med stöd i Fribergs metod för integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes. Resultat Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; Psykosociala faktorer och Organisatoriska faktorer med sex underkategorier; Relationella faktorer, Spirituella faktorer, Kulturella faktorer, Resursbrist, Multimodal smärtlindring och Kompetens som visar sjuksköterskors erfarenheter av sina förutsättningar för god smärtlindring hos palliativa patienter. Slutsats Sjuksköterskornas roll är central för god smärtlindring vid palliativ vård. Den bästa smärtlindringen uppnås när det multidisciplinära teamet har god kommunikation, en väl fungerande organisation, utbildning och resurser. / Aim The aim is to compile research on nurses' experiences regarding the conditions conducive to providing adequate pain relief to patients in palliative care. Method The selected design employs a structured literature review approach, incorporating elements of the methodology commonly used in systematic reviews. Articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and encompassed the publication years spanning from 2014 to 2024. Twelve articles were subjected to analysis, guided by Friberg's methodology for integrating qualitative research findings - inspired by meta-synthesis. Results The results yielded two main categories: Psychosocial factors and Organizational factors, with six subcategories: Relational factors, Spiritual factors, Cultural factors, Resource constraints, Multimodal pain management, and Competence, demonstrating nurses' experiences regarding their conditions for effective pain relief in palliative patients. Conclusions The role of nurses is pivotal for effective pain management in palliative care. Optimal pain relief is achieved when the multidisciplinary team exhibits effective communication, operates within a well-functioning organizational framework, and is supported by adequate education and resources.

BakgrundVård i livets slutskede handlar framför allt om att lindra lidande och ge personen bästa möjliga livskvalitet och en värdig sista tid i livet. Sjuksköterskan har en central roll i vården vid livets slut och stöd till patienter och närstående är ofta komplext. Därav är det viktigt att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet, för att öka kunskapen och förståelsen i syfte att kunna ge patienten och närstående en god vård i livets slutskede. SyfteAtt beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. MetodEn strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi som används vid systematiska översikter. Innehållet i resultatet baseras på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2014 – år 2022, från databaserna CINAHL samt PubMed. ResultatSjuksköterskors upplevelser delades in i tre huvudkategorier. Huvudkategorin Sjuksköterskans roll med följande tre underkategorier; Egenskaper, Stöd till patienten samt Stöd till familjen. Huvudkategorin Värdighet i livets slut med Hinder respektive Främjande som underkategorier samt huvudkategorin Känslor i vårdandet med underkategorierna; På ett personligt plan, På ett professionellt plan och I relation till familjen. SlutsatsSjuksköterskor upplever det utmanande, komplext och svårt att vårda patienter i livets slutskede och de blir emotionellt påverkade i samband med vårdandet. Studiens resultat kan tolkas som att sjuksköterskor behöver besitta flera olika egenskaper och förmågor samt få rätt förutsättningar för att kunna ge en god och värdig vård i livets slut. / BackgroundEnd-of-life-care is about ease suffering and give the person the best quality of life as possible and to die with dignity. The nurse has a central role in end-of-life-care and support for patients and their close relatives is often complex. Therefor it is of importanceto explore how nurses experience the care, to increase knowledge and understanding in order to be able to give the patients and close relatives good end-of-life care. AimTo describe nurses' experiences of caring for patients in end-of-life. MethodA structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on the content from 15 qualitative scientific studies, published between 2014 and 2022, from the databases CINAHL and PubMed. ResultsNurses’ experiences were divided into three main categories. The main category The role of the nurse with the following three subcategories; Qualities, Support for the patient and Support for the family. The main category Dignity at the end of life with Obstacles and Promotion as subcategories, and the main category Emotions in caring with subcategories; On a personal level, On a professional level and In relation to the family. ConclusionsNurses find it challenging, complex and difficult to care for patients at the end-of-life and they are emotionally affected in connection with the care. The study's results can be interpreted as that nurses need to have several different qualities and abilities and to be given the right conditions to be able to provide good care with dignity in end-of-life.

Bakgrund: Patienter med cancer som erhåller palliativ vård genomgår tillsammans med sina närstående ett stort lidande. Sjuksköterskornas roll i omvårdnaden av dessa patienter är att lindra lidandet och bevara patienternas värdighet med hjälp av personcentrerad omvårdnad i syfte att ge patienterna en så bra sista tid i livet som möjligt. Syftet var att kartlägga upplevelser hos patienter med cancer som erhåller palliativ omvårdnad i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design som baserades på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Elo och Kyngäs metod för kvalitativa innehållsanalyser användes för analys av datan.  Resultat: Tre kategorier identifierades: begränsningar som medföljer sjukdomen, vikten av att bli sedd och hörd, att närma sig döden, till dessa framkom sex subkategorier. Slutsats: Patienterna upplevde att ett värdigt bemötande och meningsfull kommunikation var viktigt i livets slutskede. Adekvat smärtlindring fick patienter att känna livslust och välbefinnande, en utmaning var att finna acceptans i att vara en börda för familjen relaterat till en begränsande kroppslig förmåga. Mer forskning behövs utifrån sjuksköterskors och närståendes perspektiv avseende deras behov för att kunna ge en mer adekvat palliativ omvårdnad / Background: Patients with cancer who receive palliative care go through great suffering together with their relatives. The nurse's role in the care of these patients is to alleviate suffering and preserve the patients' dignity with the help of person-centered nursing with the aim of giving the patients as good a final time in life as possible.   The aim was to map the experiences of patients with cancer who receive palliative care at the end of life.   Method: A literature review of qualitative design based on ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. Elo & Kyngä's method for qualitative content analysis was used to analyze the data.   Results: Three categories were identified: limitations accompanying the illness, the importance of being seen and heard, approaching death, to these six subcategories emerged.  Conclusion: The patients felt that dignified treatment and meaningful communication were important in the final stage of life. Adequate pain relief made patients feel zest for life and well-being, a challenge was finding acceptance in being a burden to the family related to a limiting physical ability. More research is needed from the perspective of nurses and relatives regarding their needs in order to provide more adequate palliative care.

Bakgrund Den palliativa vården bygger på fyra grundprinciper: kommunikation, lindra lidande, stödja närstående och teamarbete. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att lindra lidande och stödja patienten i livets slutskede samtidigt som man stödjer och involverar närstående. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metod En litteraturöversikt med analys från Fribergs beskrivning, vilket inkluderade 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från Pubmed och Cinahl. Resultat Resultatet innehåller 4 teman som påverkar sjuksköterskan inom palliativ vård, brist på emotionellt stöd till sjuksköterskan inom palliativ vård, sjuksköterskans brist på erfarenhet och kunskap inom palliativ vård, upplevelser av att hantera dödsfall som sjuksköterska och vikten av närstående inom palliativ vård. Slutsats Sjuksköterskor upplever utmaningar i den palliativa vården. För att förbättra vården behöver de bygga goda vårdrelationer, lära sig av erfarna kollegor och förbättra sin kunskap inom palliativ vård. / Background Palliative care is based on four basic principles: Communication, alleviating suffering, supporting relatives and teamwork. The nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and support the patient in the final stages of life while also supporting and involving the relatives. Aim The aim is to describe the nurses experience of palliative care. Method A literature review with analysis following Fribergs description which included 10 qualitative scientific articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results The result contains four themes that affect the nurse in palliative care, lack of emotional support for the nurse in palliative care, the nurses lack of experience and knowledge in palliative care, experiences of dealing with death as a nurse and the importance of relatives in palliative care. Conclusions Nurses experience challenges in palliative care. To improve the care they need to build better relationships with the patients and their families, learn from experienced colleagues and improve their skills in palliative care.

No / Context. The End of Life Care Strategy for England highlights effective communication between patients and professionals as key to facilitating patient involvement in advance care planning. The strategy emphasizes that, currently, communication in patients with noncancer life-limiting conditions is likely to be inadequate, and research has identified that patients with chronic obstructive pulmonary disease and heart failure have a poor understanding of their condition. Objectives. To identify existing interventions of patient-professional communication developed for life-limiting conditions and explore the applicability of interventions developed within a cancer framework to other diagnostic groups. Methods. A comprehensive literature review of studies describing communication interventions for patients receiving end-of-life care was undertaken. Ten electronic databases were searched. Inclusion criteria were all English language studies relating to patient-professional communication interventions for patients with life-limiting conditions receiving end-of-life care. Results. Of the 755 articles initially identified, 16 met the inclusion criteria. Three core themes emerged from the synthesis of the literature: using education to enhance professional communication skills, using communication to improve patient understanding, and using communication skills to facilitate advance care planning. Conclusion. Although limited, evidence relating to the development and evaluation of communication interventions for patients with life-limiting illnesses would suggest that a successful intervention should include combined components of training, patient discussion, and education. In a context of limited resources and an increasing number of patients living and dying with chronic life-limiting conditions, the need for appropriate and effective communication strategies should be seen as a priority for both research and policy.

Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalité för patient och anhöriga där sjuksköterskan med sin helhetssyn har en central roll. Design. Kvalitativ innehållsanalys. Metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten 2015 med elva intensivvårdssjuksköterskor på fem olika intensivvårdsavdelningar i tre olika landsting i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lästes igenom noggrant. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede illustrerades genom deras möjligheter att påverka beslut för god vård, vilket beskrevs som att känna delaktighet i besluten om vårdnivå. De såg sig som en resurs för anhöriga i svåra situationer då de inbringade trygghet, såg deras behov av information samt hjälpte dem att hitta fokus. För att sjuksköterskorna skulle samla kraft framkom vikten av ett ärligt och öppet arbetsklimat, samt möjligheter till debriefing. Genom att ge god omvårdnad i livets slutskede kunde sjuksköterskorna hjälpa patienterna få en god och värdig död. Slutsats. Sjuksköterskorna använde sig av olika kommunikativa färdigheter för att bygga upp en relation med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att många etiska problem uppstod i samband med besluttagande om vårdnivå, speciellt där oenighet fanns inom vårdteamet. De saknade specifik fortbildning och tydliga riktlinjer och det visade sig att sjuksköterskorna lärde sig ge vård i livets slutskede genom egna erfarenheter och av erfarna kollegor. / Purpose. Intensive care nurses experiences of providing end-of-life care. Background. At intensive care units in Sweden 3-4000 patients die every year, which causes palliative care to emerge in intensive care. The goal of the end-of-life care is to provide the best possible quality of life for the patient and it’s family, where the nurse with a holistic approach play a central part. Design. Qualitative content analysis. Method. Semi-structured interviews were conducted in the autumn of 2015 with eleven critical care nurses in five ICUs in three counties in northern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and read carefully. The material was analysed using a content analysis. Results. Nurses' experiences of providing end-of-life care was illustrated by their ability to influence decisions for good care, which was descibed as a feeling of beeing involved in decisions about care level. They looked at themselves as a resource for families in difficult situations and conveyed a feeling of confort which could help the families to find focus and see the need for information. The nurses gathered strength by having an honest and open work environment, and opportunities for debriefing. By providing good care at the end-of-life the nurses were able to help patients recive a good and dignified death. Conclusion. The nurses used different communication skills to build a relationship with the patients and their families. The nurses felt that many ethical problems arose from decisions about the level of care, especially where disagreement existed within the care team. They lacked specific training and clear guidelines and it turned out that the nurses learned palliative care through their own experiences and by experienced colleagues.

Background: The purpose of end-of-life care is to relieve suffering and optimize quality of life. Important tasks for healthcare professionals are symptom alleviation and facilitate well-being. It is common for patients, who are treated palliative, to die within the surgical wards. The environment can be stressful and it is not always optimal for these patients to be cared for there. Aim: The aim was to describe how end-of-life care was delivered for patients in surgical wards, according to the nurses, with specific focus on the fundamentals of care. Method: Semi-structured interviews with 12 registered nurses in two surgical wards. The interviews were analysed using a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: The nursing needs of patients at the end-of-life, The organization's negative impact on patient care and Adapted care based on the patient and relative’s needs. The results showed that organizational factors such as lack of time and resources, but also lack of knowledge among the healthcare professionals, could lead to difficulties to fulfill both the physical and psychosocial needs of the patient. When a person-centered care was used the needs of the patients were easier to fulfill and the nursing care functioned in a better way. Conclusion: Person-centered care is an important part of end-of-life care. The healthcare professionals at surgical wards care for this patient-group in a dedicated way, and nursing around them usually operate well, except when there is a lack of time and more acute situations must be prioritized. There is a need to increase the knowledge of palliative care among the healthcare professionals. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede ska lindra lidande och främja livskvaliteten. Viktiga uppgifter för sjukvårdspersonalen som vårdar patienter i livets slutskede är att ge symtomlindring och underlätta välbefinnandet. Det är vanligt att patienter som vårdas palliativt i livets slutskede avlider inom slutenvården och på kirurgiska vårdavdelningar. På dessa avdelningar kan miljön vara stressig och det är inte alltid optimalt att denna patientgrupp vårdas där.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor ansåg att omvårdnaden genomfördes för patienten som vårdats i livets slutskede på en akutkirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på de fundamentala delarna av vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 sjuksköterskor från två kirurgiska vårdavdelningar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Omvårdnadsbehoven hos patienten i livets slutskede, Organisationens negativa inverkan på patientens omvårdnad och Anpassad vård utifrån patienten och dennes anhöriga. Resultatet visade att organisatoriska faktorer som tids- och resursbrist, men även kunskapsbrist hos sjukvårdspersonalen, gjorde att patienternas fysiska och psykosociala omvårdnadsbehov inte alltid blev tillgodosedda. När vården var personcentrerad och patienterna delaktiga ansåg sjuksköterskorna att omvårdnaden genomfördes på ett bättre sätt. Slutsats: En personcentrerad vård är viktigt för både patienter, som befinner sig i livets slutskede, och deras anhöriga. Sjukvårdspersonalen på akutkirurgiska vårdavdelningar är engagerade i denna patientgrupp och omvårdnaden kring dem fungerar oftast bra. Det händer dock att tiden inte räcker till för patientgruppens komplexa omvårdnadsbehov och andra akuta situationer prioriteras ibland före. Det finns ett behov av att öka kunskapen om palliativ vård hos personalen som vårdar dessa patienter.

Bakgrund: Att vårdas vid livets slut kan vara en stor omställning för både patient och närstående. Enligt tidigare forskning saknas kunskap om de närståendes upplevelser kring vården och blev därmed ett relevant område att forska vidare på. Sjuksköterskan har som ansvar att se till de närståendes behov samt kunna erbjuda information, stöd och delaktighet i en situation som beskrivs som påfrestande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av vård vid livets slutskede på vårdavdelningar. Metod: Litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod samlades in från databaserna CINAHL Complete och PUBMED. Sökningarna begränsades till full text, peer reviewed, English samt avgränsning mellan 2006 och 2016. Resultat: Fyra teman framkom under analysen; kommunikationens betydelse för vård vid livets slut, relationens betydelse och behov av närhet, upplevelse av stöd, tröst och bemötande samt närståendes delaktighet vid livets slut. Kommunikationens betydelse var stor då många närstående upplevde informationen kring vården vid livets slutskede som bristfällig och således kände sig oförmögna att fatta rätt beslut. Även en del positiva och negativa aspekter vad gäller de närståendes upplevelse av stöd samt relationens betydelse för vårdandet framkom, vilket i sin tur ledde till deras chans till delaktighet. Diskussion: I resultatet framkom stora likheter vad gäller information och kunskap, alltså kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående. En fungerande kommunikation ansågs enligt de närstående som en väsentlig faktor för hur upplevelsen av omvårdnaden utföll. Detta diskuteras utifrån Andersheds teori samt andra infallsvinklar och på vilket sätt de närståendes delaktighet påverkas. / Background: Receiving end-of-life care can turn into a big adjustment for both the patient and the next of kin. According to previous research the knowledge is inadequate regarding this type of care-giving, which turned out to be a relevant area for further research. The nurse carries a great responsibility when it comes to the wishes and requirements of the next of kin, and is also providing information, support and involvement in this trying situation. Aim: The aim was to describe how someone who is a next of kin might experience the end-of-life care in hospital wards. Method: Literature review. Eight qualitative articles, one quantitative article and one article with mixed method were collected from the databases CINAHL Complete and PUBMED. The searches were limited to full text, peer reviewed, in English and the years of publishing from 2006 to 2016. Results: Four themes emerged during the analysis; The importance of communication for end-of-life care, the relationship’s importance and the need of closeness, experience of support, comfort and attitude and next of kin’s involvement in end-of-life care. The importance of communication was vital. This emerged from the experiences the next of kin described as inadequate, and thus feeling unable to make the right decisions. Also, some positive and negative aspects regarding the next of kin’s experiences of support emerged. This included the meaning of the relationships for the caring, which leads to an improved chance for them to get involved. Discussion: The results showed great similarities in terms of information and knowledge, which leads to improved communication between the nurse and next of kin. Direct communication was considered, according to the next of kin, as an essential factor in the development of the perception of nursing care. This is discussed on the basis of Andershed’s theory, as well as other perspectives, of the nurses and the patients, and the way in which the next of kin’s involvement is affected.