Spelling suggestions: "subject:"engagerad"" "subject:"engagerade""
1 |
Ett livslångt tränande : Elevers syn på idrottsundervisning i skolan och fortsatt fysisk aktivitetHagman, Jan, Hagman, Theresia January 2013 (has links)
Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv. Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa. Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa. Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv. Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa. Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.
|
2 |
Jag kände mig speciell : En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av möten med sjuksköterskorFehrm, Cecilia, Sofie, Göransson January 2009 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ. Bekräftad blev patienten bland annat genom att sjuksköterskan verkligen var närvarande i mötet samt lyhörd för patientens behov. Sjuksköterskan förväntades kunna ge adekvat och tydlig information för att patienten skulle få förståelse för och känna sig trygg med vården. Hon förväntades också stå för patientens känslomässiga stöd samt visa empati för att skapa förtroende hos patienten. Engagemang från sjuksköterskans sida var en positiv faktor i mötet, medan brist på engagemang skapade en känsla hos patienterna av att vara till besvär. Att sjuksköterskan var personlig i mötet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. För att det skulle kunna bli ett vårdande möte så krävdes att sjuksköterskan tog sig tid. Det visade sig att i många fall upplevde patienterna att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med tid för dem. Därtill var sjuksköterskan i mötet ofta mer uppgiftsorienterad än patientcentrerad.
|
3 |
Ideellt engagemang och inställning till arbeteJohansson, Ellinor January 2015 (has links)
This Master´s thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work. In order to gain new knowledge in the researched field a quantitative method has been used. The research centers on answers from 159 respondents from one organization in central Sweden. The organization has approximately 300 employees, which gives a reply rate of about 50 percent. The theoretical framework revolves around nonprofit and volunteer work, but focuses mainly on the different attitudes that an employee can have regarding work. The main source of theory for the essay has been Goldthorpe et.al. (1971) work on attitude towards work. The main focus has been on the instrumental-, solidarical, and bureaucratic attitude. There are differences between the volunteers and the non volunteers. Among the non volunteers there is a leaning toward the instrumental attitude. The volunteers are more commonly categorized as having a solidaric point or even a bureaucratic of view. The volunteer work mainly derives from a personal interest, a personal satisfaction, as well as that the individuals perceive it as sheer fun. The group that are volunteers are, according to both previous research and this study, able to gain advantages by their engagement in volunteer work. There are not any evidence towards the fact that volunteer work is weighting in negatively on work, on the contrary the volunteers are having a more positive look on work. Keywords: Volunteer work, nonprofit work, Volunteers, non volunteers, attitude towards work, instrumental attitude, solidaric attitude, bureaucratic attitude.
|
4 |
Handledaren ombord : En kvalitativ studie om studenternas erfarenheter av den fartygsförlagda utbildningenHansen Flodin, Malin January 2023 (has links)
Denna studie belyser erfarenheter som studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevt under deras fartygsförlagda praktik gällande handledarens förmåga att planera, dokumentera och anpassa den fartygsförlagda praktiken utefter studenten utbildningsbehov. Denna studie undersöker också hur involverad och engagerad handledaren är i studenterna som kommer ombord och om studentens kön kan påverka handledningen. Insamling av information genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer ger svar på studiens syfte och mål. Resultatet visade tydligt att handledarna varit i de allra flesta fall ointresserade av att handleda studenter samt att handledningen i de flesta fall lämnas över till lägre rang ombord, exempelvis till andrestyrman och matroser. Resultatet visade även att vilket kön studenten har kraftigt kan påverka handledningen som erbjuds. Vidare framkommer det även att den sista perioden upplevde respondenterna en bättre handledning, då mer tid på bryggan erbjudits och handledaren visat större intresse av att prata och ta kontakt med studenterna. Däremot var avsaknaden för avsatt tid med handledaren för planering och vidare utveckling ett problem enligt respondenterna.
|
5 |
Vård vid livets slut : En systematisk litteraturstudie baserat på sjuksköterskors upplevelserLandgren, Ida, Andersson, Wilma January 2021 (has links)
Background: Patients who are cared for at the end-of-life may be in need of support and to become involved in care and treatment. Communication between patients, relatives and healthcare professionals is central to be able to alleviate suffering for patients. Aim: To describe nurses' experiences of caring at the end-of-life. Method: Systematic literature study where ten qualitative articles have been reviewed and form the basis of the result. Results: After review, two themes were identified; Challenges in caring at the end-of-life and Emotionally affected by caring at the end-of-life as well as four sub-themes; Feeling of powerlessness in connection with caring, Lack of knowledge regarding difficult conversations, Emotionally engaged to nurturing and Re-evaluate your own life in connection with caring. Conclusion: The nurses experienced emotional challenges and felt powerless when caring for the patients at the end-of-life. Not having enough knowledge about the treatment and how to best be supportive during difficult conversations with the patients was experienced as difficult and emotional, which resulted in feelings of guilt and anxiety among the nurses. Despite the fact that the nurses experienced challenges in the care, they felt honoured to spend the last period in the patients' lives with them. / Bakgrund: Patienter vilka vårdas vid livets slut kan vara i behov av stöd samt att bli delaktiga i vård och behandling. Kommunikation mellan patienter, närstående och vårdpersonal är centralt för att kunna lindra lidande för patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vid livets slut. Metod: Systematisk litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar har granskats och ligger till grund för resultatet. Resultat: Efter granskning identifierades två teman; Utmaningar i att vårda vid livets slut och Emotionellt påverkad av att vårda vid livets slut samt fyra subteman; Känsla av maktlöshet i samband med att vårda, Saknad av kunskap angående svåra samtal, Känslomässigt engagerad av att vårda och Omvärdera det egna livet i samband med att vårda. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde känslomässiga utmaningar och kände sig maktlösa när de vårdade patienter vid livets slut. Att inte inneha tillräckligt med kunskap kring bemötande och stöd vid svåra samtal med patienter upplevdes vara jobbigt och känslosamt, vilket resulterade i skuldkänslor och ångest hos sjuksköterskor. Trots att sjuksköterskor upplevde utmaningar i vårdandet kände de sig hedrade då de fick spendera den sista tiden i patienters liv med dem.
|
6 |
Faktorer som påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare årGagic, Adnan January 2014 (has links)
Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade av olika faktorer som påverkar deras skolmotivation i SO-ämnena. Synpunkter som skicklig lärare, ämnet-intresse och verklighetsförankring,möjligheten till inflytande över undervisningen, skol-och socialmiljö, klasskamrater och föräldrar, betyg och andra belöningar är något som anses som avgörande för påverkan på elevers skolmotivation. Denna studie kan ses som grund för lärares kunskap om elevers motivation och ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet.
|
7 |
Är Good Enough tillräckligt? : En kvalitativ studie om hur föräldraskap framställs i podcasts / Is Good Enough Sufficiently? : A Qualitative Study About How Parenting is Portrayed in PodcastsLarsson, Therese January 2021 (has links)
Att vara förälder i dagens moderna samhälle medför press från delvis samhället men kanske mestadels från sociala medier. Det ställs olika förväntningar på föräldrar och normer kring hur föräldrar ska agera och det finns dessutom olika lagar som styr, som bland annat barnkonventionen och föräldrabalken. Inom socialt arbete så förekommer mycket fokus kring det som inte fungerar hos föräldrar och de avvikande beteenden som finns. Det är likväl omtalat att man som förälder inte behöver vara en perfekt förälder, utan enbart vara tillräcklig. Men hur är man en tillräckligt god förälder som skapar förutsättningar för en god uppväxt och framtid för sitt barn? Syftet med den här studien var att undersöka hur föräldraskap framställs i podcasts och vilka uppfattningar i podcasts som finns gällande hur man är en god förälder som skapar goda förutsättningar för sitt barn, med kopplingar till anknytningsperspektivet och Winnicott’s begrepp Good enough. Resultatet påvisade att det främst handlar om att vilja spendera tid med sina barn, samt att de inte alltid behöver vara roliga saker utan att det är tillräckligt med att involvera barnet i de vardagliga sysslor som finns. Det påvisade även så länge man gör allt i sin makt för sina barn och vill deras bästa, så gör det ingenting om det inte blir helt bra ibland. Föräldrar kommer inte vara helt perfekta, de kommer bli arga på sina barn, men så länge föräldrarna för en dialog med barnet efteråt så går det att reparera. Det handlar med andra ord om att vilja sitt barns bästa, vilja umgås med dem samt finnas till för dem. / Being a parent in todays modern society brings pressure from partly society but perhaps mostly from social media. There are different expectations of parents and norms about how parents should act and there are also different laws that govern, such as the convention on the rights of the child and the code on parents and children. In social work there is a lot of focus around what does not work in parenting and the deviant behaviours that exist. Nevertheless, it is mentioned that as a parent you do not have to be a perfect parent, but only be good enough. But how are you a good enough parent that create good conditions for a good upbringning and future for their child? The purpose of this study was to investigate how parenting is portrayed in podcasts and what perceptions in podcasts that exist about how to be a good parent who create good conditions for their child, with links to attachment theory and Winnicott’s concept of good enough. The results showed that it is mainly about wanting to spend time with their children, and that they do not always have to be fun things but it is enough to involve the child in the everyday chores that exist. It was demonstrated even as long as you do everything in your power for your children and want their best, it does not do anything if it does not turn out completely well sometimes. Parents will not be completely perfect, they will be angry with their children, but as long as the parents have a dialogue with the child afterwards, it is possible to repair. In other words, it is about wanting the best interests of your child, wanting to socialize with them and be there for them.
|
8 |
Att möta digital förändring : En studie om inställningen till arbete i ett alltmer digitaliserat arbetsliv / Facing digital change : A study on the attitude towards work in an increasingly digitalised working lifeKafle, Elin, Ernstson, Linn January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka människors uppfattningar av den egna yrkesrelaterade digitala mognaden och den egna inställningen till arbete. Därtill hör att klargöra huruvida det föreligger ett samband mellan den digitala mognaden och inställningen. Underlaget är en enkätundersökning till sysselsatta individer bosatta i Sverige. Studien bygger på totalt 319 besvarade enkätformulär. Den digitala mognaden kategoriseras som antingen låg eller hög och avser hur digitalt mogna individerna upplever sig vara i sin roll som yrkesutövare. Med inställningen till arbete avses dels inställningen till arbete utan annan jämförelse, dels satt i relation till annat i livet. Det kan här talas om arbetets absoluta centralitet respektive relativa centralitet. Inställningen kategoriseras därtill som antingen instrumentell eller engagerad. Studiens resultat visar att den yrkesrelaterade digitala mognaden överlag kan antas vara förhållandevis välutvecklad, det vill säga hög. Resultatet visar även att de flesta uppvisar ett starkt engagemang i arbetet absolut sett. Arbetet visar sig däremot ha en mer undanskymd plats i relation till andra livsaspekter. Inställningen tenderar då att i större utsträckning vara instrumentell. Den instrumentella inställningen visar sig samtidigt vara den mest utbredda inställningen när samtliga aspekter av inställningen till arbete slås samman. Beträffande förhållandet mellan den digitala mognaden och inställningen framträder inget tydligt samband. Det är dock möjligt att urskilja att de individer som kan antas ha en hög digital mognad tenderar att ha en engagerad inställning till arbete, medan de individer som kan antas ha en låg digital mognad tenderar att ha en instrumentell inställning till arbete.
|
Page generated in 0.0489 seconds