Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter. Studien visar att antagandet om att entreprenören tycks vara en framgångsfaktor stämmer och vi har kommit fram till att det är viktigt att i detalj studera och analysera entreprenören för att förstå vad det är som frambringar fenomenet Born globals.

SAMMANFATTNING Titel: Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaper Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisation Författare: Pontus Alm & Yrsa Fällström Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi, Maria Fregidou--‐Malama Examinator: Jens Eklinder Frick Datum: 2015-06-02 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskaper som går att finna hos sociala entreprenörer. Problem och bakgrund: Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermålig uppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos sociala entreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintlig teori kommer att bekräftas eller motsägas. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod och deskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt på tidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inom traditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorin för att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning. Resultat & diskussion: Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer i Sverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper. Studien stärker även tidigare forskning med enkätundersökningens utfall. Förslag till fortsatt forskning: Det har kommit förslag från en handfull respondenter att det bör göras en mer djupgående undersökning över vissa typer av organisationer. Eftersom denna studie har riktats till alla sociala företag enligt Sofisams register innebär det att organisationerna skiljer sig åt vad gällande bransch och företagsform. Då det finns bristfällig forskning angående könsskillnader inom begreppet risktagande för sociala företagare ges även detta som förslag till vidare forskning. Nyckelord: Socialt entreprenörskap, social entreprenör, entreprenör, socialt företag, tredje sektorn.

Avsikten med detta examensarbete var att undersöka ur ett individperspektiv hur det kan vara att gå från att vara anställd till att starta eget. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med företagsledare som har tidigare erfarenheter av att arbeta som anställda var syftet att undersöka de individuella drivkrafter som legat till grund för karriärbytet. Jag ville äventa reda på hur företagarna ser på tiden som anställd. Resultatet visade bland annat att egen- företagarna till stor del styrs av personliga drivkrafter och yrkesambitionen att kunna styra över sitt eget arbete och sätta sin egen prägel på verksamheten. Informanterna berättar att de på olika sätt inte fick utlopp för sin kreativitet och problemlösningsförmågor under tiden som anställda och att det var det som la grunden till uppstarten av en egen verksamhet. Deltagarna ser entreprenörskapet som en livsstil och inte enbart ett arbete eller sysselsättning. Tiden som anställd var en lärorik period för dem men endast en av de fem deltagarna skulle kunna tänka sig att återgå till en anställning i framtiden.

We have identified entrepreneurial methods and brand strategy as significant factors for growth in the music industry. The digital transformation is marked by innovation, knowledge orientation, networking and brand awareness. Authenticity, identity and distinctiveness are the primary factors for success, both in terms of increasing listenership and collaboration with companies for business purposes. In conclusion, the study shows that growth in the changing music industry means to approach a combination of administrative,creative and marketing tasks.

Den entreprenöriella processen bakom ett framgångsrikt projekt för ombyggnation av järnvägsväxlar beskrivs utifrån den modifierade effectuation-modellen. Modellen sätter Sarasvathys (2008) teori om effektivt entreprenörskap i ett företagssammanhang genom att beskriva hur företaget agerat proaktiv och hanterat sitt sociala kapital och undersöker hur den följer modellen och vilka principer för ett effektivt entreprenörskap som varit drivande. Modellen visar att intern proaktivitet har varit viktigt för att skapa en situation där entreprenöriella processer kan startas. Projektet har ett starkt samband med effectuation i inledningsfasen och att principerna bird in hand, affordable loss och pilot in plane varit framgångsfaktorer för processens utveckling.

Denna uppsats handlar om entreprenörskapsbegreppet i skolan och hur dess användning kan förstås i en bredare samhällelig och utbildningspolitisk kontext. Den tar sin utgångspunkt i de tvetydigheter som präglar begreppets användning i utbildningspolitiska sammanhang och försöker analysera de underliggande föreställningar som begreppet ger uttryck för. Uppsatsen försöker situera begreppet och dess användning i en bredare historisk kontext och försöker visa hur dess användning kan förstås mot bakgrund av en dramatisk ekonomisk-politisk strukturomvandling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka aktiva lågstadielärares attityd och inställning motteknikämnet, både vad gäller kön, genus, timplan och entreprenörskap. Data har samlats ingenom både enkäter och intervjuer med verksamma lågstadielärare och lärare i förskoleklass.Data har sedan analyserats med en kvalitativ analys, där samband, attityder ochåterkommande uttalanden har legat som grund för kategorisering och bearbetning. Resultatetvisar på att det finns viss motsträvighet mot att fortbilda sig, samt att teknikämnet kanske intefår den tid och uppmärksamhet som behövs. Det visar även på bristande kollegiala samtal omämnet och att det många gånger prioriteras bort till förmån för kärnämnena. Slutsatsen blir atttrots att ämnet nu har en egen timplan, är dess status fortfarande inte förbättrad och prioriterasofta bort.

I samhällskunskapens läroböcker har synen på elevers framtid förändrats från 1980-talet tills 2020. Genom att applicera Bourdieus kapitalbegrepp och Paulsens teori om det värdefulla arbetet har studien visat att arbetsmarknaden har gått från att vara i snabb förändring genom datoriseringen och därigenom möjlighet till mer fritid under 1980-talet till att numera fokusera på entreprenörskapsandan. Denna ämnesdidaktiska studie har gjorts med syfte att uppmärksamma hur olika socialskikt framställs i läroböckerna och hur läroböckernas syn på arbetsmarknaden och elevers framtid skiljer sig åt genom att jämföra läroböcker från två olika perioder. Frågeställningarna som analysen utgått ifrån är Hur framställs arbetsmarknadens krav på kompetens i läroböckerna?, Hur framställs individens villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden? och På vilket sätt har synen på arbete och utbildning förändrats från 1980-talet till 2020? Studien visar att kravet på kompetens har ökat och att man som arbetstagare hela tiden ska vara positiv till vidareutveckling på arbetsmarknaden. Om en arbetstagare blir arbetslös finns det en risk att bli långtidsarbetslös vilket anses vara problematiskt både i dagens läroböcker och läroböckerna från 1980-talet. Läroböckerna under 1980-talet gav en utopisk framtidsvy där datoriseringen kunde bidra till ökad fritid och tid till kreativitet. Detta förmedlas dock inte i de nyare läroböckerna som istället genomsyrades av den hårda konkurrensen och att arbetstagarna ska vara beredda på att göra nästan vad som helst för att få ett jobb. Entreprenörskap lyfts också som ett attraktivt jobb där uppgiften att skapa nya jobb skrivs fram.

AbstractTitel: Entreprenörskap i fritidshem.Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av 11 verksamma fritidspedagoger i fem olika fritidshem i Malmö stad. Undersökningsresultatet visar att begreppet entreprenörskap enbart är ett nytt begrepp som formulerats i samband med Läroplanen, Lgr 11 och att det inte är ett nytt fenomen i fritidspedagogernas uppdrag. Samtidigt associeras begreppet framförallt med företagsamhet men ändrar betydelse i utbildningssyfte. Med andra ord är begreppet tolkat av de flesta fritidspedagogerna som ett förhållningssätt som bidrar till att de arbetar problembaserat för att öka barns delaktighet och inflytande. Ansvar och kreativitet har lyfts upp som centrala begrepp för det entreprenöriella lärandet som förväntas kunna öka barns framtida möjligheter till självförsörjning och självständighet. Slutligen har en del fritidspedagoger ställt sig kritiska gentemot vinstdrivande aktiviteter, samtidigt som en del ansett att vinstdrivande aktiviteter som görs i gott syfte kan vara givande för barns fortsatta kreativitet och nyfikenhet.Nyckelord: Entreprenörskap, fritidshem, lärande.

Fastighetsmäklarbranschen är en av de mest konkurrensutsatta branscherna på arbetsmarknaden. En stor del nyexaminerade fastighetsmäklare lämnar yrket redan efter två år på grund av att de har misslyckats att etablera sig. Därför kommer denna studie att undersöka problemområdet kring hur man som nyexaminerad fastighetsmäklare kan arbeta för att lyckas etablera sig.  Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem registrerade fastighetsmäklare i Malmöområdet. Den tidigare teorin och forskningen grundar sig på förberedelser inför kommande arbetsliv, säljstrategier och hur man arbetar som en entreprenör. Resultatet av studien visar på att det finns strategiska tillvägagångssätt för att underlätta etableringen som nyexaminerad fastighetsmäklare. Genom att ständigt sätta upp mål och att följa en långsiktig plan finns det goda möjligheter för att etablera sig. Att vara förberedd inför ett kundmöte, kunna anpassa sig och erbjuda sin tjänst efter kundens behov är några av de främsta anledningarna till att kunna etablera sig på marknaden. Studiens resultat har även visat att faktorer som självförtroende, driv och sociala förmågor är bidragande till en fastighetsmäklares etablering. / The real estate industry is one of the most competitive industries on the market. A large number of newly graduated real estate agents leave their profession after only two years because they have failed to establish themselves. Therefore, this study will examine the problem area of ​​how a newly graduated real estate agent can work to successfully establish himself. The study uses a qualitative research method where five semi-structured interviews have been conducted with five registered real estate agents in the Malmo area. The previous theory and research is based on preparation for future working life, sales strategies and how to work as an entrepreneur. The results of the study show that there are strategic approaches to facilitate establishment as a newly graduated real estate agent. By constantly setting goals and following a long-term plan, there are good opportunities to establish yourself. Being prepared for a customer meeting, being able to adapt and offer your service according to the customer's needs is one of the main reasons for the establishment. The results of the study have also shown that factors such as self-confidence, drive and abilities contribute to the establishment of a real estate agent.