Submitted by Pedro Silva Filho (pfsilva@ipen.br) on 2018-01-31T16:47:23Z No. of bitstreams: 0 / Made available in DSpace on 2018-01-31T16:47:23Z (GMT). No. of bitstreams: 0 / Asma é uma doença de elevada prevalência e morbidade, constituindo-se um importante problema de saúde pública em todo o mundo. Muitos diagnósticos médicos por imagem dependem da utilização de raio X; entretanto, no caso da asma, o diagnóstico é clínico, particularmente na criança. Os pacientes são frequentemente submetidos a procedimentos radiológicos, preferencialmente o raio X de tórax. A escassez de dados na literatura referentes aos riscos da exposição à radiação ionizante em pacientes com asma e os possíveis benefícios relacionados à oportunidade de coleta de informações justificaram a investigação no programa municipal infantil de controle da asma de Ipatinga, Minas Gerais (Programa Respirar). Foi realizado estudo retrospectivo referente ao ano de 2014, com caso controle, do qual participaram 363 pacientes do Programa Respirar e número semelhante de controle, sem diferença sociodemográfica significativa entre os grupos. Encontramos que uma criança do grupo respirar tem 1,59 vez mais chance de realizar um raio X, e para o raio X de tórax essa chance aumenta para 6,56 vezes. A maioria dos raios X de tórax foi solicitada nas visitas aos serviços de urgência, mas 90% dos raios X realizados e laudados no grupo respirar e 84,2% do grupo controle revelaram resultado normal ou com alterações típicas, possibilitando o questionamento a respeito da indicação do exame. / Dissertação (Mestrado em Tecnologia Nuclear) / IPEN/D / Instituto de Pesquisas Energéticas e Nucleares - IPEN-CNEN/SP

[pt] A metodologia empregada para o cálculo de equivalentes dinâmicos apresenta três etapas essenciais: a identificação de geradores coerentes, a redução estática da rede e a agregação dinâmica dos modelos das unidades geradoras coerentes. Dentre essas etapas, a última é a que menos tem sido tratada, e que vem requerendo maior desenvolvimento. Esta dissertação trata do problema da agregação dinâmica de modelos de sistemas de excitação de geradores coerentes, visando o cálculo de equivalentes dinâmicos para estudos de estabilidade transitória de sistemas de energia elétrica. O principal objetivo é a determinação de um critério de escolha do melhor modelo equivalente para uma dada composição de modelos de sistemas de excitação num grupo de geradores coerentes. Os parâmetros dos modelos equivalentes dos sistemas de excitação dos grupos de unidades geradoras coerentes são ajustados numericamente a partir das respostas em frequência dos modelos individuais de cada grupo, utilizando-se o método de Levenberg-Marquardt, o que caracteriza um problema de otimização multivariável. Os desempenhos dinâmicos dos equivalentes propostos são avaliados em um sistema teste. / [en] The methodology used to calculate dynamic equivalents has three basic steps: the identification of the coherent groups of generating units, the network reduction and the dynamic aggregation of coherent generator models. Among these steps, the last one has not been studied lately and deserves more development. This disseration deals with the problem of dynamic aggregation of excitaion system models to calculate coherency-based dynamic equivalents for power system transient stability studies. The main objective is the determination of a criteria to choose the best equivalent model for a given composition of excitation system models in a group of coherent generators. The parameters of the excitation system equivalent model for cach group of coherent generating units are numerically adjusted to match the frequency response of the individual models. This is a multivariable otmization problem, which is solved using the Levenberg-Marquardt method. The dynamic performance of the proposed equivalents is evaluated in a test system.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>

Die Bedeutung von deutschen Abtönungspartikeln sowie der Äquivalenzgrad möglicher funktionaler spanischer Entsprechungen sind bisher hauptsächlich auf Grundlage der persönlichen Einschätzungen und der Sprachkompetenz einzelner Forscher unter Verwendung von selbst kreierten Sprachbeispielen, Korpora und Übersetzungsvergleichen analysiert und beurteilt worden. Dabei lassen sich methodische Unzulänglichkeiten und Divergenzen in den Ergebnissen der Forscher feststellen. Diese werden in der vorliegenden Arbeit am Beispiel der Abtönungspartikel eben herausgestellt. Vor dem Hintergrund dieser Unzulänglichkeiten und Divergenzen ist es Ziel dieser Arbeit, anhand einer Online-Rezeptionsstudie unter deutschen und spanischen Muttersprachlern zu überprüfen, wie die Abtönungspartikel eben sowie ausgewählte mögliche spanische Entsprechungen von einer größeren Gruppe von Muttersprachlern aufgefasst werden und inwiefern diese Ergebnisse mit den Forschungsergebnissen der kontrastiven Studien übereinstimmen.:1 Einleitung 1 2 Abtönungspartikeln in der deutschen Sprache 4 2.1 Abtönungspartikeln als Charakteristikum der deutschen Umgangssprache 4 2.2 Definition und Termini 5 2.3 Zur Bedeutung von Abtönungspartikeln 6 2.3.1 Bedeutung und kommunikative Funktionen 6 2.3.2 Bedeutungsmaximalismus und Bedeutungsminimalismus 9 3 Die Abtönungspartikel eben 11 3.1 Abgrenzung 11 3.2 Semantisch-pragmatische Charakteristika 12 4 Übersetzbarkeit von deutschen Abtönungspartikeln ins Spanische 15 4.1 Abtönungspartikeln im Spanischen 15 4.2 Übersetzungsverfahren und funktionale Äquivalenz 17 4.3 Nicht-Übersetzung von Abtönungspartikeln 19 5 Analyse kontrastiver Studien Deutsch-Spanisch 22 5.1 Überblick 22 5.2 Theoretische Orientierungen und Vorgehensweisen 23 5.3 Vor- und Nachteile der Methode des Übersetzungsvergleichs 26 5.4 Forschungsergebnisse zur Übersetzung von eben ins Spanische 27 5.4.1 Beerbom (1992) 27 5.4.2 Prüfer (1995) 30 5.4.3 Cardenés Melián (1997) 32 5.5 Zusammenfassung 34 6 Rezeptionsstudie 36 6.1 Fragestellungen 36 6.2 Methode der Online-Befragung 37 6.2.1 Wahl der Stichproben und der Befragungsmethode 37 6.2.2 Verwendete Befragungs-Software 40 6.2.3 Pretest der Fragebögen 40 6.2.4 Erstellung der Fragebögen 41 6.2.4.1 Auswahl der verwendeten Korpusbeispiele 41 6.2.4.2 Aufbau der Fragebögen 47 6.2.5 Durchführung der Befragung 54 6.3 Auswertung 55 6.3.1 Vorüberlegungen zur statistischen Auswertung 55 6.3.2 Auswertung der soziodemographischen Angaben 57 6.3.3 Ergebnisse zum Verständnis der Abtönungspartikel eben und ihrer potentiellen spanischen Entsprechungen 59 6.3.3.1 Zur Darstellung der Ergebnisse 59 6.3.3.2 Eben/claro 60 6.3.3.3 Eben/sencillamente 64 6.3.3.4 Eben/pues 67 6.3.3.5 Eben/es que 71 6.3.3.6 Eben/desde luego 74 6.3.3.7 Eben/ya ves 77 6.3.3.8 Eben/lo que pasa es que 80 6.3.3.9 Eben/porque 84 7 Zusammenfassung und Schlussfolgerungen 87 8 Bibliographie 91 9 Anhang 97 9.1 Abbildungen 97 9.2 Online-Fragebogen Deutsch 98 9.3 Online-Fragebogen Spanisch 108 9.4 Anmerkungen aus dem Online-Pretest 118 9.5 Individuelle Bedeutungsbeschreibungen der Befragten 120 9.6 CD: SPSS-Datensätze und Auswertungsmaterial 130

The public transportation in Stockholm is expanding and in order to meet the new demand the amount of buses and depots will have to increase within the city. As a result, it is getting more important to evaluate and analyse the performance of bus depots in order to reduce its environmental impact. The aim of this work is to study the production and operational phase during a bus depot’s life cycle and introduce saving measures that can reduce the emission of carbon dioxide equivalents (CO2eq). This study is conducted in collaboration with Skanska and the depot chosen for this study is currently under construction and located in Charlottendal, Värmdö. A base model is created for the whole bus depot area and the environmental impact is evaluated regarding the activities and usage of materials during production and the energy usage during operation of the depot. The evaluation of the model is performed by using the calculation tools IDA ICE, Anavitor, SPIK and Excel, and the environmental impact is expressed in terms of emission of CO2eq during the lifetime of the depot, which is assumed to be 50 years.  In order to investigate how bus depots can be built to be more climate neutral and energy efficient, several saving measures are evaluated in four cases. The first two cases are focusing on optimising the usage of materials in the building process, by reducing the material groups with the highest environmental impact and considering green construction solutions. The other two cases are aiming towards enhancing the energy performance of the depot, by reducing the usage of energy according to BBR and deliberating an indoor parking place for the buses. The total emission of CO2eq from the base model is determined to be approximately 16 000 tonnes during the lifetime of the depot. About 42 percent of the environmental impact is instigated during the production phase and the rest of the emission is caused by the use of electricity and heat during operation. By considering the implemented measures it can be concluded that the largest reduction in emission can be obtained by optimising the usage of materials on the site, which is achieved by reducing two of the largest materials groups consisting of concrete and asphalt. By reducing the usage of these materials the total emission from the production phase can be reduced by approximately 9 percent and the total emissions can be reduced by up to 4 percent.  To verify the obtained results a sensitivity analysis is performed where three important parameters are investigated. The chosen parameters are; the assumption of the emission factors for the electricity and district heating mixes and the required heating demand for the buses. According to the sensitivity analysis the final results are highly related to the considered parameters. For instance, if the delivered district heating is assumed to be supplied by Fortum, which is the main distributor within Stockholm, it can be concluded that an indoor parking place for the buses is the most beneficial solution to reduce the total emissions. By building a new base hall the emissions instigated from the total heating demand can be reduced by 55 percent and the total emissions can be reduced by 25 percent. / Kollektivtrafiken i Stockholm genomgår i dagsläget en utbyggnation och för att möta det ökade behovet på transportmedel så måste antalet bussar och bussdepåer att öka i området. På grund av detta blir det mer och mer viktigt att utvärdera och analysera bussdepåernas prestanda för att kunna minska miljöpåverkan från dessa verksamheter. Syftet med detta arbete är att studera produktion- och driftfasen under en bussdepås livscykel samt presentera åtgärder som kan leda till en minskning i utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO2ekv). Detta arbete utförs i sammarbete med Skanska och den studerade bussdepån, som ligger i Charlottendal på Värmdö, är för tillfället under konstruktion. För att kunna utvärdera den valda depån skapas en basmodell där klimatpåverkan utvärderas utifrån de aktiviteter och material som används i produktionsfasen och den energi som används under driften av depån. De beräkningsverktyg som har används i utvärderingen av depån består av IDA ICE, Anavitor, SPIK och Excel, och klimatpåverkan från depån uttrycks i ton CO2ekv under dess livslängd, vilken har antagits till 50 år. För att undersöka hur depåer kan konstrueras för att vara mer klimatneutrala och energieffektiva så utvärderas olika besparingsåtgärder i fyra fall. Fokus för de två första fallen ligger på att optimera materialanvändningen i byggprocessen, vilket inkluderar en minskning av de material som genererar i de största utsläppen samt en analys av mer miljövänliga konstruktionslösningar. De andra två fallen riktas istället mot att förbättra energiprestandan av depån genom att minska energianvändningen enligt BBR och överväga en inomhusparkering för bussarna.  De totala utsläppen från basmodellen utgör cirka 16 000 ton, där 42 procent orsakas under produktionsfasen och de resterande utsläppen kommer från driften av depån. Utifrån analysen kan man dra slutsatsen att den största minskningen av utsläpp kan åstadkommas genom att dra ner på mängden betong och asfalt i produktionsfasen. Genom att minska på dessa material kan utsläppen från produktionsfasen minskas med ungefär 9 procent och de totala utsläppen kan minskas med 4 procent. I känslighetsanalysen undersöks tre huvudsakliga parametrar som har en stor inverkan på det slutliga resultatet av beräkningarna. Dessa parametrar består av de valda energimixerna för elektricitet och fjärrvärme samt värmebehovet för bussarna. Enligt resultatet i känslighetsanalysen så är en inomhusparkering den förbättringsåtgärd som leder till den största minskningen av utsläpp. Detta resultat fås då fjärrvärmen antas levereras av Fortum, som är den största leverantören i Stockholmsområdet. Genom att investera i en ny busshall kan det totala värmebehovet för bussdepån minskas med 55 procent och det totala utsläppet med 25 procent.

I samband med klimatmålet att Sverige ska ha ett netto-noll utsläpp av växthusgaser till 2045 krävs det att alla sektorer minskar sina växthusgasutsläpp och av sektorerna utgör sjöfarten inrikes en mindre men fortfarande betydande del. Två omtalade förnyelsebara driftstyper är batteri- och vätgasdrift, som har potential att ersätta fossila bränslen. Med hänsyn till detta syftar rapporten till att jämföra dessa två driftsformer, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, i Gotlandsbolagets färjor. Jämförelseanalysen grundar sig i en kvantitativ litteraturstudie samt i form av en intervju och mejlkonversationer. I resultatet har aspekter som energibehov, vikt, utrymme, hastighet, infrastruktur och koldioxidutsläpp undersökts. Gällande diskussionsdelen avhandlas bland annat behovet av en energimässig marginal, betydelsen av fossilfri el för respektive driftsform, dimensionering av en ny elkabel till Gotland samt områden som bör utredas vidare. Av rapporten kan det bland annat konstateras att vätgasdrift ger upphov till lägre växthusgasutsläpp vid en svensk elmix medan den vid nordisk elmix ger upphov till mer utsläpp jämfört med batteridrift. En konvertering av färjan M/S Drotten är troligen möjlig att genomföra utifrån de valda aspekterna. / In correlation with the climate goal that Sweden should have a net-zero emission of greenhouse gasses by 2045, it is required that all sectors reduce their greenhouse gas emissions. Of all the sectors, domestic shipping is a small but still significant part. Two well-known renewable operating propulsions are battery and hydrogen, which have the potential to substitute fossil fuels. With this in mind, the report aims to compare these two propulsions from a sustainability perspective in Gotlandsbolaget’s ferries. The comparison analysis is based on a quantitative literature study, an interview and email conversations. In the result, aspects such as energy demand, weight, space, speed, infrastructure and carbon dioxide emissions have been investigated. Moreover, in the discussion part, aspects such as an energy margin, the importance of fossil-free electricity for both propulsions, designing of a new power cable to Gotland, and areas that should be investigated further have been touched upon. From the report, it can be stated, among other things, that hydrogen propulsion results in lower greenhouse gas emissions when a Swedish electricity mix is used. However, when a Nordic electricity mix is used, which has higher emissions than the Swedish, hydrogen propulsion results in higher greenhouse gas emissions compared to battery propulsion. Lastly, a conversion of the ferry M/S Drotten is probably possible based on the selected aspects.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%

Bygg- och fastighetssektorn står idag för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att bygga mer i trä kan utsläppen minskas i denna sektor och på så sätt bidra till att långsiktigt nå klimatmålen 2045. När det kommer till byggnader i trä är det speciellt svårt att utforma lägenhetsavskiljande bjälklag. Detta beror på att det ställs höga krav gällande brandmotstånd och ljudisolering. Därför är det viktigt att utforska möjligheterna att bygga i trä. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett lättbalksbjälklag i trä kan utformas för att uppnå samma brand- och ljudkrav som Attacus betongbjälklag för trähus. En infästning med avstamp från Attacus infästning för träbjälklag kommer även tas fram som uppnår samma krav. Utsläpp av koldioxidekvivalenter har jämförts mellan bjälklagen för att ta reda på hur mycket mindre framtaget bjälklag i trä släpper ut. Via litteraturstudie, datanalys och kvalitativa intervjuer som metod har resultatet tagits fram. Resultatet som framkommer är att lättbalksbjälklaget i trä kan uppnå samma brand- och ljudkrav och bygger 86mm högre än Attacus betongbjälklag för trähus men släpper ut 86% mindre koldioxidekvivalenter. Slutsatsen som kan dras är att det framtagna bjälklaget är ett alternativ som bör övervägas vid projektering då det uppnår samma krav och samtidigt har mindre klimatbelastning. / The construction and property sector today accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases. By building more in wood, emissions can be reduced in this sector and in this way contribute to reaching the climate goals in the long term in 2045. When it comes to wooden buildings, it is particularly difficult to design wooden joists that separate apartments. This is because of the requirements regarding fire resistance and sound insulation. Therefore, it is important to explore the possibilities of wood as a building material. The purpose of this study is to investigate how a light beam joist in wood can be designed to achieve the same fire and sound requirements as Attacus concrete joists for wooden houses. An attachment based on the Attacus attachment for wooden joists will also be provided that meets the same requirements. Emissions of carbon dioxide equivalents have been compared between the joists to find out how much less a wooden joist emits. Via literature study, data analysis and qualitative interviews as a method, the results have been produced. The result that emerges is that the light wooden joist can achieve the same fire and sound requirements and does not build significantly much higher than Attacus concrete joist for wooden houses and emits 86% ​​less carbon dioxide equivalents. The conclusion that can be drawn is that the developed solution is an alternative that should be considered during planning as it achieves the same requirements and at the same time has less climate impact. / <p>2023-06-26</p>

Contexte : L’acide perfluorooctanoïque (PFOA) est présent dans le sang de presque tous les participants dans les études de biosurveillance. L’appréciation des risques pour la santé qui sont associés aux concentrations sanguines de PFOA est difficile, car les valeurs guides d'exposition (VGE) sont généralement exprimées en termes de dose externe. Des équivalents de biosurveillance (ÉB) compatibles avec les VGE pourraient faciliter l'interprétation des concentrations de PFOA dans le contexte du risque pour la santé. Objectifs : i) Dériver des ÉB pour le PFOA sérique ou plasmatique correspondant aux VGE de la Environmental Protection Agency des États-Unis (U.S. EPA), de la Agency for Toxic Substances and Disease Registry (ATSDR) et de Santé Canada, et ii) comparer les ÉB avec les concentrations de PFOA mesurées dans des enquêtes nationales de biosurveillance. Méthodes : En partant des points de départ à partir desquels les VGE ont été estimées, nous avons dérivé des ÉB à l'aide de données ou modèles pharmacocinétiques et de facteurs d'incertitude. À l'aide d'un modèle pharmacocinétique animal de gestation et de lactation, nous avons converti les points de départ chez les souris gestantes (U.S. EPA 2016, ATSDR) en concentrations sériques chez l’organisme en développement pour quatre mesures de dose (concentrations moyenne prénatale, moyenne postnatale, moyenne totale, et maximale). Les concentrations équivalentes chez le fœtus humain et l’enfant ont ensuite été converties en ÉB correspondants dans le sérum maternel humain au moment de la conception à l'aide d’une modèle pharmacocinétique humain de grossesse et d’allaitement. Le point de départ chez les rongeurs adultes (Santé Canada) a été converti en un ÉB dans le sérum humain adulte à l'aide de données expérimentales. Pour le point de départ basé sur l'épidémiologie (valeur provisoire de 2022 de l’U.S.EPA), un BE a été dérivé à l'aide d'un modèle pharmacocinétique humain de grossesse et d’allaitement. Les BE dérivés ont été comparés à des données de biosurveillance canadiennes et américaines. Résultats : Les ÉB étaient de 684 ng/mL pour Santé Canada, de 0.012 ng/mL pour l’U.S. EPA (valeur provisoire de 2022), et variaient de 15 à 29 ng/mL pour l’U.S. EPA (valeur de 2016) et de 6 à 10 ng/mL pour l’ATSDR. Les 95ème centiles des concentrations sériques dans l'Enquête canadienne sur les mesures de la santé (ECMS) de 2018-2019 et dans la National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) de 2017-2018 étaient légèrement inférieures à l’ÉB de l’ATSDR et deux ordres de grandeur plus élevées que l'ÉB pour la valeur provisoire de 2022 de l’U.S. EPA. Conclusion : Les ÉB couvraient quatre ordres de grandeur. Les concentrations de PFOA mesurés dans des enquêtes nationales de biosurveillance canadiennes et américaines étaient supérieures ou similaires à certains de ces ÉB. / Background: Perfluorooctanoic acid (PFOA) is detected in the blood of virtually everyone participating in biomonitoring studies. Assessing the health risks associated with blood PFOA levels is challenging because exposure guidance values (EGVs) are typically expressed in terms of external dose. Biomonitoring equivalents (BEs) consistent with EGVs could facilitate interpreting biomarker levels in a health risk context. Objective: To i) derive BEs for serum/plasma PFOA corresponding to the EGVs of the U.S. Environmental Protection Agency (U.S. EPA), the Agency for Toxic Substances and Disease Registry (ATSDR) and Health Canada, and ii) compare with PFOA levels measured in national biomonitoring surveys. Methods: Starting from the points of departure from which EGVs were estimated, we derived BEs using pharmacokinetic data/models and uncertainty factors. Using an animal gestational/lactational pharmacokinetic model, we converted points of departure in pregnant dams (U.S. EPA 2016, ATSDR) into serum concentrations in the developing organism for four dose metrics: average prenatal, average postnatal, average overall, and maximum concentrations. Equivalent human fetus and child concentrations were then converted into corresponding BEs in maternal serum at time of conception using a pharmacokinetic model of human gestation/lactation. The point of departure in adult rodents (Health Canada) was converted into a BE in adult serum using experimental data. For the epidemiology-based point of departure (U.S.EPA 2022, draft), a BE was derived using a human pharmacokinetic model of gestation/lactation. BEs were compared with Canadian and U.S. biomonitoring data. Results: BEs (ng/mL) were 684 for Health Canada, 0.012 for the U.S. EPA (2022 draft), and ranged from 15-29 for the U.S. EPA (2016) and from 6-10 for ATSDR. Ninety-fifth percentiles of serum levels from the 2018-2019 Canadian Health Measures Survey (CHMS) and the 2017-2018 National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) were slightly below the BE for the ATSDR, and two orders of magnitude above the BE for the U.S. EPA (2022 draft). Conclusion: BEs varied over four orders of magnitude. Levels measured in Canadian and U.S. national surveys were higher than or close to some of these BEs.

I dagens samhälle ligger fokus på hållbarhet vilket ställer höga krav på konstruktören vid utformningav stommen till flerbostadshus. En stor del av CO2-utsläppen inom byggprocessen kan härledas tillmaterialvalet där förbränning av kalk inom cementindustrin och framställning av stål ur järnmalm ärbland de främsta faktorerna till utsläppen. Denna rapport ämnar sig åt att ta fram vilka skillnader och likheter som ställs mellan två stomsystemmed olika bjälklag; ett utförande i korslimmat trä, hädanefter benämnt KL-trä, och ett utförande ihåldäcksbjälklag. De båda objekten har givits identiska förutsättningar, med reservation förbjälklagsmaterial, med en stomme i stål med varierande tvärsnittsprofiler. Data för CO2-ekvivalenter och pris av respektive stommaterial har undersökts och sammanställts itabellform där de två byggnaderna utvärderas och där resultatet diskuteras i analysdelen. Resultatetger svar på vilket element som presterar bäst till en kontorsbyggnad med två våningar med hänsyn tillkostnad och CO2-ekvivalenter för enskilda profiler sammanställts för de två byggnaderna. Dimensionering av balkar har genomförts med avseende på momentkapacitet, pelare med avseende påknäckning av centrisk tryckkraft, plan böjknäckning med moment av vindlast och normalkraft motpelare. Till visualisering av stommen har Tekla Structures använts och för verifiering avlastnedräkningar har FEM-Design 20 nyttjats. Rapportens ekonomidel avser kostnader av de två byggnaderna, vilka redovisats i tabellform medkostnad per stål- och bjälklagsprofil. Klumpsumma för respektive fall har sammanställts och idiskussionsdelen till denna rapport ges förklaringar och slutsatser. / In society today, the focus is on sustainability, which places high demands on the designer when designing the structural frame for apartment buildings. A large part of the CO2 emissions in the construction process can be traced to the choice of material, where the combustion of lime in the cement industry and the production of steel from iron ore are among the main factors for the emissions. This report intends to provide answers to the differences and similarities between two frame systems with different floors slabs; a version in cross-laminated wood, hereinafter referred to as KL-trä (CLTwood), and a version in hollow core slabs. The two objects have been given identical conditions, with a reservation for flooring material, with a steel frame with varying cross-sectional profiles. Data for CO2 equivalents and price of each frame material have been examined and compiled in tabular form where the two buildings are evaluated and results are discussed in the analysis part. The result provides an answer as to which element performs best for an office building with two floors with regard to cost and CO2 equivalents for individual profiles compiled for the two buildings. Dimensioning of beams has been carried out with regard to bending moment capacity, columns with respect to buckling of concentric pressure force and flat bending buckling with elements of wind load and normal force against columns. Tekla Structures has been used to visualize the frame and FEM-Design20 has been used to verify load counts. The financial part of the report refers to costs of the two buildings, which are reported in tabular form with cost per steel and floor profile. The lump sum for each case has been compiled and in the discussion section of this report explanations and conclusions are given to the financial part.