Det finns idag många invandrare i Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Undersökningsmetoden som vi har använt oss av under arbetets gång har varit en kvalitativ metod. Vi har intervjuat åtta invandrare med en högskoleutbildning från hemlandet. Resultatet som vi fick fram i studien analyserades utifrån Careership Theory där vi har använt oss av Pierre Bourdieus begrepp Habitus samt kapital. Vi har även använt oss av Browns Social Cognitive Career Theory för att belysa personliga attribut och offentligt beteende. Flytten till Sverige innebar att respondenterna behövde utveckla sina kapitalformer, de fick exempelvis validera sin akademiska utbildning från hemlandet för att utbildningen skulle kunna få ett värde i Sverige. Respondenterna fick alltså utveckla det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet behövde också utvecklas då invandrarna varit tvungna att lära sig det svenska språket, kunskap om kulturen samt det svenska samhället. Respondenterna menar även att nätverk och sociala kontakter påverkat deras situation till att få ett arbete i Sverige, socialt kapital är därför betydelsefullt för respondenterna. Respondenternas habitus har förändrats i Sverige om man jämför med hemlandet. De flesta av våra respondenter menar att de kände sig behövda, viktiga och duktiga i sitt hemland där de kunde arbeta med sin högskolekompetens. De kommer med en ”ryggsäck” från hemlandet som inte riktigt passar in i detta nya land. Detta har medfört att några av respondenterna känt sig oviktiga, deprimerande, men också utanförskap i det svenska samhället, då de flesta haft svårigheter att hitta ett arbete inom sin kompetens. Studie-och yrkesvägledningen i Sverige upplevs dock som en positiv aktivitet från alla respondenterna då de under vägledningssamtal med en studie-och yrkesvägledare kunnat komma framåt i sin karriär.

Den här studien har undersökt telekomföretaget TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan. Företagets närvaro i landet har fått stor uppmärksamhet de senaste åren då de blivit anklagade för mutor, penningtvätt och för att ha samarbetat med regimen. Efter flera år med stora ekonomiska framgångar meddelade TeliaSonera hösten 2015 att de planerade att lämna landet. Detta arbete har studerat företagets marknadsinträde och etableringsprocess i Uzbekistan för att få förståelse för vad som egentligen hände i landet. Syftet med det här arbetet är även att få en uppfattning om vad som gick fel på marknaden och om företaget hade kunnat göra någonting annorlunda. Olika källor har sammanställts till en fallbeskrivning. Efter fallbeskrivningen följer en analys utifrån Blankenburgs nätverksprocessmodell. Modellen ser marknadsinträdet och etableringen som en process som påverkas av olika faktorer och aktörer över en längre tid. Analysen visade att TeliaSonera var aktiva och hade stora ambitioner att etablera sig i landet men att de var helt beroende av aktörer i det lokala nätverket som visade sig ha nära kopplingar till regimen. Man kunde därmed, utifrån Blankenburgs modell, se att företaget egentligen aldrig var etablerat på den uzbekiska telekommarknaden. Studien visade samtidigt att TeliaSonera inte hade kunnat bedriva verksamhet i landet självständigt från dessa aktörer.

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken.</p><p>Enligt Uppsalamodellen (Johanson & Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.</p>

Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&amp;M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&amp;M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken. Enligt Uppsalamodellen (Johanson &amp; Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&amp;M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&amp;M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

Denna uppsats undersöker hur framtida etableringar av SMR, små modulära kärnkraftsreaktorer, påverkas av attityder och åsikter och hur detta hanteras av kommunala politiker. Detta är undersökt med fokus på kommunerna Karlskoga och Säffle, både belägna i Värmland. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie där fem identifierade nyckelpersoner intervjuades. Studiens empiri är grundad på information och kunskap från intervjuerna. Empirin diskuteras genom ett teoretiskt ramverk som består av sociotekniskt system, planerings- och etableringsprocess och energisäkerhet. Resultatet indikerar att etablering av SMR bör ses som ett sociotekniskt system. Det innebär att tekniken inte kan stå för sig själv, utan måste ses i en social kontext där faktorerna attityder och åsikterär extra viktiga. Dessa faktorer påverkas i sin tur av deltagande, lyhördhet, information och acceptans. Detta är fyra förhållningssätt som kommunala politiker måste förhålla sig till vid planerings- och etableringsprocesser. Slutligen konstateras att etableringprocesser av SMR i Sverige är lång och tidskrävande. De tekniska osäkerheterna måste lösas, de ekonomiska villkoren måste finnas, det organisatoriska måste få en form och de rättsliga förutsättningarna måste klubbas igenom. Viktigast är dock ett kontinuerligt arbete med attityder och åsikter.

<p> </p><p>Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.</p><p> </p><p>Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.</p><p> </p><p>De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.</p><p> </p><p>Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.</p><p> </p><p>Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad. </p><p> </p><p>De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. </p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market. <strong></strong></p><p> </p><p>Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.</p><p> </p><p>Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.</p><p> </p><p>The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.</p><p> </p><p>The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.</p><p> </p><p>We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.</p><p> </p><p>Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.</p><p> </p><p>The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.</p><p> </p>

Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.   Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.   De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.   Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.   Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.   Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad.    De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. / Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market.   Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.   Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.   The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.   The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.   We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.   Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.   The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.