This thesis studies the differences in the required amount of reinforcement in concrete structures since the introduction of the Eurocodes as the new standard for construction design in Sweden.  The introduction of the European construction standards, the Eurocodes, as the new norm for design of structural elements in buildings on the Swedish market in 2011, put an end to the old Swedish standards set by BKR, boverkets konstruktionsregler.  This thesis is based on comparison studies to analyze the amount of required reinforcement for crack width control in concrete cross-sections exposed to shrinkage strain according to Eurocode 2 and BBK 04. The study also deals with the influence of required reinforcement in the calculation of crack widths due to tensile stresses.  The results in this thesis is built on comparative studies between the new Eurocode standard and the old BBK to examine and highlight the key differences when performing these types of calculations. The prerequisites for the calculations have been varied to obtain a clearer view of the outcome.  The results show a general increase in the required amount of reinforcement when calculating according to Eurocode compared to BBK. It also shows that a higher total amount of reinforcement in combination with smaller dimensions reduces crack width.

Radon är en radioaktiv gas som är färg- och luktlös och finns naturligt i marken. Radon bildas genom att grundämnet uran i jordskorpan omvandlas till andra ämnen i en sönderfallskedja. Exponering för radon ökar risken att utveckla lungcancer och det är framförallt rökare som drabbas. Radon orsakar störst problem i hus som har otätheter mot mark och/eller är dåligt ventilerade. Radon i inomhusluften kan komma från tre källor: byggnadsmaterial, hushållsvatten och mark runtom och under bostaden. I Sverige är det marken som ger upphov till de högsta radonhalterna i inomhusmiljö. I Sverige drabbas cirka 500 personer årligen av lungcancer på grund av radon i bostaden och av dessa är det cirka 450 som är rökare. I syfte att förebygga radonproblem har Boverket fastställt gränsvärde på 200 Bq/m3 för radon i inomhusluften för nya byggnader. Utöver myndighetens krav finns det andra styrmedel inom byggbranschen som förespråkar en god inomhusmiljö och radon ingår ofta som en parameter i bedömningskriterierna. Certifiering avseende hållbara byggnader är en trend som pågår inom byggbranschen. Två miljöcertifieringssystem som är relevanta för radonfrågor är Miljöbyggnad och Svanen. I detta projekt har syftet varit att utvärdera de krav och kriterier avseende radon som myndigheter och miljöcertifieringsorganisationer ställer. Metodiken inkluderade en litteraturstudie av relevanta artiklar och rapporter. Mätdata för radon i nyproducerade bostäder samlades och analyserades. Statistiska analyser visar att myndighetens krav på 200 Bq/m3 verkar vara uppnåeligt i allmänhet. Vad gäller kriterierna från miljöcertifieringsorganisationerna är ett GULD-krav (<60 Bq/m3) inte svårt att uppnå. Det fanns däremot några bostäder som hade radonhalter över 100 Bq/m3. I denna studie har beräkningar av erforderlig tjocklek och armering för bottenplatta av betong enligt Eurokod 2 utförts med hjälp av Mathcad Prime. Syftet var för att ta reda på minsta tjocklek för en radontät betongplatta med hänsyn till högsta tillåtna sprickviddskrav. Resultatet av beräkningen visar att det går att bygga på olika sätt och samtidigt uppfylla de olika kraven. Det beror på vilka förutsättningar som finns i samband med byggandet och i vilket markområde byggnaden ska uppföras. / Radon is a radioactive gas that is both colorless and odorless. It occurs naturally in the ground. Radon is formed in the decay chain of the element uranium. Long term exposure to radon increases the risk of developing lung cancer and smokers are the main risk group. In Sweden there are about 500 people that are diagnosed with lung cancer per year as a result of being exposed to radon in their houses, 450 of these people are smokers.  Radon in indoor air is a problem in houses that have air leaks towards the ground and/or houses with poor ventilation system. The sources of radon in indoor environment are: construction material, domestic water as well as soils/bedrocks around and under the ground of a building. In Sweden, radon coming from the ground (soils and rocks) is the most important source and often gives rise to very high radon concentrations in indoor air. The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) has established a regulatory limit of 200 Bq/m3 for radon in indoor environment in new buildings. The aim of this limit is to ensure that new buildings are constructed radon-proof to avoid radon problems in the indoor environment. Besides the limit issued by Boverket, there are other guidelines in the construction industry that promote healthy indoor environments. In these guidelines, radon is included as a parameter for assessment of indoor air quality. The ongoing trend in the construction industry is to build sustainable buildings and certification of the buildings and is often aimed at. Two systems of certification in Sweden, which includes radon, are Miljöbyggnad and Svanen. The purpose of this study is to assess the guidelines regarding radon in new buildings issued by authorities and non-governmental organizations. The methodology includes a literature study of relevant articles and reports, as well as statistical analysis of collected data for measured radon concentrations in new buildings. Statistics shows that the regulatory limit of 200 Bq/m3 is achievable in new buildings. In order to reach the Miljöbyggnad certification requirement for GOLD, the radon content needs to be less than 60 Bq/m3. Based on the data collected, show that even this requirement seems to be attainable as well. However there are also a few houses with radon concentrations above 100 Bq/m3. In this study calculations were also made to determine the least required thickness for a concrete slab, according to Eurocode, that is compact enough from being exposed to radon. Calculations have been done using the program Mathcad Prime. The concentration was taken for the highest allowable crack width in a concrete slab. The result from the calculations shows that it is possible to design the slab and still fulfill the requirements. However it depends on the assumptions that correlate to the building as well as the ground which it is built on.

Fackverksmodellen är idag den modell som vid dimensionering av pålfundament är vanligast att använda. Det kan finnas tillfällen där en fackverksmodell inte är fördelaktig att dimensionera ett fundament efter, till exempel vid stora pålavstånd då det leder till höga fundament. Pålfundament kan även dimensioneras enligt balkmodellen. Detta examensarbete kommer att undersöka fördelarna och nackdelarna med respektive beräkningsmodell. Med hjälp av två konstruerade beräkningsmallar för respektive modell dimensioneras ett fundament med fyra pålar. Fallstudien kommer att bli grunden för jämförelsen.   Båda beräkningsmallarna kommer att följa SS-EN-1992-1-1:2005 Eurokod 2 dimensionering av betongkonstruktioner. De ekvationer som används vid dimensionering med respektive modell kommer att redovisas för att förtydliga genomförandet för detta arbete. Jämförelsen kommer att göras för följande parametrar;   ​armerings- och betongmängd ​sprickfördelande armering förankring av längsgående stänger fundamentets geometri påverkan av felslagning   Utifrån resultatet från fallstudien blir fundament dimensionerande enligt fackverksmodellen högre än fundament dimensionerat enligt balkmodellen. Balkmodellen kräver mer huvudarmering och är mer känslig för felslagning. Sprickarmering krävs inte i lika stor utsträckning för fundament dimensionerande enligt balkmodell. Fackverksmodellen kräver större förankringslängd.   Vilken modell som är bäst lämpad beror på fundamentets utformning och vilka förutsättningar som finns på arbetsplatsen. Finns det krav på hur högt fundamentet får vara är balkmodellen bättre lämpad. Där pålarna kan placeras inom minimiavstånd och där ingen begränsning på hur högt fundamentet får vara är det lämpligt att använda sig av fackverksmodellen. / The strut-and-tie model is today the model that is most commonly used for designing pile caps. There may be occasions where a strut-and-tie model is not that beneficial to design a pile cap after, for example big distances between piles will lead to high pile caps. Pile caps can also be designed according to the so-called flexural model. This thesis will investigate the pros and cons that comes with each model. This will be done by constructing two calculation templates for each model to design a four-pillar foundation.   Both calculation templates will follow SS-EN-1992-1-1: 2005 Eurocode 2 design of concrete structures. The equations that will be used for designing each model will be explained to clarify the implementation of this work. The comparison will be made for the following parameters;   ​reinforcement and concrete amount crack reinforcement anchorage of longitudinal reinforcement the height of the pile cap impact of miss-piling   Based on the outcome of the case study, a pile cap designed according to the strut-and-tie model results in higher caps than a cap designed according to the flexural model. The flexural model requires more longitudinal reinforcement and is more vulnerable to miss-piling. Crack reinforcement is not required to the same extent for the flexural model compared to caps designed according to the strut-and-tie model. The strut-and-tie model requires longer anchoring length for the longitudinal reinforcement.   The model that is best suited depends on the preconditions where the foundation is going to be placed and the formation of the pile cap. If there is a limit for how high the pile cap can be, the flexural model can be better suited. Where the piles can be placed within minimum distances and there is no limitation on the height of the foundation, it is advisable to use the ‘strut-and-tie model.

Below in the report, the various methods available to calculate the interaction formulas for bending moment and normal force in steel columns are examined. The standards compared are SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A, SS-EN 1993-1-1:2005 Annex B, SS-EN 1993-1-1:2022, CEN/TS 1993-1- 101:2022 and Fpr EN 1993-1-3:2023. When calculating and comparing, the results show that the methods are similar to each other as below: SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A and CEN/TS 1993-1-101:2022 SS-EN 1993-1-1:2005 Annex B and SS-EN 1993-1-1:2022 In Fpr EN 1993-1-3:2023 - General rules - Supplementary rules for cold-formed members and sheeting, a method is given that can also be used for hot-rolled and welded cross-sections, this method has similarities with the one previously used in BSK07. The result shows that the method gives quick results, but which gives a utilization rate about 10 percentage points higher than the other methods for this calculation case. Hence, the group finds it difficult to justify the use of this method with regard to the material consumption compared to other methods. In the case of a welded cross-section with the same moment of inertia in the rigid direction as a hot-formed steel profile HEA180, the result shows a greater spread of utilization rates between the methods. The result shows that the similarities between the methods follow the same pattern as above. The group has identified the reduction factor regarding lateral torsional buckling and its calculation process is what generates differences between the methods. To gain insight into how user-friendly the different calculation methods are, the group has used calculation data from a course in steel construction certification where the course participants are asked to calculate the utilization rate of a column in a hall building and provide comments on the relevant regulations. The group has also done its own survey where the participants would choose one of the four regulations above and perform similar calculations, grade the usability and give short comments on their thoughts on the calculations. Furthermore, the calculations have also been compared with analysis in FEM design, where we can also see that the analysis carried out using SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A corresponded with the calculations using the SS-EN 1993-1-1 methods: 2005 Annex A and CEN/TS 1993-1-101:2022. The analysis carried out using SS-EN 1993-1-1:2005 Appendix B as a basis also corresponded with the calculations using the methods SS-EN 1993-1-1:2005 Appendix B and SS-EN 1993-1-1:2022. It can be seen in the surveys that the methods are complicated and that those who participated in the study get different results depending on the choices made and that the equations are complex and require many calculations, which increases the risk of errors. The comments from the surveys show that the participants' opinion generally agrees with the group's own conclusions regarding the difficulities and choices regarding the calculations. With regard to the calculations and comparisons between the methods, the group finds it difficult to justify the choice of a particular calculation method as they are very similar but at the same time have their shortcomings. The group believes that one should carry out more thorough investigations that take into account more load cases, end conditions and cross-sectional shapes if one intends to hopefully find an optimal method.

Vi har skapat ett hjälpmedel som dimensionerar träbalk och infästningarna balksko och spikningsplåt, enligt eurokoderna. Det är programmerat i Visual-Basic och har ett enkelt användargränssnitt.

Behovet av att snabbt kunna leverera klimatanpassade, högkvalitativa och kostnadseffektiva byggnader gör trämaterialet till ett självklart alternativ inom byggbranschen. Utvecklingen av korslimmat träskivor (KL-trä), orsakar att materialet är ett vanligt förkommande byggmaterial inom byggbranschen. Byggmaterialet erbjuder en låg vikt och en hög kapacitet för belastning i olika riktningar. För att kunna använda KL-träskivorna som bärande konstruktionsdelar behöver en infästning mellan de olika skivorna vara på plats. Anledningen till detta är att krafterna som är orsakade av lasten kan överföras mellan skivorna till grunden och på så sätt erbjuda stabilitet åt konstruktionen.  Marknaden erbjuder flera olika typer av förband för varje anslutning som i sin tur belastas av olika krafter, och med anledning av det har olika typer av förband undersökts i syfte att välja ut två intressanta objekt. Två typer för bjälklag/bjälklag anslutning och två typer för bjälklag/vägg anslutning. För att kunna bestämma vilka relevanta krafter som verkar i de olika typerna har en kraftanalys gjorts. Genom kraftanalyseringen kunde två olika riktningar för tvärkraften i anslutningen mellan bjälklag/bjälklag och en riktning för tvärkraften i anslutningen mellan bjälklag/vägg identifieras.  De valda typerna av förband i denna undersökning är enkellask, skråskruvning, vinkelbeslag och självborrande skråskruvar. Resultatet av undersökningen visar att skråskruvnings förbandet erbjuder en bättre kapacitet för tvärkraft i olika riktningar i jämförelse med skarv med enkel lask för anslutning mellan bjälklags skivor. Å andra sidan erbjuder självborrande skråskruvar en bättre kapacitet för tvärkraft jämfört med vinkelbeslag för anslutning mellan bjälklaget och väggen. Tvärkraften i bjälklagsskivor verkar i två riktningar samtidigt, vilket gör att olika snitt längs med bjälklagets bredd bör göras för att ta fram de olika krafter i olika delar av skivan och kunna bestämma antalet skruvar som behövs i varje del. Snitten visar dessutom att färre antal skruvar behövs för lösningen med skråskruvning jämfört med skarv med enkel lask. / The demand for quickly deliverable climate adapted, high quality, and cost-effective buildings makes wood material an obvious alternative in the construction industry. The development of Cross Laminated Timber (CLT) boards has presented wood as a common building material in the construction industry, the building material offers a low weight and a high capacity for loading in different directions. On the other hand, to be able to use the CLT wooden boards as load bearing structural parts, an attachment between the different boards needs to be in place so that the forces caused by the load can be transferred between the boards to the base and thus offers stability in the construction.  The market offers several different types of joints for each connection, each connection in turn is loaded by different forces, therefore in this thesis different types of joints are compared to choose two suitable ones, one for floor/floor connection and one for floor/wall connection. A force analysis is done to determine which relevant forces should be studied in different types. The force analysis identifies two different directions of the transverse force in the connection between the floor/floor and one direction for the transverse force in the connection between the floor/wall.  The selected joint types are single surface spline, slanting screw, metal brackets and self-tapping screws. The results show that the slanting screw connection method offers a better capacity for transverse forces in different directions compared to the single surface spline for connection between floorboards, while the self-tapping screws offer a better capacity for transverse forces compared to the metal brackets method for connection between the floor and the wall. The transverse force in the floorboards acts in two directions at the same time, which means that different cuts along the width of the floor should be made to produce different forces in different parts and to determine the number of screws needed in each part. The sections show that fewer screws are needed for a solution with slanting screw compared to single surface spline.

Syfte: Syftet med arbetet är att förbättra dimensioneringsprocessen för knutpunkter i stålstrukturer. Förslag har getts på en förbättrad dimensionsprocess baserad på de BIMrelaterade datorprogrammen SBI Steel Connections och FEM-design. Syftet har brutits ner till följande frågeställningar:  Hur går konsultföretag till väga idag för att beräkna knutpunkter vid stålkonstruktioner?  Hur kan den vanligaste dimensioneringsprocessen för knutpunkter förbättras?  Vilka fördelar blir det vid en sammankoppling av de BIM-relaterade datorprogrammen SBI Steel Connections och FEM-design? Metod: Arbetet grundar sig i en fallstudie och ett flertal metoder användes för att samla in data. Dessa är semistrukturerade intervjuer, litteratursökning, dokumentanalys och beräkningar. Resultat: Genom arbetet framgår det hur dimensioneringsprocessen ser ut för knutpunkter i stål. Resultatet är att processen varierar beroende på företag. Vissa delar i processen kan utföras på olika sätt men grundprincipen är densamma för de flesta företagen som har intervjuats. Vid dimensionering av knutpunkter som kan ske både för hand och med hjälp av ett datorprogram kan det uppstå felslag vid inmatning eller felskrivningar. Denna del av processen kan förbättras med hjälp av en ökad användning av egengjorda mallar. Det sker ett utvecklingsarbete under våren 2015 där målet är att skapa en sammankoppling mellan SBI Steel Connections och FEM-design. Genom denna sammankoppling reduceras några av de fel som anses tillhöra den mänskliga faktorn. Konsekvenser: Undersökningen har medfört en förståelse med både fördelar och nackdelar för olika sätt att dimensionera knutpunkter i stål. En del företag stävar efter en större utveckling, medan andra anser sig jobba bäst på det sätt som de alltid har gjort. Det framgår att den mänskliga faktorn är något som påverkar dimensioneringsprocessen märkbart och dessa fel behöver reduceras. De rekommendationer som framgår i arbetet är att företag ska se över processen och de förnyelsemöjligheter som finns i branschen. Det rekommenderas även en större användning av de datorprogram som används vid dimensioneringsprocessen. Begränsningar: Avgränsningar gjordes utifrån de kunskaper som erhållits i utbildningen för att studien inte skulle bli alltför omfattande. Däremot har ny kunskap bidragit till ett större ämnesdjup som utbildningen inte berört. Studien orienterades kring knutpunkter av stål och en av de vanligaste knutpunkterna studerades. Stålkvalitet och dimensioner på pelare och balk valdes utifrån knutpunktsexemplet i SBI:s handbok publikation 186 (PT3). Rapporten behandlar enbart beräkningsprogrammen SBI Steel Connections och FEM-Design. Detta medförde endast avgränsningar på material, val av knutpunkt, pelar- och balkprofiler samt laster.

No description available.

När Eurokod 5, standarden för dimensionering av träkonstruktioner, infördes i Sverige sågjordes det även en sänkning av hållfasthetsvärden för trä vid tryck vinkelrätt fibrerna.Tidigare kapacitet på 8 MPa för limträklass L40 var nu för högt, och den av SverigesTekniska Forskningsinstitut (SP) reviderade CE L40c fick en kapacitet på 2,7 MPa. Ettproblem i och med detta blev att byggnader som är konstruerade och uppförda enligtBoverkets föreskrifter inte längre kan utformas på samma sätt sedan Eurokodernasinförande. Syftet med arbetet blev därför att:• Ta reda på varför sänkningen skedde• Ta fram några räkneexempel på hur man kan åtgärda för låg kapacitet vid tryckvinkelrätt fibrernaLitteraturstudien som ligger till grund för arbetet visar på att sänkningen skedde på grund avatt Eurokodernas provmetod för bestämning av hållfastheten skiljer sig från den metod somBoverket använt. Den stora skillnaden ligger i att Eurokoderna inte utnyttjar lastspridning iträ, där lasten kan spridas från en träfiber till en annan intilliggande och på så vis öka denfaktiska kapaciteten. Det kan också nämnas att själva dimensioneringsprocessen inte har likastor betydelse som hållfasthetsklassningen.De beräkningar som gjordes i enlighet med arbetets andra syfte visar lämpligaförstärkningsåtgärder vid upplaget. De tre förstärkningsåtgärder som har undersökts är:• Stålplåt som läggs mellan pelare och balk för att på så vis utöka upplagslängd ochdärmed sprida upplagstrycket• Stålskruvar som skruvas in vid upplaget, tvärs fibrerna i balken• Trästavar som limmas in vid upplaget, tvärs fibrerna i balkenAlla beräkningar utfördes med 100 kN last, balktvärsnitt på 215x630 mm, pelartvärsnitt på215x150 mm och upplagslängd 150 mm.• Då stålplåtens bredd var 215 mm och med stålkvalitet s235 erhölls enligt beräkningaren plåttjocklek på15 mm och en plåtlängd på 270 mm för att klara avdimensionerande last.• För 6 st stålskruvar M12 4.6 och penetrationsdjup 400 mm erhölls enligt beräkningaren ny karakteristisk kapacitet på 5,6 MPa.• För 6 st trästavar av björk, 19 mm diameter och penetrationsdjup 400 mm erhöllsenligt beräkningar en ny karakteristisk kapacitet på 5,07 MPa. / When Eurocode 5, design rules for timber structures, was introduced in Sweden there wasalso a reduction in strength values for structural timber, and especially when it comes tocompression perpendicular to the grain. Earlier on, before Eurocode 5, the capacity ofScandinavian glulam L40 was 8 MPa which now was to be revised by the Technical ResearchInstitute of Sweden (SP). The new value was set to 2.7 MPa and the new revised glulam wasnamed CE L40c. A problem now arose, namely so that existing structures (which aredesigned after the old Swedish standard BKR) no longer can be designed in the same way.The purpose of this thesis was to:• Find out why the reduction in capacity for compression perpendicular to the grainoccurred• Make a few examples through calculations on how to fix this problemThe studies of literature which this thesis is based upon indicates that the reduction incapacity was due to the very nature of how the Eurocodes determines the strength classes,and how it is different from BKR. The big difference is that in the Eurocodes there is noutilization of the physical phenomenon where the loaded wood fibres distributes the load to anearby unloaded fibre. This phenomenon greatly increases the capacity at compressionperpendicular to the grain. It should be mentioned that this work also indicates that thedesign process does not have the same impact on the design of structures as the grading ofstrength classes has.According to the second purpose of this thesis, a set of calculations were made whichindicates appropriate methods of reinforcement of a wooden beam. The three methods are:• A steel plate which is placed between a column and a beam to increase the supportlength and therefore spread the support stress over a larger area of the beam• Steel screws which are screwed into the beam at the support, perpendicular to thegrain• Wooden rods which are glued in place inside the beam at the support, perpendicularto the grainAll calculations were made with a load of 100 kN, cross section of the beam is 215x630 mm,cross section of the column is 215x150 mm and support length is 150 mm.• When the width of the steel plate is 215 mm and steel grade s235 is used, the steelplate dimensions required are, according to calculations, thickness of 15 mm andlength of 270 mm.• With 6 steel screws, M12 4.6 and a penetration depth of 400 mm, a new characteristiccapacity of 5.6 MPa was obtained.• With 6 wooden rods made out of birch, 19 mm diameter and a penetration depth of400 mm, a new characteristic capacity of 5.07 MPa was obtained.

The design regulations of Boverket (BKR) have long been the mandatory standard for construction design in Sweden. However from the end of the year 2010, the BKR will be replaced by the European standard Eurocode (EC). The transition to EC has been delayed and it is not until the second of May 2011 that the use of EC will be mandatory. Because EC and BKR differ from each other it is highly interesting to investigate and explain these differences. The purpose of the thesis is to compare the two standards and investigate how they give different results or not for the dimensioning of structures of steel with associated loads. The current project HVC (Pets Science Center) in Uppsala is used as a model for the design of the steel structure used in this study. The investigation is divided into two parts: the calculation of loads and the dimensioning of the steel structure. The internal forces in the construction that are used for the dimensioning are calculated with finite element programs (FEM-programs). The calculations for the comparison of the dimensioning of the steel structure are thereafter calculated by hand according to the current standard of each. Eurocode 3 (EC 3) is the current standard for EC and for BKR the current standard is the handbook for steel structures (BSK 07). The compared parts are: •the control of flexural buckling of a framework brace towards compression force and bending, •the control of a framework brace towards tension force and bending, •the control of a column against compression by a pure normal force, •and the control of a welded joint between a framework brace and an underlying beam. The results from the dimensioning are presented separately in the report and show that in almost all cases of design a lower grade of utilization is obtained for EC 3 than BSK 07. The largest obtained difference is when the dimensioning of a framework brace towards compression force and bending is made there the relationship between the utilization rates are 0,80. The results show that dimensioning according to EC 3 probably will lead to decreased costs within the construction sector, mainly in materials because smaller dimensions are required.