Detta examensarbete har genomförts på begäran av byggnadstekniska byrån i Uppsala. Företaget behöver en ny beräkningsmall med vindlastberäkning för väggar och olika taktyper enligt Eurokod. I dagsläget använder företaget en beräkningsmall som är baserad på gamla normer enligt BKR. Dessa normer kan dock inte användas längre enligt nya bestämmelser inom branschen. Enligt de nya bestämmelserna bör dessa vindlastberäkningar genomföras med hänsyn till Eurokod i framtiden. För att kunna beräkna vindlasten enligt Eurokod och effektivisera beräkningsgången har man utvecklat en beräkningsmall baserad på Eurokod. Alla nödvändiga parameterar enligt standarder har använts i beräkningsmallen och användaren tillåts genomföra en snabb och enkel inmatning av projektmått för att på ett automatiserat sätt genomföra belastningsanalysen. Detta program har skrivits och utvecklats i beräkningsprogrammet, Excel. / This bachelor thesis has been carried out at the request of an engineering company located in Uppsala. The company is aiming for a new computation template developed for wind load computations for walls and different ceiling types according to Euro-codes. In the current situation, the company uses a computation template that is based on old standards namely, BKR. These standards are not allowed to be used anymore due to new regulations within this market. Within the computational framework of the new regulations, these wind load computations have to be performed based on the methods presented in the Euro-codes in future. In order to compute the wind load according to Euro-code, an automated program has been developed for computational purpose according to the methods based on Euro-code. All the necessary parameters according to the standards have been inserted as input data in the program. The program has been developed with the purpose to be very user friendly for faster load analysis. The user is allowed to input project metrics to perform a quick load analysis in an automated manner. This program has been written and developed in the computational software, Excel.

This thesis deals with minimum reinforcement and crack width in concrete caused by compressiveforces. The report also describes the reinforcement's anchorage length and joint length. Concreteis a common building material for houses. To prevent cracks in the concrete that occur due totensile stresses, it is supplemented with crack reinforcement, which also distributes cracks intosmall fine cracks and maintains its function.Within the construction industry, there are rules and standards that are used to ensure the qualityand safety of buildings. The construction industry in Sweden has previously dimensioned basedon BBK and today according to Eurocode 2. The motive is to investigate which standardprovides the least amount of reinforcement. Another motive for the thesis work is toinvestigate whether it is possible to reduce the amount of reinforcement to reduce the climateimpact.The results from the survey show that the perception that BBK provides less minimumreinforcement holds true for thicker slabs. However, the calculations that the crack width iscalculated according to BBK are larger than Eurocode 2. When it comes to limiting the crackwidth, the results have shown that smaller reinforcement reduces crack width. Consequences ofthis are that there will be more reinforcement bars but less reinforcement amount, which meansthat less reinforcement needs to be manufactured. The result also shows that anchorage and jointlength can be reduced by up to 50% of the standard value used, which is one of the areas inwhich reinforcement consumption can be reduced.

En ortotrop stålfarbana har olika styvhet i brons längs- och tvärriktning vilket fås genom att svetsa avstyvningar till underkant av stålfarbanan. De längsgående avstyvningarna kan delas in i två kategorier, anpassad till avståndet mellan två tvärbalkar respektive kontinuerliga. Vid anslutningen kan avstyvningen vara svetsad runtom eller ha en ytterligare urskärning i underkant av avstyvningen. Oavsett vilken kategori som används är anslutningen mellan avstyvning och liv i tvärbalk den mest komplexa i den ortotropa stålfarbanan. Detta är på grund av att både avstyvning och tvärbalksliv ofta är påverkade av höga spänningar som orsakas av när ett fordon rör sig på stålfarbanan. Dessa spänningar kan leda till att utmattningssprickor initieras vid svetstån eller i urskärningsranden och växer in i tvärbalkslivet. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka i vilka fall är det lämpligt att använda en urskärning i underkant av avstyvning eller svetsad runtom ur ett utmattningshållfasthets perspektiv. En brosektion med trapetsformade avstyvningar har modellerats i programvaran Brigade/Plus där fyra urskärningar i tvärbalksliv och fyra tvärbalkshöjder har undersökts. Urskärningarna som har undersökts är tätt skuren runtom avstyvningen vilket innebär att avstyvningen är svetsad runtom, rekommenderad urskärning för järnvägsbro samt vägbro i Eurokod 1993–2 och konstant radie. Utmattningslastmodell 3 i Eurokod 1991–2 har använts och stegats över stålfarbanan för att ta fram spänningsvidder vinkelrät svetstån samt runtom urskärningsranden. För svetstån har spänningarna extrapolerats till svetstån för geometriska spänningar medan för urskärningsranden har spänningen i huvudriktningen använts. Från spänningsvidden har antal lastcykler till brott beräknats eftersom utmattningsspricka i svetstån och i urskärningsranden har olika förbandsklasser. Resultatet visade att för alla undersökta tvärbalkshöjder klarar anslutningen som är svetsad runtom flest antal lastcykler till brott. Om endast ytterligare urskärningar jämförs klarar urskärning med konstant radie fler antal lastcykler än de rekommenderade i Eurokod 1993–2.

Genom att köpa upp en billig befintlig byggnad som är ur bruk och därefter bygga om byggnaden så kan en besparing erhållas då det oftast är billigare att bygga om än att riva allt och bygga nytt. För att undvika att bygga nytt och istället bygga om så undersöks möjligheterna till att utföra ett byte av verksamhet i ett befintligt flerbostadshus i Stockholm. Studien fokuserar på vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra den nya verksamheten samt hur dessa åtgärder påverkar den strukturella prestandan. Den nya verksamheten riktar sig mot detaljhandel och därför benämns byggnaden vara kommersiell.Studien utförs stegvis där det första steget är att undersöka befintliga k-ritningar och därefter modellera byggnaden baserat på dessa, byggnaden modelleras och dimensioneras i Strusoft FEM design.När referensbyggnaden har dimensionerats undersöks befintliga planlösningar för att avgöra hur dessa kan formas om för att möjliggöra den nya verksamheten. När planlösningarna för den kommersiella byggnaden har undersökts så modelleras föreslagen i Strusoft FEM design där de testas. Resultaten för referensbyggnad och den kommersiella byggnaden jämförs där bärförmåga, spänningar, deformationer, stabilitet, reaktionskrafter och vikt med samt utan nyttiglast är i fokus. För att möjliggöra den nya verksamheten så togs tiotals löpmeter vägg tas bort från samtliga plan, naturligtvis fallerar byggnaden då utan förstärkningar. Byggnaden förstärktes slutligen med balk och pelarsystem i plats vid tidigare väggar från och med plan 1. Balk och pelar systemet byggs ut ur tidigare väggar och förstärks med armering efter standard, inga nya element i betong införs över plan 1. En smidigare installation av nya element uppnås vid användning av stål element, därför prioriterades stålpelare vid införande av nya element. Vid jämförelsen uppmättes en förbättrad bärförmåga i den kommersiella byggnaden, men även en höjd utnyttjandegrad av samtliga bjälklag. Bärförmågan förbättrades med 10% i samband med de ingreppen som utfördes. Utnyttjandegraden ökade då den största utnyttjandegraden av alla plattor i flerbostadshuset uppmättes till 86% men i den kommersiella byggnaden uppmättes 99%. Den kommersiella byggnaden uppmättes ha mindre deformationer för bjälklag där en skillnad i medelvärdet uppmättes till 3mm vid jämförelse mot flerbostadshuset. I de väggar som bevarats upptäcktes ingen skillnad i deformationer, däremot uppmättes en stor skillnad i horisontella och vertikala reaktionskrafter för respektive väggar, en reaktionskraft minskade till hälften av den ursprungliga reaktionskraften till följd av ingreppen. Transformationen av väggar till pelare och balkar resulterade i större koncentrerade laster och större punktlaster vid bottenplattan. Ingreppen resulterade också i en högre utnyttjandegrad av befintliga betongpelare, där en reaktionskrafts ökade avsevärt, med ungefär 70%. Eftersom byggnadens vikt ökade med 1000kN så ökade däremot reaktionskrafterna parallellt, med 5%. Dragspänningar i väggar och bjälklag spreds ut vilket resulterade i att det största absoluta värdet uppmättes i flerbostadshuset. För balkar och pelare uppmättes de största värdena för drag och tryckspänningar i den kommersiella byggnaden, skillnaden var däremot liten. Flerbostadshusets egentyngd uppmättes som större men med hänsyn till nyttiglast uppmättes det största värdet istället i den kommersiella byggnaden. Med hänsyn till nyttiglast väger den kommersiella byggnaden ungefär 1000kN mer än flerbostadshuset. Stabiliteten av den kommersiella byggnaden uppmättes större, med eller utan vindstag. Slutligen konstateras att det är fullt möjligt att utföra verksamhetsbytet vid behov.

Purpose: This study aimed at conducting a case study to compare the differences in reinforcement quantity, sustainability goals, and emissions in a concrete slab between fiberglass reinforcement and steel reinforcement. Method:  To calculate and study the amount of reinforcement and emission values for the different materials, a case study was made on a concrete slab for an industrial single-story building with presented dimensions from the structural engineering company Bjerking AB. Data collection consists of interviews with distributors and employees of the construction department at Bjerking and a literature study. The calculations for minimum reinforcement are valid for both steel and fiberglass reinforcement according to Eurokod 2 and DIBt. Results: Several different factors were taken into consideration including change of parameter values for the separate calculations of steel rebars and fiber glass rebars. The required amount of concrete and emission values for both reinforcement materials of each case was based on calculated minimum reinforcement and on data from climate database of Boverket. The results vary between the different materials depending on the calculated amount of reinforcement which is determined by choice of tensile strength and elastic modulus. Conclusions: A larger amount is needed when reinforcing a concrete slab with fiberglass reinforcement than steel due to higher strain values. The amount of concrete with fiberglass reinforcement is almost equal to steel reinforcement. In relation to the sustainability goals the positive effect of fiberglass reinforcement lie in the difference in emission during production, which is lower than steel.      Keywords: GFRP, FRP, reinforcement, steel reinforcement, sustainability goals, Eurocode 2, CO2e.

Världen har de senaste åren upplevt flera terrorattentat där fordon har använts som vapen för att orsaka skador i folkmassor. Fotgängare kan vara i en utsatt miljö på gångstråk och skydd i form av betonghinder kan användas för att stoppa oönskad trafik på gågator. C3C Engineering AB tillverkar betongblock som antingen kan användas som enskilda element eller byggas ihop likt lego för att skapa murar och barriärer. Betongblocken kan således även användas som skyddsbarriärer vid pågående vägarbeten, för tillfälliga konstruktioner på exempelvis återvinningscentraler eller som stödmurar. C3C tillverkar i så stor utsträckning som möjligt betongblocken av restbetong som blivit över vid gjutning av andra typer av element. Syftet med denna studie var att undersöka betongblocks lastkapacitet med avseende på påkörningslaster från personbilar, lastbilar och gaffeltruckar. Betongblocket var av typen C3Cblock® 1688 med dimensionerna 800 mm x 800 mm x 1600 mm och tillverkades i betongkvalité C20/25. Arbetet undersökte hur olika förstärkningar såsom ingjutna gängstänger samt kontreforer kunde öka blockens kapacitet. Även hur blockens underlag påverkar lastkapaciteten med avseende på glidning undersöktes. Påkörningslaster är dynamiska laster. I detta arbete behandlades samtliga dynamiska laster med hjälp av statiskt ekvivalenta laster. Lastkapaciteten hos blocken med avseende på stjälpning, glidning, dymlingsverkan, skjuvkapacitet i styrkonsoler och moment- och tvärkraftskapacitet jämfördes med rekommenderade värden för påkörningslaster från Eurokod 1 och EKS6. För exceptionella lastfall kan blocken tillåtas att gå sönder, glida eller stjälpa eftersom deras huvudsakliga syfte är att stoppa trafik och skydda människor på gator eller arbetsplatser utmed trafikerade vägar. Beräkningar utfördes med hjälp av MathCad och Excel för att ta fram ett beräkningsdokument samt en tabell med lastkapacitet för samtliga lastfall som undersökts. Resultat från beräkningar för stjälpning och glidning jämfördes med underlag som C3C tillhandahöll. Beräkningar gjordes för enskilda block samt för olika murar med olika utföranden där bland annat höjden på muren och vilken sida av blocken som lasten angrep var parametrar som varierade. Resultatet visade att lastens angreppshöjd hade stor inverkan på murens kapacitet. Lastbilar och gaffeltruckar har högre angreppshöjd än personbilar. För de höga angreppshöjderna kommer stjälpning av muren att bli dimensionerande, jämfört med låga angreppshöjder där glidning inträffar först. Blocken kan tillåtas att gå sönder och därmed är moment- och tvärkraftskapacitet av sekundär betydelse. Styrkonsolernas skjuvkapacitet var stor och kommer därför inte vara dimensionerande. På grund av avgränsningar studerades endast en typ av betongblock. Ingen hänsyn togs till andra laster såsom vind eller snö som även de kommer att påverka en murs kapacitet. Det krävs därför vidare studier för att undersöka hur dessa laster samt hur olika dimensioner påverkar lastkapaciteten hos enskilda block eller murar. Försök kan med fördel utföras för att validera de teoretiska lasterna som beräknats i detta arbete. / Due to an increasing number of acts of terror where vehicles are used as a form of weapon a need to protect pedestrians has arisen. In this study the load capacity of interlocking concrete blocks with a rectangular cross section was examined based on various deformations and collapses. The concrete blocks could be used as protection against collisions such as terrorist attacks with vehicles as well as a barrier between work zones and close by traffic. The purpose of the study was to determine the load capacity in the event of a collision with a car, truck or forklift for different types of walls as well as for single blocks. The concrete blocks in the walls have both been built as Lego as well as stacked parallel on top of each other. The work is based on calculations. The results have been checked against existing documents from C3C Engineering AB. Using MathCad and Excel a document for calculations has been designed. The result from the calculations shows that walls will slide when a load acts at a low height in relation to the ground. The wall will overturn when the load acts at a higher distance from the ground.

Constructing sustainable structures in rock that satisfy all predefined technical specifications requires rational and effective construction methods. When the geotechnical behaviour is hard to predict, the Euro­pean design code, Eurocode 7, suggests application of the observational method to verify that the performance is acceptable. The basic principle of the method is to accept predefined changes in the design during con­struction to comply with the actual ground conditions, if the current de­sign is found unsuitable. Even though this in theory should ensure an effective design solution, formal application of the observational method is rare. Investigating the applicability of the observational method in rock en­gineering, the aim of this thesis is to identify, highlight, and solve the aspects of the method that limit its wider application. Furthermore, the thesis aims to improve the conceptual understanding of how design deci­sions should be made when large uncertainties are present. The main research contribution is a probabilistic framework for the observational method. The suggested methodology allows comparison of the merits of the observational method with that of conventional design. Among other things, the thesis also discusses (1) the apparent contradiction between the preference for advanced probabilistic calculation methods and sound, qualitative engineering judgement, (2) how the establishment of limit states and alarm limits must be carefully considered to ensure structural safety, and (3) the applicability of the Eurocode defini­tion of the observational method and the implications of deviations from its principles. / För att kunna konstruera en anläggning i berg, som uppfyller satta tek­niska krav, krävs det en rationell och effektiv konstruktionsmetod. När konstruktionens beteende är svårt att förutsäga, erbjuder den europeiska standarden Eurokod 7 den så kallade observationsmetoden. Denna metod tillåter i förväg förberedda förändringar i designen under konstruktions­tiden, om observationer av konstruktionens beteende indikerar att så behövs. På så vis anpassas konstruktionen till de faktiska förhållandena i marken. Trots att detta tillvägagångssätt i teorin ger en rationell design, används metoden sällan i enlighet med Eurokod 7. Denna doktorsavhandling undersöker tillämpbarheten av observa-tionsmetoden när man bygger i och på berg. Målet är att belysa de aspekter som begränsar dess användning och i dessa fall föreslå förbätt­ringar som ökar tillämpbarheten. I ett vidare perspektiv syftar avhand­lingen även till att förbättra den konceptuella förståelsen för hur beslut bör fattas i designprocessen när det finns stora osäkerheter. Avhandlingen visar hur observationsmetoden kan användas i ett san­nolikhetsbaserat ramverk. Metodiken ger användaren möjlighet att jäm­föra för- och nackdelarna med observationsmetoden och konventionell dimensionering. Avhandlingen diskuterar bland annat även (1) den skenbara motsatsen mellan användandet av sannolikhetsbaserade beräkningsmetoder för att lösa komplexa dimensioneringsfrågor och kvalitativa ingenjörsmässiga bedömningar, (2) hur larmgränser och brottgränstillstånd bör definieras för att ge tillräcklig säkerhetsmarginal, samt (3) hur Eurokod 7:s strikta definition av observationsmetoden påverkar dess användbarhet. / <p>QC 20160926</p>

The safety of a concrete dam is ensured by designing according to failure criteria, for all combinations of loads using safety factors. Today in Sweden, RIDAS, the Swedish power companies’ guidelines for dam safety, is used for the design of dams and is based on BKR, the National Board of Housing, Building and Planning. Swedish dams are designed to resist two global failure modes; sliding and overturning. Combination of failure modes, that should be considered in the design of concrete dams, is however fairly unknown. Since 2009 the Eurocodes was adopted and came into force 2011. The Eurocodes have replaced BKR in the design of most structures in Sweden where the partial factor method is used to ensure safety in the design. The objective of this report was to examine if the design criteria for concrete dams in today’s condition are enough to describe real failure modes. The other objective was to analyse if Eurocode is comparable to RIDAS in dam design. The stated questions were answered by performing a literature study of known dam failures and analytical calculations for different types of concrete gravity dams, with varying geometry and loading conditions. The programs CADAM and BRIGADE were also used as calculation tools to further analyse if failure occurred as expected. The results from the analytical calculations together with the performed FE analysis indicate that limit turning does occur and often generate lower safety factors compared to overturning. Limit turning is similar to overturning failure although it accounts for material failure in the rock. This design criterion is therefore, highly dependent on the quality of the rock and requires investigations of the foundation to be a good estimation of the real behaviour of the dam body. From the compilation of reported failures the conclusion was that the current design criteria are adequate. However, the real challenge lies in ensuring that the construction of dams is correctly performed to fulfil the stated criteria. A transition to Eurocode appears to be reasonable for the stability criterion. A modification of the partial factors is nevertheless necessary to obtain result corresponding to RIDAS, especially for the overturning criteria. / För att uppnå säkra dammkonstruktioner, för alla lastkombinationer, dimensioneras dammar enligt bestämda brottvillkor som ska uppfylla en viss säkerhetsfaktor. Idag används RIDAS, för dimensionering av dammar i Sverige. RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, är baserat på BKR, Boverkets konstruktionsregler. I Sverige dimensioneras dammar för att motstå de två globala brottmoderna glidning och stjälpning. Frågan som behöver besvaras är om det finns eller kan finnas några kombinationer av brottmoder som borde beaktas vid dimensionering av dammar. 2009 antogs Eurokoderna och trädde i kraft 2011. Eurokoderna har ersatt BKR vid dimensionering av de flesta konstruktioner i Sverige. I Eurokod används partialkoefficienter för att garantera säkra konstruktioner. Syftet med denna rapport var att undersöka om dagens brottkriterium är tillräckliga för att beskriva hur dammar går till brott. Rapporten behandlar även möjligheten att övergå från att dimensionera dammar enligt RIDAS till att dimensionera enligt Eurokod. För att besvara detta genomfördes en litteraturstudie av rapporterade dammbrott. Dessutom genomfördes analytiska beräkningar för flera olika typer av dammar med varierande geometri och lastfall. Programmen CADAM och BRIGADE användes som ytterligare verktyg för att analysera brottmoderna. Enligt resultat från de analytiska beräkningarna tillsammans med FE-beräkningarna ansågs limit turning inträffa och genererade i högre grad en lägre säkerhetsfaktorer i jämförelse med stjälpning. Limit turning kan förklars som delvis stjälpande och inkluderar brott av bergmassan. Brottmodet är dock beroende av kvalitéten hos berget och det krävs undersökningar av grunden för att kunna göra en god uppskattning av dammens verkliga beteende. Sammanställningen av tidigare brott visade att nu gällande brottkriterier är lämpliga och troligtvis tillräckliga. Utmaningen är istället att säkerställa att konstruktionerna är korrekt utförda och därmed uppfyller dessa brottkriterier. En övergång till Eurokod tycks vara möjlig för de globala brottmoderna, dock är det väsentligt att partialkoefficienterna justeras för att uppnå resultat som överensstämmer med RIDAS, särskilt för stjälpning.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med byggteknikavdelning på Ramböll Sverige AB, i Norrköping/Linköping. På företaget finns ett behov av att förenkla arbetet med vindlastberäkningar för hallbyggnader enligt Eurokoden. Idag använder företaget en förenklad metod som överdimensionerar. För att kunna göra en mer exakt beräkning helt enligt Eurokoden och effektivisera arbetet har det i detta examensarbete skapats en beräkningsmall för detta ändamål. Beräkningsmallen har tagits fram i programmet Microsoft Excel. För att också kunna se konsekvenserna av att jobba med en förenklad metod, har det utförts en jämförelsestudie mellan två befintliga projekt på företaget. Resultatet av jämförelsestudien visar på vad som är anledningen till skillnaden mellan det förenklade sättet, metod 1 och det mer exakta, metod 2. Rapporten innehåller en studie kring de faktorer som används vid beräkning av vindlast. Detta har gjorts för att kunna se vilken av faktorerna som bidrar till störst skillnad i resultat mellan de båda metoderna. Som grund till allt detta, innehåller rapporten också en teoretiskt bakgrund till hur vindlast ska dimensioneras enligt Eurokoden. Detta utgör första delen av rapporten. / This study has been performed in a collaboration with the company Ramböll Sweden AB in Norrköping/Linköping. At the company there is a need to simplify calculations concerning the wind load on industrial buildings according to the Eurocode. Today the company uses a simplify method which result in an over-dimension. To make a more exact method in accordance to the Eurocode and increase the efficiency at the work, it has in this study created a calculation model for this purpose. The calculation model has been created in the program Microsoft Excel. To be able to see the consequences to work with a simplified method, it has been done a comparison study between two current project at the company. The results of the comparison study show the reason to the difference between the simplified method, method 1 and the more exact method, method 2. The report containing  a study of the factors that uses in the calculations. This has been done to see which of the factors that contributes to the largest difference in result between the both methods. As the basis for all this, the report also contains a theoretical background about how the wind load should be dimensioned according to the Eurocode. This is the first part of this report.

Bygg- och fastighetssektorn är en bidragande faktor till växande koldioxidutsläpp och det krävs därför klimatbaserade innovationer för att arbeta mot ett hållbart och långsiktigt samhälle. På senare år har råvaran trä använts i form av KL-trä som konstruktionsmaterial i allt fler och större byggnader. Parallellt med utvecklingen av KL-trä har även en strävan att behålla materialet oskyddat och synligt växt fram. För att möta kraven på brandsäkerhet i konstruktioner av KL-trä, arbetas nya dimensioneringsregler fram. I detta arbete studeras hur bärförmågan vid brand i nuvarande Eurokod 5 EN 1995-1-2:2004 och kommande version prEN 1995-1-2:2025 dimensioneras hos konstruktioner av KL-trä med synliga ytor. Syftet med arbetet är att ta fram skillnader och likheter mellan respektive version, samt vilken inverkan de kan få. Målet med arbetet är klargöra hur branddimensionering kommer påverkas och på så sätt kunna vara ett underlag för vidare studier och användning inom området. Dimensionering görs på vägg- och bjälklagselement med uppbyggnad av 5 st 40 mm lameller respektive 7 st 20 mm lameller för båda elementen. Dimensionerande brandexponeringstid som beaktas är 60 minuter, men även 90 minuter för väggelementen som krävs för att byggnader med mer än åtta våningar. Beräkningar och jämförelser görs på element av olika uppbyggnader för att tydliggöra relationen mellan typen av lim och bärförmågan. KL-träelement med icke brandtåligt lim uppvisar lägre bärförmågor än element med brandtåligt lim. Detta stämmer särskilt vid element med uppbyggnader av tunnare lameller. Orsaken till detta är att icke brandtåligt lim ger upphov till delaminering som minskar det effektiva tvärsnittet på grund av en ökad förkolningshastighet. Delamineringen ger även upphov till värmeökning då det sker en ny övertändning. Beräkningar visar att det är fördelaktigt med en tjockare yttre lamell för att minska risken för delaminering under brandexponeringstid 60 minuter och 90 minuter. Resultaten jämförs också med resultat från avancerade beräkningsmetoder i de fall där korrekta underlag fanns tillgängligt. Vid framtagning av det icke lastupptagande skiktet enligt kommande version påvisas markant skillnad jämfört med den nuvarande versionen. Enligt kommande version tas det hänsyn till aspekter som tvärsnittshöjd, lamelltjocklek, lamellriktning, om ytan är initialt skyddat eller ej, om den brandexponerade sidan utsätts för tryck- eller dragspänningar m. m. Utöver det tillkommer vissa eventuella avdrag på det resterande tvärsnittet beroende på vart det icke lastupptagande skiktet befinner sig. Nuvarande version anger alltid det icke lastupptagande skiktet som 7 mm. Framtagning av bärförmågan i den kommande versionen bygger likt den nuvarande versionen på den effektiva tvärsnittsmetoden. Det som däremot skiljer versionerna åt är förkolningsdjupet, samt införandet av ny metod för framtagning av det icke lastupptagande skiktet, som nämnt ovan. I kommande version har beräkningsgången för dessa delar uppdaterats och därmed beaktas även fler parametrar som icke brandtåligt lim. Förkolningsdjupet för kommande version beräknas enligt den europeiska förkolningsmodellen som beror på limtyp. Då endast brandtåligt lim beaktas i EN 1995-1-2:2004 bör en direkt tillämpning på KL-trä göras med försiktighet. Arbetet lyfter även fram generella konsekvenser för synligt KL-trä vid brandexponering. / The construction and property sector is a contributing factor to growing emissions of carbon dioxide and climate-based innovations are therefore required to work towards a sustainable and long-term society. In recent years, the raw material wood has been used in form of CLT (Cross Laminated Timber) as a construction material in an increasing number of buildings. Along the development of CLT, the desire to keep the material unprotected and visible has also grown. To meet the requirements for fire safety in CLT-buildings, new design standards are under development. In this study, the firedesign method and results of load-bearing elements of CLT with visible surfaces are compared between the current Eurocode 5 EN 1995-1-2:2004 and the upcoming version prEN 1995-1-2:2025. The purpose of the work is to highlight the differences and similarities between the two versions, and in that way provide basis for future studies and usages. Firedesign is calculated on wall and floor elements with a structure of 5 and 7 laminates respectively for both elements. The fire exposure time considered is 60 minutes, but also 90 minutes for the wall elements which is to clarify the relationship between the type of adhesive and the load-bearing capacity. The fire exposure time considered is 60 minutes, but also 90 minutes for the wall elements which is required for buildings with more than four stories, according to the Swedish building code BBR and to clarify the relationship between the type of adhesive and the load-bearing capacity. CLT elements with non-fire-resistant adhesive have lower load-bearing capacities than elements with fire-resistant adhesive. Calculations according to the upcoming version contains more parameters like non-fire-resistant adhesive and a more complex non-load-capacity layer, which are deficient in the current Eurocode. Since non-fire-resistant adhesive are not included in EN 1995-1-2:2004, a direct application on CLT should be done with caution. The study also highlights general consequences when using visible CLT in buildings.