Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av digitaliseringens betydelse för professionen med möjligheter och utmaningar inom olika verksamhetsområden. Metod: 9 semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Digitaliseringens inverkan på arbetsterapeuters dagliga arbete innebär många möjligheter men också utmaningar. Vardagsteknik påverkar och förändrar det administrativa arbetet, mötet med klienterna och det organisatoriska arbetet. En konsekvens är en påverkad arbetsmiljö. Ibland ses också risker med digitaliseringen. Förutsättningarna för att använda sig av vardagsteknik i professionen varierar hos arbetsterapeuterna. Det handlar om tillgång till eller brist på resurser i form av utrustning, tid och kompetens. Oftast finns tillgång till tekniskt stöd men arbetsterapeuterna ser ett behov av kompetensutveckling, också för att kunna vara uppdaterade i klientrelationen.Slutsats: Studien visar arbetsterapeuters erfarenheter av digitaliseringens betydelse för professionen med möjligheter och utmaningar inom olika verksamhetsområden. Studien visar att digital kompetens är och kommer att vara en förutsättning för arbetsterapeutens dagliga arbete. Vidare visar studien att en fungerande digitalisering ställer krav på resurser och också ett kritiskt förhållningssätt. Behov finns av ytterligare forskning inom ämnet då det i dagsläget finns få studier som åskådliggör digitaliseringens betydelse för arbetsterapeuter. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists' experiences of the importance of digitalization for the profession with its opportunities and challenges in different areas of activity. Method: 9 semistructured interviews were conducted with occupational therapists and collected data were analyzed with a qualitative content analysis.Results: The impact of digitalization on occupational therapists’ day-to-day work presents many opportunities but also challenges. Everyday technology influences and changes the administrative work, client meetings and also the organizational work. A consequence is also an affected work environment. Sometimes risks are also seen in relation to digitalization. The conditions for using everyday technology in the profession vary among the occupational therapists. It comes to access to or lack of resources such as equipment, time and skills. There is usually access to technical support but the occupational therapists see an upcoming need for competence development, also in order to be updated along with the client. Conclusion: The study shows occupational therapists' experiences of the importance of digitalization for the profession with its opportunities and challenges in different areas of activity. The study shows that digital competence is and will be a prerequisite for the day-to-day work of the occupational therapist. Furthermore, the study shows that a good working digitalization requires resources and also critical thinking. There is a need for further research in the field as there are currently few studies that illustrate the importance of digitalization for occupational therapists.

The general aim of the present thesis is to expand knowledge about the everyday lives of the oldest old (85+) living independently and to improve and deepen the understanding of their doings and possession and use of technology. The everyday lives of the oldest old represent, in many aspects an under-researched area, partly because this age group is seldom included in national surveys regarding living conditions and time use. This thesis comprises four papers. In paper I the extent and direction of research regarding elderly people is investigated through an examination of articles published in six well-reputed and well-established occupational therapy journals. Fifteen percent of the articles published between 2001 and 2006 included elderly people to some extent. Only five articles were about the oldest old. Most articles had a quantitative approach and concerned instrument development and testing. The findings show that articles concerning the oldest old are sparse, especially regarding their subjective experience. The following three papers are based on data derived from an empirical project based on interviews and observations with 18 oldest old individuals. Paper II explores how individuals over 85 years of age themselves describe and experience daily life. „Doing everyday life‟ is described through five overarching themes: „Experiencing being old‟, „Doings in everyday life‟, „Patterns of the day‟, „Altered doings‟ and „The importance of time‟. The daily doings are described as consisting of the usual things that have always been done, although how the doings are performed have changed. To do something is stressed as important for well-being, and a strong motivation to manage everyday doings on one‟s own is expressed. Paper III explores and describes the experiences and relations to technology in everyday doings of the oldest old as they themselves describe it. Four categories; „Perception of technology‟, „Technology holdings‟, „Handling technology‟ and „Compensatory technology in old age‟ emerged from the material. Technology needs to be integrated into the daily routines for it to be used. A modest and pragmatic attitude towards technology stands out, showing a discrepancy with public policy, which implies that technology will enhance independence and participation for elderly people. In paper IV, data from a younger group (-85) is included to describe, compare and discuss how elderly people belonging to different age cohorts (-85 and 85+) relate to their physical environment, primarily technological objects used in the home, and to examine how this is influenced by experiences and possession of technology over the life course. Possession and use of technological objects are similar for both groups over the life course from the parental home through the family time, although in the senior citizen time differences in technology possession and use appear. At higher ages the chronological age becomes a factor in deciding about upgrading or downsizing of the technology room; this is described as an „aging turn‟. The conclusions drawn are that to continue and perform the everyday doings as one has always done is important in old age. At high ages downsizing of the technology rooms is an important issue and new technological objects need to be incorporated in everyday doings in order to be used and perceived as beneficial.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om yrkesverksamma kvinnors upplevelser av smartphones inverkan i dagliga aktiviteter. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där 15 kvinnor i yrkesverksam ålder intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlad data där meningsbärande enheter togs ut som kondenserades och kodades vilka bildade fyra kategorier. Resultat: i) Smartphone: Hjälpmedel eller begränsning i aktivitet, ii) Smartphone och parallella aktiviteter, iii) Smartphone i sociala aktiviteter, iiii) Nåbar och uppkopplad i aktivitet. Resultatet visade att smartphonen var en integrerad del i deltagarnas liv som tog mycket tid men som även underlättande utförandet av dagliga aktiviteter. Smartphonen upplevdes många gånger som en fördel för att uppnå en effektiv och smidig vardag, både i arbetet och under fritiden. De upplevde den dock som ett hinder när den medvetet eller omedvetet bidrog till att andra viktiga och värdefulla aktiviteter inte genomfördes eller prioriterades bort på grund av smartphonen. Slutsats: Smartphones inverkade stödjande och hindrande i utförandet av kvinnors dagliga aktiviteter. Med stöd av de funktioner som smartphonen erbjuder, kan människors delaktighet i samhället möjliggöras då mycket av samhällets aktiviteter idag delvis bygger på en uppkopplad teknik. Normer och etiska principer växer successivt fram om hur smartphones ska användas i dagliga aktiviteter och vad den har för betydelse i människors vardag. Studien visade att smartphones har en stor inverkan på kvinnors dagliga aktiviteter. / Aim: The aim of this study was to develop knowledge about the experiences of how smartphones influenced the daily activities of working women. Method: 15 women in working age were interviewed, using a semi-structured design. Data were analysed using qualitative content analysis. Sentences were taken out, condensed and coded and in the end resulted in four categories. Results: i) Smartphone: Resource or limitation, ii) Smartphones and parallel activities, iii) Smartphones in social activities, iiii) Reachable and connected online in activity. The results showed that smartphones had an impact in women's daily activities. The smartphone was an integrated part of women's activities and could both be taking time from some activities but also be an important part of its performance. Many times it could make activities easier to perform and more effective, in both work- and leisure activities. However it could affect the person's focus and interrupt their performance of activities. The participants found that the smartphone could, consciously or not, be detrimental to the performance of tasks that have been subjectively more important for them. Conclusion: In women's daily activities, smartphones could both have a supportive impact as well as limitative in the performance of activities. The smartphones' functions serve to facilitate greater cohesion with society, since it is more reliant on everyday technology. Norms and ethical principles are successively growing on how smartphones are adequately used in peoples' lives. This study showed that smartphones had a great impact in women's daily activities.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om och belysa deras didaktiska val i undervisningen av vardagsteknik samt hur de skapar utforskande lärsituationer i vardagsteknik. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar som ett hjälpmedel för att besvara studiens syfte som genomsyrar hela arbetet. Studien utgår från en kvalitativ metod där både semistrukturerade intervjuer samt en observation tillämpats. Då studien studerar förskollärares uppfattningar används även metoden fenomenografi för att närma sig deras tankar. Urvalet består av fyra förskollärare som är verksamma i fyra olika förskolor. Studiens utgångspunkt i resultatet och analysen är den insamlade empirin, tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar det sociokulturella perspektivet tillsammans med de tre teoretiska begreppen, den närmaste utvecklingszonen, materiell mediering samt språkets betydelse. Studiens resultat visar att förskollärares uppfattningar kring vardagsteknik är varierande och att vardagsteknik kan missuppfattas som digital teknik. Det framgår även hur förskollärare ser läroplanen för förskolan och barns intresse som en viktig del i planeringen av den didaktiska undervisningen. Det visar sig att utforskande lärsituationer både sker i spontana och planerade fall. En vanlig förekommande lärsituation som är spontan är vid påklädningen i tamburen då barnen använder dragkedjan på reflexvästen. En planerad utforskande lärsituation kan vara att gå teknikrunda tillsammans med barnen för att utforska olika vardagliga tekniker i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att kunskap kring vardagsteknik är en viktig del för att kunna utmana barnen vidare och ge möjlighet till ett fortsatt lärande.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare utbildade på den nya förskollärarutbildningen ser på dynamiken mellan utbildning och praktisk verklighet och se vilka förutsättningar de får för att undervisa i teknik som ämnesområde. Studiens frågeställningar är följande: Hur definieras teknik och teknikundervisning i förskolan av nyutbildade förskollärare? Vilka förutsättningar anser nyutbildade förskollärarna att det finns för att arbeta med teknik i förskolan? Studien är utförd med kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra förskollärare och en fenomenografisk analysmodell har hjälpt till med bearbetningen av insamlad data under intervjuerna. Resultatet av studien visar delade meningar då några menar att utbildningen var mycket gynnsam för en framtida proffesion samtidigt påpekar andra att undervisningen inte alls var anpassad för barn i förskoleåldern. En annan respondent menar att hon själv skapar sina förutsättningar för en verksamhet som ska präglas av teknik medans en annan erbjuds fortbildning av sin chef. / The aim of the study was to investigate how pre-school teachers educated at the new pre-school teacher education look at the dynamics between education and practical reality and to see in what conditions they are required to teach technology as a subject. The study's questions are as follows:• How is technology and technology education defined in preschool of newly educated preschool teachers?• What conditions do newly educated preschool teachers see for working with technology in preschool?                                                          The study was conducted with qualitative interviews with four pre-school teachers and a phenomenological analysis model has helped with the processing of collected data during the interviews.The result of the study shows divided perspectives, since some believe that the education was very beneficial for a future profession while others point out that the education was not at all adapted to children in pre-school age. Another respondent means that they themselves create their prerequisites for an activity that is characterized by technology while another is offered training by the boss.

Syftet med studien är att undersöka hur barn erfar vardagsteknik, att synliggöra vilken förståelse de har för tekniken samt se hur de använder den. En del av syftet var också att se hur barnen tar sig an tekniken och använder den i sin egen lek. Deltagarna i studien är tre barn på 5 år, som går på samma förskola och avdelning. Metoderna som används i studien är deltagande observation i en planerad vardagsrelaterad aktivitet, där vi tillsammans bakar muffins samt kvalitativ intervju. Studien har utgått från empirin och analyserats utifrån ett teknikdidaktiskt perspektiv. Resultatet lyfter fram barnens tidigare erfarenheter av vardagstekniken och visar en förståelse för olika artefakters funktion. Studien visar att det finns intresse hos barnen, för modern teknik och hur barn använder sig av ett undersökande tillvägagångssätt i sitt användande av tekniken. En annan del av resultatet lyfter fram pedagogens roll och visar svårigheten att behålla fokus på ett planerat lärandeobjekt i en aktivitet med barn. / The purpose of the study is to investigate how children experience everyday technology, to visibly-make their understanding of the technology and see how they use it. Part of the purpose was also to see the children´s approach of technology and use it in their own play. The participants in the study are three children of 5 years who attend the same preschool and department. The methods used in the study are participatory observation in a planned life-related activity, where we together baked muffins, as well as qualitative interview. The study was based on empirical analysis and analyzed from a technical didactic perspective. The result highlights the children's previous experiences of everyday technology and shows an understanding of the different artefacts. The study shows that there is interest with the children, in modern technology and how children use an investigative approach in their use of technology. Another part of the outcome highlights the role of the educator and shows the difficulty of maintaining focus on a planned learning object in an activity with children.

Syftet med studien är att undersöka hur barn erfar vardagsteknik, att synliggöra vilken förståelse de har för tekniken samt se hur de använder den. En del av syftet var också att se hur barnen tar sig an tekniken och använder den i sin egen lek. Deltagarna i studien är tre barn på 5 år, som går på samma förskola och avdelning. Metoderna som används i studien är deltagande observation i en planerad vardagsrelaterad aktivitet, där vi tillsammans bakar muffins samt kvalitativ intervju. Studien har utgått från empirin och analyserats utifrån ett teknikdidaktiskt perspektiv. Resultatet lyfter fram barnens tidigare erfarenheter av vardagstekniken och visar en förståelse för olika artefakters funktion. Studien visar att det finns intresse hos barnen, för modern teknik och hur barn använder sig av ett undersökande tillvägagångssätt i sitt användande av tekniken. En annan del av resultatet lyfter fram pedagogens roll och visar svårigheten att behålla fokus på ett planerat lärandeobjekt i en aktivitet med barn. / The purpose of the study is to investigate how children experience everyday technology, to visibly-make their understanding of the technology and see how they use it. Part of the purpose was also to see the children´s approach of technology and use it in their own play. The participants in the study are three children of 5 years who attend the same preschool and department. The methods used in the study are participatory observation in a planned life-related activity, where we together baked muffins, as well as qualitative interview. The study was based on empirical analysis and analyzed from a technical didactic perspective. The result highlights the children's previous experiences of everyday technology and shows an understanding of the different artefacts. The study shows that there is interest with the children, in modern technology and how children use an investigative approach in their use of technology. Another part of the outcome highlights the role of the educator and shows the difficulty of maintaining focus on a planned learning object in an activity with children.