I avhandlingen analyseras betydelsen hos partiklarna "in", "ut", "upp" och "ner" då dessa fungerar som verbpartiklar och tillsammans med verbet bildar partikelverb. Analysen omfattar såväl semantiskt regelbundna som lexikaliserade partikelverb och söker finna förklaringar till partiklarnas polysemi. Undersökningen är korpusbaserad och materialet består av nästan 900 olika partikelverb representerade med över 5 100 belägg. Beskrivnings¬modellen bygger huvudsakligen på den kognitiva semantiken. Verbpartiklarna analyseras i olika kontexter i såväl det fysiska rummets domän som i andra domäner varvid utgångspunkten för analysen alltid är partiklarnas prototypiska (spatiala) betydelse. Undersökningen visar att verbpartiklarnas olika, till synes disparata, betydelser är motiverade av föreställningsscheman (VERTICAL AXIS schema) och deras transformationer (vertikal axel  horisontell axel), samt av metonymier (DELEN FÖR HELHETEN) och metaforer (CENTRUM IS UP). Partiklarnas betydelser är länkade till varandra genom familjelikhet och bildar ett nätverk. Partikelverb bildade med in, ut, upp och ner uppvisar vanligen en avgränsad aktionsart, men verbpartiklarna har i de allra flesta en mer specifik betydelse än enbart den perfektiva. Verbpartiklarna upp och in betecknar i regel riktningen mot centrum och har ofta positiva konnotationer medan verbpartiklarna ut och ner denoterar rörelsen mot periferin och snarare har negativa konnotationer. Den vertikala orienteringen tycks dominera svenskans strukturering av det fysiska rummets domän; en rörelse i förhållande till en vertikalt orienterad behållare (behållare utan tak) beskrivs med de vertikala partiklarna upp/ner och inte med behållarpartiklarna in/ut. I vissa få speciella kontexter kan de undersökta partiklarna signalera talarens perspektiv.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

Gebėjimu išraiškingai rašyti rūpinasi bendrojo lavinimo mokyklos, tėvai, draugai, bendramoksliai. Nuo aplinkos priklauso ar mokinys skirs pakankamai dėmesio savo raštui, ar ne. Kadangi šrifto formose pasireiškia mokinio individualus charakteris, nuotaikos, todėl negatyvi nuostata į rašymą gali paveikti vaiko charakterio vystimąsi, pasitikėjimą savimi. Tyrimo problema – mokinių kūrybiškumo ugdymas, pasitelkiant šriftinę interpretaciją. Tyrimo objektas – paauglių šriftinės interpretacijos. Tyrimo tikslas - atskleisti šriftinės interpretacijos ypatumus dailės pamokose, o Tyrimo hipoteze spėjama, kad šrifto mokymas dailės pamokose praplečia mokinių vizualinės raiškos diapazoną. Tyrimo uždaviniai: Apžvelgti metodinę literatūrą apie šrifto vystymąsi ir taikymo ypatumus; apibūdinti šrifto interpretacijos taikymo dailės pamokose ypatumus; atskleisti šriftinės interpretacijos vaidmenį paauglių vizualinėje raiškoje. Tyrime naudoti metodai: teoriniai, empiriniai (anketinė apklausa ir paauglių šriftinės interpretacijos darbų analizė) ir matematinės analizės metodas. Tyrimas vyko Vilniaus vaikų ir jaunimo dailės mokykloje 2007 vasario - kovo mėn., kuriuo norėta ištirti Vilniaus vaikų ir jaunimo dailės mokyklos paauglių šrifto mokymosi ypatumus. Darbų analizei atrinkti paauglių (12 - 16 metų) šriftinės interpretacijos 205 darbai. Anketinė apklausa atlikta su 45 minėtos mokyklos to paties amžiaus mokiniais. Anketa norima išsiaiškinti mokinių požiūrį, žinias ir įgūdžius šrifto ir... [toliau žr. visą tekstą] / Schools, parents, friends and schoolmates take care of the ability to write expressively. Whether a pupil will pay enough attention to his handwriting or not depends on the environment. As individual nature of a learner reveals in hand-written characters, negative attitude to writing can influence the development of a child’s character and self-confidence. Research of the problem — development of schoolchildren’s creativeness with the help of interpretation of hand written characters. Object of the study (research) — teenagers’ Interpretations of hand-written characters. The aim of the research — to reveal the peculiarities of interpretation of hand-written characters in art lessons and the hypothesis of the study is supposed that hand-written characters in art lessons broaden schoolchildren’s range of visual impression. The objectives of the research — to look over methodical literature about development of hand-written characters and applying peculiarities, to describe the applying of interpretation hand written characters in art lessons, to reveal the role of interpretation of hand-written characters in teenagers visual expression. Methods used in the research: theoretical, empirical (the survey and analysis of teenagers’ interpretation of hand—written works) and the method of mathematical analysis. The research was accomplished at children and youth art school in Vilnius in February-March, 2007, with the help of which the peculiarities of learning interpretation of... [to full text]

<p>In summary there currently exist techniques to discover miRNA however both require many calculations to be performed during the identification limiting their use at a genomic level. Machine learning techniques are currently providing the best results by combining a number of calculated and statistically derived features to identify miRNA candidates, however almost all of these still include computationally intensive secondary-structure calculations. It is the aim of this project to produce a miRNA identification process that minimises and simplifies the number of computational elements required during the identification process.</p>

<p>This research work addresses the problem being faced by developing countries in the commercial exploitation of their traditional cultural expressions (TCEs) by third parties without giving due attribution to nor sharing benefits with the communities from which these TCEs originate. This problem stems from the inability of customary law systems which regulates life in such communities to adequately cater for the protection of these TCEs. The legal systems of the developing countries have also proven to be ineffective in the protection of TCEs from such misappropriation and unauthorized commercial exploitation. This mini-thesis examines how TCEs have been protected domestically through national legislation and internationally through treaties and proposes means by which they can be protected in a manner that would preserve them, while promoting the dissemination of those which can be shared without destroying their inherent nature. This mini-thesis thus explores avenues through which the protection of TCEs would contribute to economic and human development in developing countries.</p>

Le diagnostic de la maladie d'" Alzheimer " (MA) repose essentiellement sur des tests neuropsychologiques, démontrant d'importants déficits mnésiques en lien avec l'atrophie de l'hippocampe. Parallèlement à cela, l'existence d'une atteinte précoce de l'amygdale a très récemment été proposée dans une série d'études, suggérant que cette structure pourrait être un marqueur neuro-anatomique de l'entrée dans la maladie. Les études ayant évalué les répercussions émotionnelles de ces atteintes amygdaliennes n'ont néanmoins pas permis d'aboutir à l'identification d'un profil convergent de déficits. L'objectif de cette thèse a donc été de démontrer l'existence d'une atteinte de l'amygdale à un stade précoce de la MA entrainant des modifications des traitements émotionnels. Dans une première étude en neuroimagerie structurelle, nous avons montré des arguments robustes quant à l'existence d'atteintes anatomiques de l'amygdale chez des patients légèrement atteints par la maladie. L'amplitude de cette atrophie s'est avérée être un indicateur particulièrement sensible du niveau général d'atteintes cognitives mesurées chez nos patients. Dans les études suivantes, nous nous sommes intéressés aux répercussions de cette atteinte sur des activités cognitives sous-tendues plus directement par le fonctionnement de cette structure : les traitements émotionnels. Par l'élaboration d'une méta-analyse, nous avons pu identifier un déficit précoce de la reconnaissance des émotions. Nous avons de plus démontré que les troubles cognitifs des patients expliquaient en partie le déficit émotionnel, sans toutefois l'expliquer dans sa totalité. Enfin, une série d'études comportementales et en neuroimagerie fonctionnelle, a permis de confirmer que les atteintes anatomiques s'accompagnaient bien d'un dysfonctionnement de l'amygdale entrainant des déficits émotionnels, en particulier dans les mécanismes à l'origine de l'extraction spontanée de la saillance émotionnelle. L'ensemble de nos données convergent vers l'idée que l'atteinte amygdalienne et les altérations des mécanismes émotionnels seraient une piste prometteuse afin de préciser le diagnostic actuel de la MA.

Chacune de nos cellules possède l'information génétique nécessaire à la constitution de l'organisme entier, mais les cellules différenciées n'expriment qu'un répertoire restreint de gènes. Le contrôle des expressions des gènes apparaît fondamental dans la mise en place et le maintien de l'identité cellulaire. Le contrôle transcriptionnel, premier niveau de régulation de l'expression des gènes, est basé sur l'intégrité de la séquence génique et sur son accessibilité, elle-même conditionnée par les mécanismes épigénétiques contrôlant la dynamique chromatinienne. Dans un contexte pathologique, des altérations génétiques et/ou épigénétiques pourront alors être à l'origine de dérégulations géniques et mener à des fonctions cellulaires altérées. Lors du développement d'un carcinome bronchique, les cellules pulmonaires acquièrent une capacité de prolifération incontrôlée et une résistance accrue à l'apoptose. Ces caractéristiques phénotypiques, bases de la croissance tumorale, sont le reflet des anomalies qui s'accumulent dans le génome des cellules cancéreuses. Aux altérations génétiques somatiques (mutations ponctuelles, remaniements chromosomiques) s'ajoute un bouleversement global du paysage épigénétique, le tout conduisant une crise de l'identité cellulaire et à des dérégulations massives des expressions géniques. Alors que la répression aberrante de gènes (notamment des gènes suppresseurs de tumeur) a été largement étudiée, l'activation ectopique de gènes normalement silencieux demeure un aspect plus méconnu. Notre hypothèse de travail est que les expressions hors-contexte de gènes tissu-spécifiques puissent être non seulement impliquées dans le phénomène de cancérogenèse, mais également constituer des biomarqueurs tumoraux ou cibles thérapeutiques innovantes. Dans cette thèse, notre attention s'est portée sur le gène PRL codant la prolactine, normalement exprimée dans l'hypophyse et absente du poumon non tumoral. Nous avons détecté une activation ectopique du gène PRL dans 10% des tumeurs pulmonaires, principalement des tumeurs neuroendocrines. Nous avons observé que l'expression de PRL est associée à des tumeurs particulièrement agressives et à un pronostic sombre pour les patients. Nous avons également démontré que l'expression de PRL confère aux cellules cancéreuses pulmonaires une résistance accrue à un stress génotoxique. De manière inattendue, nos résultats suggèrent que l'effet oncogène de l'expression de PRL ne repose pas sur les mécanismes d'action classique de la prolactine et nous avons dû remettre en question l'hypothèse initiale d'une sécrétion de l'hormone par les cellules cancéreuses pulmonaires et d'une action autocrine/paracrine au sein de la tumeur via l'activation du récepteur à la prolactine. Le récepteur est en effet absent des cellules cancéreuses pulmonaires et le transcrit PRL exprimé est dépourvu de ses premiers exons, ce qui pourrait conduire à la production d'une protéine tronquée de son peptide signal, incapable d'emprunter la voie de sécrétion classique, et par conséquent retenue à l'intérieur de la cellule cancéreuse pulmonaire. Même si les mécanismes d'action in cellulo de la prolactine restent à décrypter, nos données suggèrent que l'expression ectopique de PRL pourrait constituer une nouvelle cible thérapeutique dans le traitement des tumeurs pulmonaires agressives. Ce travail de thèse, incluant également des résultats complémentaires obtenus sur trois gènes spécifiques du testicule exprimés de manière aberrante dans les tumeurs pulmonaires (BRDT, SOX30 et SPATA22) met en lumière l'intérêt des expressions ectopiques. Celles-ci peuvent en effet fournir de nouveaux outils de diagnostic et de pronostic aux cliniciens, mais également de nouvelles approches ciblées en complément des thérapies classiques qui ne suffisent pas à limiter la mortalité importante due aux néoplasies pulmonaires.

Due to the natural, non-intrusive, easily collectible, widespread applicability, machine-based face recognition has received significant attention from the biometrics community over the past three decades. Compared with traditional appearance-based (2D) face recognition, shape-based (3D) face recognition is more stable to illumination variations, small head pose changes, and varying facial cosmetics. However, 3D face scans captured in unconstrained conditions may lead to various difficulties, such as non-rigid deformations caused by varying expressions, data missing due to self occlusions and external occlusions, as well as low-quality data as a result of some imperfections in the scanning technology. In order to deal with those difficulties and to be useful in real-world applications, in this thesis, we propose two 3D face recognition approaches: one is focusing on handling various expression changes, while the other one can recognize people in the presence of large facial expressions, occlusions and large pose various. In addition, we provide a provable and practical surface meshing algorithm for data-quality improvement. To deal with expression issue, we assume that different local facial region (e.g. nose, eyes) has different intra-expression/inter-expression shape variability, and thus has different importance. Based on this assumption, we design a learning strategy to find out the quantification importance of local facial regions in terms of their discriminating power. For facial description, we propose a novel shape descriptor by encoding the micro-structure of multi-channel facial normal information in multiple scales, namely, Multi-Scale and Multi-Component Local Normal Patterns (MSMC-LNP). It can comprehensively describe the local shape changes of 3D facial surfaces by a set of LNP histograms including both global and local cues. For face matching, Weighted Sparse Representation-based Classifier (W-SRC) is formulated based on the learned quantification importance and the LNP histograms. The proposed approach is evaluated on four databases: the FRGC v2.0, Bosphorus, BU-3DFE and 3D-TEC, including face scans in the presence of diverse expressions and action units, or several prototypical expressions with different intensities, or facial expression variations combine with strong facial similarities (i.e. identical twins). Extensive experimental results show that the proposed 3D face recognition approach with the use of discriminative facial descriptors can be able to deal with expression variations and perform quite accurately over all databases, and thereby has a good generalization ability. To deal with expression and data missing issues in an uniform framework, we propose a mesh-based registration free 3D face recognition approach based on a novel local facial shape descriptor and a multi-task sparse representation-based face matching process. [...]

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo. Resultatdiskussionen fokuserar på redskapens möjligheter och hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det sociala samspelet på lektionstid och i orkester samt fantasi, kreativitet och bilder framhålls som möjligheter för att internalisera musikaliska uttryck. Notläsning och musikaliska uttryck som sekundärt mål framhålls som hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det finns också varierande metoder att ta sig förbi hindren. / The purpose of the study is to gain an understanding of instrumental teachers’ view on the management of internalization of musical expressions by pupils. The theoretical starting point of the study is the sociocultural perspective, with a focus on how tools influence the internalization. The method used was semi-structured interview. Four formally educated and experienced instrumental teachers who work in music or culture schools were interviewed about which expressions they focused on in teaching, and their view on how pupils internalize musical expressions. The results indicate that there are many tools to learn musical expressions; the pupil, the music itself and the social interaction, among others. The most important expression is rhythm related to tempo. The discussion focus on the possibilities and obstacles of tools to internalize musical expressions. The social interaction during the music lesson and in the orchestra, and fantasy, creativity and images are emphasized as possibilities to internalize musical expressions. Reading music and musical expressions as a secondary goal are emphasized as obstacles which can avert internalization of musical expressions. However, there are also a variety of methods to get pupils past such obstacles.

Despite the anecdotal evidence of social difficulties in children with Fetal Alcohol Spectrum Disorders (FASD), and the risk for secondary disabilities as a result of these social difficulties, very little research has examined social-emotional functioning in children with FASD. The majority of the research conducted thus far has relied on parent and teacher reports to document social impairments. These parent and teacher reports provide a broad measure of social functioning but are unable to elucidate the specific aspects of social functioning that this group of children might find difficult. As a result, it has been very difficult to develop effective social interventions for children with FASD because it is unclear what aspects of social functioning should be targeted. The current study aimed to examine emotion recognition abilities in children with FASD, as recognition of emotions is an important precursor for appropriate social interaction. The study included 22 participants with diagnosed FASD (ages 8-14), with age- and gender- matched typically developing controls. Participants were assessed using computerized measures of emotion recognition from three nonlinguistic modalities: facial expressions (static and dynamic, child and adult faces), emotional tone of voice (child and adult voices), and body positioning and movement (postures and point-light walkers). In addition, participants completed a task assessing emotion recognition in real-life scenarios. Finally, caregivers completed measures of behavioural functioning, adaptive functioning, FASD symptomatology, and a demographics questionnaire. Overall, findings suggest that children with FASD do have more difficulties than age-matched typically developing peers in aspects of emotion recognition, with particular difficulties in recognizing emotions from adult facial expressions and adult emotional prosody. In addition, children with FASD had more difficulty perceiving differences in facial expressions. When the effect of age was examined, it was found that some aspects of emotion recognition were more impaired in children with FASD between age eight and ten years compared to same-age typically developing peers and compared to children with FASD age 11-14. This finding suggests that younger children with FASD may demonstrate a delay in the acquisition of some aspects of emotion recognition or may be more vulnerable to the information processing demands of some tasks compared to older children with FASD. The types of emotion recognition difficulties found in the current study supported a pattern where children with FASD make more errors on emotion recognition tasks when the complexity of the task is increased and consequently demands greater information processing. As such, it is anticipated that children with FASD would be likely to have the most difficulty with emotion recognition abilities embedded within complex, rapidly changing, real-world social situations, and in recognizing more subtle emotional displays. Caregivers, teachers, and professionals living and working with children and youth with FASD should be aware of possible emotion recognition difficulties in complex social situations and should help foster stronger emotion recognition skills when difficulties are detected.