No description available.

Este estudo teve como objetivo geral investigar a formação e a atuação de regentes corais junto a coros de empresa na cidade de Porto Alegre – RS. A investigação procurou responder às seguintes questões: que concepções os regentes têm sobre a prática do canto coral na empresa? Como atuam nesses ambientes? Na opinião dos regentes, que formação e que competências são necessárias para atuarem nesses contextos? Foram realizados dois estudos de caso, tendo como participantes dois regentes de coros de empresa. As técnicas de pesquisa utilizadas foram a entrevista guiada ou focalizada e a observação participada. O referencial teórico fundamenta-se nos conceitos de formação profissional: Le Boterf (2003), Ramalho, Nuñez e Gauthier (2004) e de lazer: Parker (1978), Elias (1992), Dumazedier (1994;1999) e Marcellino (2003). O método de pesquisa empregado foi o estudo multicaso, com abordagem qualitativa. A compreensão dos contextos estudados e de como o ambiente da empresa traz implicações sobre o trabalho dos regentes evidencia a necessidade de se aprofundar as reflexões acerca da formação profissional inicial, levando-se em conta os diferentes campos de atuação.

Denna fallstudie syftar till att undersöka arbetet med stödinsatser på en grundskolan utifrån ett lärarperspektiv. Med hjälp av en kvalitativ metodansats bestående av intervjuer samlades empirisk data in för att svara på frågeställningarna: 1. Hur går arbetet med stödinsatser till på skolan?, 2. Vad upplever lärarna fungerar bra respektive dåligt med arbetet med stödinsatserna?, 3. Hur upplever lärarna att arbetet med stödinsatser skulle kunna förbättras? samt 4. Hur tycker lärarna att arbetet med stödinsatser svarar mot Skolverkets allmänna råd?. Totalt intervjuades fem lärare från en grundskola i Sollentuna kommun. I studiens bakgrundskapitel redogörs det för lagar, styrdokument och riktlinjer som har inflytande över arbetet med stödinsatser. Där lyfts även Skolverkets allmänna råd som vi utgår från i den fjärde frågeställningen. Fortsatt presenteras tidigare forskning om fältets många olika komponenter samt lärares tidigare upplevelser av arbetet med stödinsatser. De teoretiska utgångspunkter för denna studie är verksamhetsteori, Yrjö Engeströms verksamhetssystem samt Etienne Wengers praktikgemenskaper (”communities of practice”). De två sistnämnda användes för att analysera den empiriska datan. Studiens resultat visar att såväl lärares individuella insatser som det kollegiala samarbetet mellan lärare på skolan fungerar bra. Respondenterna upplever dock att det är svårt att bedriva ett ordentligt arbete med stödinsatser då samarbetet med andra enheter på skolan är bristfälligt. De menar vidare att det saknas resurser och förutsättningar för arbetet. Skolverkets allmänna råd är något som få lärare i denna studie har kunskap om, och dessutom menar de att råden är onödiga. Resultatet är till stor del i linje med studiens tidigare forskning, och uppsatsen avslutas med en reflektion kring detta samt förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att få syn på hur två skolor arbetar för att skapa en gemensam plattform för att tolka styrdokument utveckla samsyn kring begreppen ledning och stimulans och extra anpassningar. Detta för att skapa inkluderande lärmiljöer som i sin tur leder till, ökad måluppfyllelse hos eleverna då verksamheten utifrån alla tre nivåer organisation-, grupp- och individnivå reflekterar, kritiskt granskar lärande, undervisning och ledarskap. Vår studie baseras på tidigare forskning med utgångspunkt från sociokulturellt-, specialpedagogiskt-, och organisation och ledarskapsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskij (2001) tankar kring de sociala faktorernas betydelse för hur vi människor utvecklas socialt och kognitivt. Det specialpedagogiska perspektivet ger olika tolkningar Ahlberg (2007) benämner två riktningar inom detta synsätt som det kategoriska respektive relationella. I det kategoriska perspektivet är det individen som är bärare av problemet medan i det relationella ser man att problematiken finns i lärmiljön. Studien kom att ha sitt främsta fokus på det relationella perspektivet. Organisationsperspektivet hjälper till att se och förstå ledarens roll och påverkan på alla tre nivåerna inom verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer. Studiens resultat visar bland annat på vikten av en tydlig struktur, delaktighet för att skapa en känsla av sammanhang relationellt förhållningssätt.

Dagens skola ska vara en skola för alla och kännetecknas av tillgängliga lärmiljöer. Om en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen ska skolan i första skede erbjuda stödinsatser i form av extra anpassningar inom undervisningens ram. Detta arbete med extra anpassningar har visat sig brista på många skolor. Syftet med den här studien är att undersöka några lärares uppfattningar om extra anpassningar och utformandet av tillgängliga lärmiljöer. Som teoretiskt ramverk användes Response To Intervention. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och i den användes fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det råder en viss osäkerhet bland lärare kring vad extra anpassningar är och vad begreppet tillgängliga lärmiljöer innebär. Lärarna har en positiv syn på inkludering och anser att skolan ska vara till för alla. Det framkom att det finns brister i skolors arbete med extra anpassningar, att lärare förknippar tillgänglig lärmiljö med klassrummets miljö och att lärare känner att de saknar kunskap. De efterfrågar därför fortbildning för att möta elever i behov av stödinsatser. Det efterfrågades mer stöd från specialpedagoger i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer där elever ges extra anpassningar utifrån behov och förutsättningar.

The purpose of this study is to describe the additional adaptations given by some teachers in grades 1 to 5 to students in need of support in their writing development in the Swedish subject. The research questions highlighted by the study are threefold: Which are the interviewed teachers experiences of students who need support in their writing development within the Swedish subject matter, how do the teachers describe that they adapt writing lessons to students who need extra support for these students, and finally, what success factors in the students does the interviewed class teachers observe in the work of supporting students' writing development. To take part of the teachers' experiences and to answer the purpose and questions of the study, semi-structured seminars have been conducted with seven teachers in grades 1 to 5. The basis of the analysis has been Ivanič's framework that illustrates the writing from a linguistic holistic perspective. After that, the layers of the framework have been linked with a socio-cultural, cognitive and special educational perspective that supports the layers of the framework. Previous research and current literature has also been used to interpret the results. The result of the study shows that teachers work with several factors to provide additional adaptations to the pupils in need of support. They target all students by having a clearly structured approach and a good classroom environment, but also with individual efforts directed towards students in need in need for those. Digital aids are used by all students, and through these the support can be individualized for those students who need extra support. The most prevalent measures to support students in need of support are teacher support and one-to-one education, and in these situations the teachers notice the most successful writing development of the student. One conclusion of the study is that individual writing development consists of many factors and that it is important that teachers have knowledge of those factors, both theoretically and practically. Another conclusion is that special educational skills should be available within each and every school.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:27:19Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2008-02-20Bitstream added on 2014-06-13T20:35:39Z : No. of bitstreams: 1 silva_jf_me_arafcf.pdf: 3465468 bytes, checksum: eab4e4e0a1aeaa20d426752498e4bdf0 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP) / Universidade Estadual Paulista (UNESP) / Paracoccidioides brasiliensis é um fungo dimórfico causador da paracoccidioidomicose, doença de comprometimento orgânico múltiplo e de evolução prolongada. A virulência de P. brasiliensis pode ser atenuada ou perdida após subseqüentes ciclos de subcultivos durante longos períodos e restabelecida após inoculações em animais ou pela passagem em cultura de células. Um aspecto importante na interação entre P.brasiliensis e seu hospedeiro é a habilidade do fungo em aderir aos componentes da matriz extracelular. O entendimento e identificação destas moléculas revestem-se de importância na descoberta de tratamentos eficientes para as micoses sistêmicas. Assim, neste trabalho, foram estudados 13 diferentes isolados de P. brasiliensis quanto ao padrão de infecção à cultura de células epiteliais pulmonares (A549), genotipagem com os iniciadores OPJ4, M13 e GACA4 empregando as técnicas de RAPD e PCR fingerprinting, bem como a verificação de proteínas expressas diferencialmente, e sua capacidade de ligação a componentes da matriz extracelular (MEC). Os diferentes isolados de P. brasiliensis apresentaram maior capacidade de infecção após reisolamento de células epiteliais. As amostras mais aderentes foram Pb18, Pb2508 e Pb2367 e as menos aderentes foram Pb2669, Pb2508 e Pb2367. Quanto aos genótipos, perfis diferenciais foram observados e correlação com padrão de infecção e distribuição geográfica foi observada para alguns isolados com dois dos iniciadores (OPJ4 e M13). A análise protéica dos extratos “cell free” de P. brasiliensis, por eletroforese bidimensional também forneceu perfis diferenciais entre as amostras subcultivadas e reisoladas e 62 ligantes de colágeno tipo I, 18 de laminina e 23 de fibronectina de um total de 420 proteínas expressas foram observados...

Extra anpassningar är en stödinsats för elever som har funnits sedan 2014. Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport vittnar om att implementeringen av extra anpassningar inte alltid har lyckats väl och att elever inte alltid får det stöd de behöver och har rätt till. Syftet med den här studien var att beskriva och analysera några grundskollärares uppfattningar om och arbete med extra anpassningar. Syftet var också att identifiera dilemman och utmaningar som de mötte i sitt arbete med att implementera extra anpassningar. Specialpedagogens roll i lärarnas arbete med extra anpassningar togs i beaktande. Nilholms dilemmaperspektiv och Ahlbergs fyra förklaringsmodeller om varför skolproblem uppstår användes som teoretiska utgångspunkter. Studien hade en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade intervjuer med tolv lärare genomfördes. Studiens data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom att lärarna ofta utgick från ett individinriktat perspektiv när de talade om extra anpassningar. I praktiken verkade det dock vara motsatt då lärarna utgick mer från ett relationellt perspektiv på skolproblem i planering och genomförande av extra anpassningar. Resultatet visade också att lärarna stötte på hinder, utmaningar och dilemman i sitt arbete med extra anpassningar. Hur lärarna än hanterade de dilemman de stötte på blev det aldrig riktigt bra. Dessutom upplevde de att de inte fick tillräckligt med stöd i form av handledning, samarbete, tips och idéer vad gäller extra anpassningar från specialpedagoger. En implikation var att skolans olika professioner behöver samarbeta med varandra för att kunna implementera bra extra anpassningar.

Este estudo teve como objetivo geral investigar a formação e a atuação de regentes corais junto a coros de empresa na cidade de Porto Alegre – RS. A investigação procurou responder às seguintes questões: que concepções os regentes têm sobre a prática do canto coral na empresa? Como atuam nesses ambientes? Na opinião dos regentes, que formação e que competências são necessárias para atuarem nesses contextos? Foram realizados dois estudos de caso, tendo como participantes dois regentes de coros de empresa. As técnicas de pesquisa utilizadas foram a entrevista guiada ou focalizada e a observação participada. O referencial teórico fundamenta-se nos conceitos de formação profissional: Le Boterf (2003), Ramalho, Nuñez e Gauthier (2004) e de lazer: Parker (1978), Elias (1992), Dumazedier (1994;1999) e Marcellino (2003). O método de pesquisa empregado foi o estudo multicaso, com abordagem qualitativa. A compreensão dos contextos estudados e de como o ambiente da empresa traz implicações sobre o trabalho dos regentes evidencia a necessidade de se aprofundar as reflexões acerca da formação profissional inicial, levando-se em conta os diferentes campos de atuação.

Abstrakt Idag ställs tydliga krav på att anpassningar i undervisningen ska göras för elever som inte når kunskapskraven. I studien närmar vi oss arbetet med extra anpassningar ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med fokus på genus. Studiens syfte är att beskriva och problematisera hur det pedagogiska arbetet med extra anpassningar bedrivs för elever ur ett genusperspektiv. Vi diskuterar resultat och ger förslag på utvecklingsområden för att förbättra arbetet med extra anpassningar.      Studien har en socialkonstruktivistisk ansats där innebörder av könsroller och genus skapas i ett samspel mellan individer och miljö. Metoden som valts för den empiriska studien är i huvudsak kvalitativ, där webbaserad enkät, halvstrukturerade gruppintervjuer och dokumentationsgranskning har varit medel som använts för insamlande av empiri. I vår studie framträder genusskillnader vad gäller förekomst och typ av extra anpassningar, Orsaker som anges ligga till grund för anpassningarna tillskrivs både elev och miljö. Även här finns ett genusperspektiv. Arbetet med extra anpassningar innebär möjligheter för främst eleverna men även för pedagogernas arbete. Studien visar att frågan om genus inte är en levande fråga i den pedagogiska verksamheten och vår slutsats är att det får effekter för vilka anpassningar som görs och på så vis påverkas elevers måluppfyllelse med fortsatta skillnader för pojkar och flickor.