Denna studie syftade till att undersöka rektorers, specialpedagogers och lärares erfarenheter av stödinsatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt vilka möjligheter och utmaningar dessa yrkesgrupper erfar i arbetet med att utforma och genomföra stödinsatser för denna elevgrupp. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med de tre ovan nämnda yrkeskategorierna vid tre olika gymnasieskolor. Resultatet visade att det är viktigt att skapa tydliga lektionsstrukturer för elever med NPF. Ett sätt att åstadkomma detta var att arbeta med pedagogiskt utvecklingsarbete för att bättre möta elevernas förutsättningar för lärande. Det framstod som utmanande att möta elever med NPF i stort behov av stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, vilket ofta ledde till att elever fick undervisning i särskilda undervisningsgrupper. Det var även svårt för lärarna att konsekvent lyckas implementera de extra anpassningarna inom ramen för den ordinarie undervisningen. En stor del av ansvaret för att lyckas med detta lades på lärarna och det efterfrågades ett utökat samarbete mellan specialpedagog och lärare. Ytterligare en aspekt som framkom i denna studie var relationers betydelse för att stödinsatser för elever med NPF skulle bli lyckade.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare upplever deras arbete med extra anpassningar inom fritidshemsverksamheten. Studien grundar sig på tre frågeställningar som är följande: Vilka utmaningar möter fritidshemslärarna i arbetet med extra anpassningar?, Hur ser fritidhemslärarnas uppföljning och dokumentation ut gällande extra anpassningar? och Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan fungerar med klasslärare, övrig skolpersonal och vårdnadshavare i relation till extra anpassningar?. Den senare frågeställningen som behandlar samverkan står för en större del av detta examensarbete. Forskningsansatsen är kvalitativ. Vi genomförde sju individuella semistrukturerade intervjuer med fritidshemslärare i en större stad i de södra delarna av Sverige. Det kategoriska och det relationella perspektivet står i förgrunden för vår analys. Vi har även valt att inkludera det punktuella perspektivet som har flera likheter med det kategoriska perspektivet. Resultatet av vår studie visade att samtliga informanterna i huvudsak har en vilja att förhålla sig relationellt med eleverna, även om förutsättningarna inte alltid finns. En annan utmaning som fritidshemslärarna nämner är bland annat en uttalad tidsbrist i arbetet med uppföljning och dokumentation. Dock uppmärksammade vi en positiv motivation till att följa upp och dokumentera som en gemensam faktor hos samtliga fritidshemslärare. Hur samverkan fungerar och ser ut såg tämligen olika ut för lärarna i fritidshemmet. Det framgick dock tydligt att samverkan och dess utformning var ett ämnesområde som samtliga fritidshemslärare var engagerade i.

This study was made with the hope that the findings may encourage the administration and teachers in Van Zandt county Texas to analyze the Ten Social-Economic Goals set up by a committee on the National Education Association.

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om extra anpassningar i grundskolan. Mer specifikt handlar syftet om vad som dokumenteras i extra anpassningar, synliggöra de åtgärder som finns samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som gör sig gällande i elevdokumentationen. Sedan extra anpassningar infördes i Skollagen, som den första individuella stödåtgärden, har skolor arbetat med att implementera dessa i den ordinarieundervisningen. Skolverket gav 2014 ut ett stödmaterial, där exempel på extra anpassningar beskrivs, dock saknas tydliga riktlinjer för vad som ska stå och hur de ska skrivas. I studien tolkades innehållet i dokumenterade extra anpassningar i olika analysprocesser, med syfte att få en djupare insikt i vilka extra anpassningar som beskrivs och vilket specialpedagogiskt perspektiv som uttrycks i anpassningarna. Metoden som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys där textanalys står i centrum med inslag av tolkning. Tolkningsprocessen har inspirerats av Ludwik Flecks kunskapsteori om tankestilar och tankekollektiv, där komplettering, utveckling och omvandling är viktiga begrepp. Resultatet visar att extra anpassningar dokumenteras men vad som anses vara extra anpassningar varierar liksom hur de skrivs. Detta indikerar att uppdraget med extra anpassningar inklusive hur de ska dokumenteras är otydligt. Resultatet i studien visar också att de extra anpassningar som dokumenterades kan utföras inom ordinarie undervisning, att många anpassningar handlar om andra anpassningar än de förslag som Skolverket har angivit och att en relationell tankestil är rådande. Det senare är intressant då tidigare liknande studier visat det motsatta. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån styrdokument, inkluderingsbegreppet, specialpedagogiska perspektiv, tankestilar samt tidigare forskning.

Genom vår yrkeserfarenhet har vi sett en förändring mot en mer individanpassad skola, där lärare i högre grad ska planera och genomföra undervisning utifrån elevunderlaget. Syftet med denna studie är att få en större inblick hur lärare och speciallärare arbetar och dokumenterar extra anpassningar i en inkluderande matematikundervisning, samt hur dessa påverkar elevens ansvar och möjlighet att inkluderas. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med 12 semistrukturerade intervjuer. Av dessa 12 är fyra speciallärare och åtta matematiklärare som är yrkesverksamma i olika delar i mellersta Sverige. Det mest framträdande i undersökningen är att det finns en varierad bild av vad extra anpassningar innebär och hur lärare och speciallärare arbetar med extra anpassningar. Vidare visar studien att inkludering genomförs i undervisningen och att lärare och speciallärare är positiva till att arbeta inkluderande, men uppvisar också motstridiga känslor och tankar gällande om inkludering hjälper eller stjälper eleven. Resultatet visar att rutinerna kring dokumentationen av extra anpassningar är bristfälliga. Vi drar slutsatsen att speciallärare och lärare har en viktig funktion, både enskilt men även i ett samspel med varandra. Det gäller extra anpassningar, ett inkluderande arbetssätt och vikten av att dokumentera extra anpassningar så att det främjar elevens kunskapsutveckling i matematik.

Vuxenstuderande som läser matematik inom vuxenutbildningen har ofta med sig tidigare studiemisslyckande och avbryter oftare sina studier än vad som är vanligt för andra ämnen. Tidigare misslyckanden i ämnet kan resultera i dåligt självförtroende och negativa känslor inför ämnet vilket kan leda till avhopp. Forskningen kring det vuxendidaktiska området är begränsad utifrån vad vi funnit och då speciellt inom ämnet matematik och därmed finns ett behov av mer forskning. Denna studie vill bidra till utveckling i det förebyggande arbetet inom vuxenutbildningen men vill också visa på goda exempel som kan ge inspiration i utvecklingsarbetet av matematikundervisningen inom vuxenutbildningen. Studien utgår ifrån de vuxna elevernas perspektiv och syftet med studien är att få mer kunskaper om hur olika undervisningssituationer för vuxna i behov av stöd i matematikundervisningen kan se ut inom vuxenutbildningen. Författarna vill få en inblick i hur matematikundervisningen är utformad och vilket stöd som elever i matematiksvårigheter får ur ett elevperspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Tretton intervjuer har genomförts, varav tolv är underlag för denna studie, med vuxna elever som studerar matematik inom vuxenutbildningen. Intervjuerna är genomförda på åtta orter runt om i Sverige och resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende på vilken skola eleven går på, både när det gäller hur undervisningen är organiserad, hur undervisningen ser ut i klassrummet samt vilket stöd elever får. Resultatet visar också att många dilemman uppstår i själva undervisningssituationerna men också i hur undervisningen är organiserad. Slutsatser som dras är bl.a. att undervisningen och det stöd som ges inte är likvärdig över landet, utifrån några vuxna elevers perspektiv. Det stöd som ges ser olika ut på olika skolor där vissa skolor inte erbjuder något stöd överhuvudtaget medan andra skolor erbjuder stöd i form av specialpedagogisk kompetens. En annan slutsats som dras är att eleverna arbetar mycket själva och en avsaknad av en sammanhållen undervisning är vanligt där gemensamma genomgångar och diskussioner saknas.

We investigate spherically-symmetric gravitational collapse in the presence of a single "large" extra dimension through the use of analytical and numerical techniques. This has bearing on higher-dimensional ideas concerning hypothetical objects called "black strings," or black holes extending into an extra circular dimension, which dimension we hereinafter label zeta. These putative objects were first seriously considered as elements of string theory but have relevance in simpler, higher-dimensional generalization of Einstein's general relativity. We assume a universe topologically consisting of a two-dimensional Lorentzian manifold crossed with the sphere, crossed again with the circle. We model the formation of a uniform black string via two modes—the collapse of a massless scalar field, and of pure gravitational waves consisting of (gaussian) distortions in the extra dimension. We report on and discuss two aspects of the nonlinear dynamics, viz., that in five dimensions larger-amplitude fields appear to collapse more slowly than their lower amplitude cousins; and that pure gravitational field collapse exhibits signs of self-similarity at the threshold between black string formation and dispersal of the collapsing field.

Vuxenutbildning är en viktig skolform som vänder sig till vuxna elever som vill komplettera grundskole- och gymnasieutbildning. Vuxenutbildning möjliggör fortsatta studier. Därför tydliggörs i läroplan för vuxenutbildning (2017) att personal i vuxenutbildningen har en skyldighet att klargöra utbildningsmål, innehåll och arbetsformer. Målgruppen i vuxenutbildningen är heterogen och vuxna studerande har olika förutsättningar. Därför är det viktigt att möta varje elev utifrån hens behov och förutsättningar. Läraren har en viktig roll när det gäller att möta elever i en heterogen grupp och anpassa undervisningen så att eleverna känner sig förstådda och stimulerade. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur matematiklärare på vuxenutbildningen identifierar elevers behov av stöd och hur lärare väljer undervisningsinnehåll i förhållande till elevers behov när det gäller extra anpassningar i matematikundervisning. I studien har en kvalitativ metodansats använts med semistrukturerade intervjuer. För att uppnå syftet har sju semistrukturerade intervjuer med lärare inom vuxenutbildning i matematik genomförts. Studiens resultat tolkades utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om det pedagogiska handlandet. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna använder förkunskapstester för att upptäcka elevers behov av stöd och att de utformar sin undervisning med utgångspunkt i kartläggningsresultat och klassrumsobservationer. Extra anpassningar genomförs för att ge eleven stöd som en del av ordinarie undervisning på gruppnivå. Lärarna menar att den orienteringskurs som Skolverket föreslår har varit ett bra stöd för elever i behov av extra stöd. Studien visade också att lärarna tolkade extra anpassningar, särskilt stöd samt ledning och stimulans olika.

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall.